:

Vem uppfann människan?

Innehållsförteckning:

  1. Vem uppfann människan?
  2. Hur länge har människan funnits i Sverige?
  3. Var levde Australopithecus?
  4. Hur har människan utvecklats?
  5. När dog den sista neandertalarna ut?
  6. När började vi prata?
  7. Vilka djur är människan släkt med?
  8. Hur många IKEA finns det i världen 2023?
  9. Hur gammal är Lucy?
  10. Vad åt Lucy?
  11. Hur mycket neandertalare är jag?
  12. Hur många neandertalare har man hittat?
  13. Hur länge har människan kunnat skriva?
  14. Hur många olika språk finns det i världen?
  15. Vilken apa kommer människan ifrån?

Vem uppfann människan?

Elden har gett människan värme, men den har också utvecklat vår kost. Med elden kan man koka, grilla och steka. Att elden poppar popcorn insåg Nordamerikas urbefolkning mer än 3600 år f.Kr. och att de uppiggande kaffebönorna gick att rosta och koka lärde man sig redan på 1200-talet i Etiopien. Rökning är en av världens äldsta konserveringsmetoder. Den äldsta formen av ugn är stenålderns kokgropar — gropar i marken med upphettade stenar.

Eldstaden har en central plats i hemmet och i de flesta kulturer. Den har också en stark symbolisk betydelse, elden är helig och synonym med livskraft. I flera afrikanska länder ses härden som en symbol för kvinnlig fertilitet, i Somalia grävs moderkakan ner under eldstaden efter förlossningen.

De äldsta eldstäderna i Sverige var en öppen härd i mitten av rummet och röken steg upp genom en öppning i taket. Sommartid flyttades ofta härden utomhus. Under tusentals år var faktiskt kökets plats ute i det fria. Senare blev eldstaden mera sluten, utvecklades till en rökugn uppbyggd av gråsten över ett valv där man eldade. Under medeltiden fanns eldstäder med rökgång och skorsten. Eldstaden hade flyttat till ett hörn av rummet där den murades och byggdes på med en skyddande mur.

I anslutning till härden fanns en bakugn. Ovanpå den kunde morfar eller farfar ligga och värma sig på den så kallade gubbhyllan. För en vanlig bonde fungerade rummet där eldstadens fanns både som kök, sovrum och vardagsrum. I mera välbeställda hem kunde man ha flera separata eldstäder enbart för uppvärmning. I Skåne var köket skilt från stugan som värmdes upp av en sättugn ansluten till eldstaden.

Hur länge har människan funnits i Sverige?

En tidig boplats

På Orust i Bohuslän har en boplats för forntidens fiskare och jägare blivit undersökt. Arkeologerna fann bland annat bitar av en skalle – 10 200 år gammal - ett av de äldsta fynden av människor i Norden.

Dessa tidiga invandrare har levt bl.a. av delfiner, som de jagat in i en grund vik och slaktat. Med flintknivar har de skurit ut filéerna. Kotorna finns kvar och vittnar om detta.

Arkeologerna arbetar som tidigare med sleven, hackan, sållet och måttbandet men även med nya metoder och ökat samarbete. Forskare inom andra vetenskaper bidrar med sina specialkunskaper till att klargöra hur våra förfäder levde och hade det. Flintfynden säger arkeologerna en del. Fröer, pollen och växtrester hjälper botaniker att beskriva växtligheten runt boplatsen. Utifrån framgrävda skalrester och djurben kan zoologerna (de som forskar kring djurriket) skildra djurlivet på land och i vattnet. När klimatforskarna vet detta om växtlighet och djurliv kan de dra slutsatser om den tidens klimat. Kemisterna studerar hur mycket av kolatomen C-13 som finns i skelettfynden och kan sedan berätta om kost och levnadsvanor. Ben- och tandfynd gör att osteologen (skelettforskaren) kan ge upplysningar om längd och vikt, kön och ålder, sjukdomar och skador. Antropologen (forskar kring människan som art) förklarar varför kvinnornas tänder är slitna på ett annat sätt än männens. Jo, de skulle tugga skinnen mjuka och sentrådarna smidiga.

I lerlagren på tre meters djup vid Huseby Klev på Orust har forskarna grävt fram yxor av hjorthorn, fiskekrokar skurna ur ben, ovanligt mycket ben från fisk, valar och sälar men också från många landdjur som kronhjort, rådjur, vildsvin, bäver och olika fågelarter. Till detta kommer massor av nötskal, barkbitar, näver, träpinnar och störar, vildäppelkärnor, ostron- och musselskal samt en hundlort och en bit kåda som kanske använts som tuggummi.

​Rikedomen på fynd förklaras av att smältvattnet från isen gjorde att vattenytan steg snabbt. Boplatsen täcktes av lera och sand som avlagrades på botten. Sedan bildades också en skaldjursbank ovanpå, och kalk i marken bidrar till att rester av djur och människor bevaras.

​För cirka 7000 år sedan steg landet upp igen över havsytan och boplatsen ligger nu 26 meter över havets nivå.

Var levde Australopithecus?

Arten som utnyttjade redskapen var med största sannolikhet Australopithecus afarensis till vilken den berömda Lucy hör.

Detta är i sig anmärkningsvärt. Redskapsbruk har hittills bara kopplats samman med vårt eget släkte, Homo. De äldsta kända stenredskapen är cirka 2,5 miljoner år gamla, och tros ha tillverkats av Homo habilis, den äldsta kända arten inom släktet.

Att den långt mer primitiva Lucy och hennes artfränder – deras hjärnor var inte större än nutida schimpansers – också brukade redskap hade få anat.

HuggmärkenFynden, som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Nature, är ett par benbitar som bär tydliga spår efter skrap- och huggmärken som måste ha uppstått när benen bearbetades med skarpa stenar för att komma åt köttet och benmärgen.

Hur har människan utvecklats?

Sedan neandertalmänniskan och andra "grottmänniskor" upptäckts på 1800-talet uppstod paleoantropologi som eget forskningsområde. Likheten mellan människan och vissa större apor var inte ny, men idén om den arternas evolution vann inte bred acceptans förrän efter Charles Darwin publicerat Om arternas uppkomst 1859. Fastän han i detta verk knappt berörde frågan om människans ursprung innebar arbetet att teorin om evolutionen genast stod klar för de samtida läsarna. Thomas Huxley och Richard Owen började debattera frågan och då Darwin publicerade sitt verk i frågan, Människans härledning och könsurvalet 1871, var kopplingen mellan det naturliga urvalet och människans utveckling redan allmänt känd och intensivt omdiskuterad. Många av Darwins egna lärjungar – som Alfred Russel Wallace och Charles Lyell – tvekade inför tanken att människan, med sin mentala kapacitet och höga moral, skulle kunna ha utvecklats genom ett naturligt urval. Idag är dock människans evolution från en apliknande varelse ett oomtvistat vetenskapligt faktum, låt vara att detaljerna fortfarande debatteras hett. En apdebatt på religiösa grunder blossar fortfarande upp emellanåt, särskilt i vissa delstater i USA – se kreationism och intelligent design – men denna debatt saknar helt vetenskaplig grund.

Allt sedan Carl von Linné hade likheten mellan de större aporna och människan gjort att dessa betraktats som de djur som stod närmast människan. Under 1800-talet började man spekulera i att schimpanser och gorillor skulle vara människans närmaste nu levande släktingar. Ett naturligt steg vidare blev att spekulera kring deras naturliga hemvist i Afrika som hemorten för en gemensam anfader. Man hoppades därför på att finna fossil från dessa stamfäder i Afrika.

Andra forskare från förra sekelskiftet ville av olika skäl hellre söka mänsklighetens vagga i Asien, och sökte sig till såväl Mongoliet som Indonesien i jakt på fossil. Eugene Dubois blev den förste som lyckades, när han hittade "Javamänniskan" Pithecanthropus/Homo erectus på 1890-talet. Först på 1920-talet hittades fossil efter förmänniskor utanför släktet Homo. 1925 kunde Raymond Dart beskriva Australopithecus africanus. Hans sensationella fynd, "Barnet från Taung", var ett häpnadsväckande välbevarat kranium efter ett barn med en avgjutning av individens hjärna. Hjärnan var bara 410 kubikcentimeter men rund till skillnad från schimpansens och gorillans. Dessutom hade fyndet korta hörntänder, och placeringen av foramen magnum, det hål där ryggraden ansluter till kraniet, visade att individen gått upprätt. Dart drog slutsatsen att hans fynd utgjorde en länk mellan människan och apan. Hans hypotes stred dock mot den då vedertagna uppfattningen att bipedalism förutsatte en betydligt större hjärna och intelligens, och det dröjde därför ytterligare tjugo år innan hans idéer togs på allvar sedan ytterligare liknande fynd gjorts.

När dog den sista neandertalarna ut?

Neandertalmänniskan var mer muskulösa och något kortare än dagens människor, men de vägde ändå bortåt 100 kilo. Andra skillnader var en låg panna, markerade ögonbrynsbågar och en mer långsmal huvudform. De var skickliga och uthålliga jägare och jagade bl.a. storvilt som mammut.

Neandertalarna levde i små grupper som bestod av flera familjer. Det var ett vandrande folk som oftast bodde i tält. De levde på den vidsträckta tundran i Asien och Europa, söder om de stora ismassorna. På den tiden var folktätheten låg och i Centraleuropa levde kanske endast några tusen neandertalare.

Tidigare ansåg forskarna att neandertalarna var dummare än den nutida människan på grund av deras utseende. Men nu vet vi att neandertalarna hade större hjärnvolym än nutida människor. De hade emellertid inte ett lika välutvecklat språkbruk som den moderna människan, eftersom de hade ett ganska lågt gomvalv.

Svåra skador på neandertalarnas skelett vittnar om dramatiska jakter. Fynd av kastspjut och pilbågar saknas. Däremot har arkeologiska fynd gjorts som visar att neandertalarna tillverkade smycken.

Vi vet att neandertalarna tog hand om de handikappade och skadade i sin närhet. Skelett visar att många handikappade har levt länge och tycks ha blivit väl omhändertagna. De begravde också sina döda. Det tyder på att de kan ha trott på ett liv efter döden.

Neandertalmänniskan hade existerat i flera hundra tusen år när den moderna människan dök upp i Asien och Europa. Modern forskning visar att det förekom enstaka sexuella kontakter mellan grupperna. Forskning med hjälp av DNA-teknik pekar på att detta först ägde rum i trakterna kring dagens Israel i samband med att homo sapiens vandrade ut från Afrika för drygt 54 000 år sedan (den andra stora vågen av homo sapiens migration från Afrika).

När började vi prata?

Tidsperioden mellan år 800 och 1225 kallas för runsvenskan ur ett språkhistoriskt perspektiv. Omkring år 800 genomgick svenska språket ljudförändringar, och en sak som förändrades i språket var att diftongerna började försvinna. Med diftonger menas att två vokaler bildar ett ljud. Ett exempel är ordet scout där o och u bildar ett gemensamt ljud. Det är ett låneord som vi däremot använder oss av även idag. Diftonger finns annars bara kvar i vissa dialekter som t.ex. gotlänskan och norrbottniskan. Att språkdrag, som diftongerna, bevarats från fornspråket kallas för arkaismer.

Runalfabetet

Under den runsvenska tiden skedde fler förändringar i språket. Ett exempel är att den yngre runraden ersatte den urnordiska runraden. Det äldre runalfabetet bestod av 24 tecken, medan det nya endast bestod av 16 tecken. Den nyare varianten av runalfabetet, som ansågs vara krånglig för läsarna men lättare för de som skrev, förekom i två olika former; dels normalrunor som kallas för danska runor och dels kortkvistrunor som kallas för svensk-norska runor.

Kristendomens påverkan

På 800-talet kom kristna missionärer till Norden, och det var via dem som vi fick det latinska språket på 1000-talet. Det blev även vanligare att använda bläck och pergament istället för runor som tidigare ristas på trästavar och stenar. Utöver latinska ord bestod det svenska språket till största delen av arvord. Det var ord som kommer från de nordiska, germanska eller indoeuropeiska språken och länge funnits i svenskan. Några exempel på arvord är måne och sol, sitta och stå, mor och far, och räkneorden ett till tio.  Genom kristendomen fick vi även in vissa grekiska ord, som exempelvis kyrka och biskop, i det svenska språket.

Två grenar

Någon gång mellan år 800 och år 1000 delades de nordiska språken upp till två olika grenar för att det började bli skillnader i språken. Den västnordiska grenen består av (ny-)norska, färöiska och isländska, och till den östnordiska grenen hör danska och svenska (och norskt bokmål.) Så småningom började även bli skillnader mellan danskan och svenskan, och det var egentligen nu som svenskan blev ett eget skriftspråk. Det dröjde ända till 1600-talet som det rikssvenska talspråket utvecklades.

Vilka djur är människan släkt med?

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.

Schimpansen är vår närmaste levande släkting evolutionärt och forskningen tror att vårt släktskap grundar sig i en gemensam anfader. För cirka fem-sex miljoner år sedan delades våra utvecklingsvägar till det som idag är den nutida schimpansen och Homo Sapiens, människan i det tjugoförsta århundradet. Stamcellsforskare i Lund har i en ny studie undersökt vad det är i vårt DNA som gör att människans och schimpansens hjärnor skiljer sig åt och hittat svar.

– Istället för att studera levande människor och schimpanser har vi använt oss av stamceller som odlats i vårt cellodlingslaboratorium. Stamcellerna har omprogrammerats från hudceller av våra samarbetspartner i Tyskland, USA och Japan. Därefter har vi undersökt stamcellerna som vi odlat fram till hjärnceller, förklarar Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet, som lett studien i Lund.

Från stamcellerna har forskarna specifikt odlat fram hjärnceller från människa och schimpans och jämfört de två celltyperna. Forskarna fann då att människa och schimpans använder en del av sitt DNA på olika sätt, vilket tycks spela stor roll för våra våra hjärnors utveckling.

Hur många IKEA finns det i världen 2023?

Redan förra året planerade IKEA att öppna världens största IKEA-varuhus. Enligt dåvarande uppgifter berodde förseningen på "construction adjustments", även om pandemin säkert också spelade in. Ett vulkanutbrott sägs även ha satt käppar i hjulet för varuhusets upppbyggnad.

Det nya varuhuset är på totalt 65 000 kvadratmeter och ska vara möbeljättens hittills största varuhus. Varuhuset ska vara nästan dubbelt så stort jämfört med ett typiskt IKEA-varuhus.

En av anledningarna till storleken är att varuhuset även agerar lager åt IKEA:s näthandel i Filippinerna. Varuhuset är placerat i Pasay City i huvudstadsregionen Metro Manila och öppnade alltså sina portar idag den 25 november 2021.

Varuhuset har totalt fem våningar och ska inte oväntat bjuda på en fullständig IKEA-upplevelse.

Hur gammal är Lucy?

Det som var mest slående med fyndet var att det bevisade att våra förfäder gick på två ben på ett mycket tidigt stadium. Lucys fötter liknade våra egna, och det var tydligt att A. afarensis förflyttade sig med tvåbent gång – olikt de nutida människoaporna som går på knogarna.

Å andra sidan var hennes hjärna inte större än hos en schimpans, och det finns inga belägg för att hennes art tillverkade redskap.

Ett annat primitivt drag hos Lucy och hennes artfränder är deras långa, starka armar och böjda fingrar – tydliga anpassningar för att kunna klättra i träd. Även om de kunde gå upprätt hade de behållit en god förmåga att klättra i trädkronorna.

Vad åt Lucy?

Denna art är känd från flera fyndplatser. Förutom i Etiopien har arten hittats i Kenya och Tanzania. Hadar, där Lucy hittades, är världens rikaste fyndlokal för tidiga människoförfäder.

Lucy fick sitt namn av att man spelade Beatles låt “Lucy in the Sky with diamonds” i lägret kvällen efter fyndet gjordes. På amarinja som talas i Etiopien
heter hon Dinknesh, som betyder “du är underbar”.

Australopithecus

Släktet Australopithecus består av flera arter som kan sägas vara mellanformer
mellan människoapor och vårt eget släkte, Homo. De är kända från Östafrika,
Centralafrika och södra Afrika. De levde mellan 4,1 och 2,1 miljoner år före nutid.
Alla var upprättgående men hade fortfarande god förmåga att klättra i träd.

Australopithecus utvecklades i Östafrika, där Australopithecus anamensis är den äldsta arten.

Släktet vandrade ned till Sydafrika och väster ut mot Centralafrika för mer än 3 miljoner år sedan. Australopithecus africanus heter den sydafrikanska arten, som beskrevs redan 1924. Andra arter är Australopithecus bahrelghazali från Tchad och Australopithecus garhi från Etiopien.

De levde av frukt, blad, nötter och frön. Kött från as kan ha varit en liten del av dieten.

Könsskillnader

Eftersom många fynd gjorts av Australopithecus afarensis vet vi ganska mycket om arten. Storleksskillnaden mellan könen var mycket stor, nästan lika stor som hos gorillor.

Detta är typiskt för arter där hannarna konkurrerar om tillgången på honor. Då kan den största och starkaste hannen ha många honor, ett så kallat harem. Detsamma gäller gorillor idag. Hos afarensis kan hannen ha haft kanske ett halvt dussin honor.

Hur mycket neandertalare är jag?

TEXT: SVANTE PÄÄBO

FÖR ATT STUDERA neandertalarnas genom (arvsmassa) byggde jag och min forskargrupp i Leipzig upp ett internationellt konsortium av forskargrupper i början av 2000-talet. En av de första frågorna vi ville besvara var: Har neandertalarna bidragit med DNA till de människor som i dag lever i Europa? Neandertalarna fanns ju trots allt kvar när de anatomiskt moderna människorna dök upp här för ungefär 40 000 år sedan. Vissa paleontologer tyckte sig se neandertalardrag i skeletten från tidiga moderna människor i Europa, men de flesta paleontologer höll inte alls med. 

Inte heller hade vår analys år 1997 av en neandertalares mitokondrie-DNA (en mindre, separat del av arvsmassan) gett oss anledning att tro att någon del av genomet hos vår tids människor skulle komma från neandertalarna. Men bara neandertalarnas genom i cellkärnan kunde ge ett definitivt svar på den frågan. Kärngenomet består av över 3 000 000 000 nukleotider (»genetiska bokstäver«), medan det mitokondriella genomet bara har 16 500 nukleotider. 

Om ett barn föddes till följd av ett möte mellan en neandertalare och en modern människa skulle 50 procent av dess DNA komma från vardera gruppen. Om barnet sedan växte upp bland moderna människor

Hur många neandertalare har man hittat?

Neandertalarna, Homo neanderthalensis, var en människoart som levde för cirka 400 000 till 40 000 år sedan. De fanns i stora delar av Europa samt i sydvästra och centrala Asien. Dagens forskning om genvarianter och hälsa baseras på arvsmassan från tre neandertalare, varav två hittats i Sibirien och en i Kroatien.

Hur länge har människan kunnat skriva?

Har gjort på ett annat sätt

Uppsalagenetikernas dröm är att undersöka arvsmassan i benresterna från de här individerna men det är svårt att få fram användbart material från så gammalt material.

I stället har de gjort på ett annat sätt och i dag publiceras studien i tidskriften Science. Analysen, som har letts av Uppsalaforskare i samarbete med kollegor i Sydafrika, bekräftar teorin om att den moderna människan är äldre än man trott.

De har undersökt arvsmassan hos sju människor som levde i nuvarande Sydafrika. Tre av de här individerna var jägare-samlare och levde under stenåldern för tvåtusen år sedan, medan fyra av dem var jordbrukare under järnåldern.

Fick fram mycket dna

Forskarna har genom att extrahera dna från benen lyckats bygga upp ett dna-bibliotek. Helena Malmström, forskare i arkeogenetik vid Uppsala universitet, berättar att skelettet efter en pojke som levde på stenåldern har varit särskilt viktigt i arbetet med att få fram dna.

– Vi var inte säkra på att det var en pojke, även om vi visste att det var ett barn. Vi fick fram ganska mycket dna som vi kunde analysera, säger Helena Malmström.

Det som var intressant med pojken var att hans arvsmassa visade sig vara ganska opåverkad av de folkvandringar som senare kom att ske i Afrika. Det finns uppskattningar på hur ofta mutationer sker i människans arvsmassa per generation och det är genom att räkna antalet mutationer som de har gjort en beräkning bakåt i tiden.

Hur många olika språk finns det i världen?

Svårt att säga, ty många språk är egentligen så kallade dialektkontinuum, alltså kedjor av sinsemellan besläktade dialekter, där två språkformer som är granne med varandra är inbördes förståeliga, men de dialekter som talas längre borta inte längre är förståeliga.

Vanligen räknar man med ungefär femtusen språk, men det är bara en grov uppskattning.

Den mest omfattande katalogen över världens språk, som allmänt anses vara lika auktoritativ som alla, är den av Ethnologue (publicerad av SIL International), vars detaljerade klassificerade lista från 2009 innehöll 6 909 distinkta språk.

Vilken apa kommer människan ifrån?

Jo, man får nog säga att man hittat rester av utdöda människoarter som länkar samman oss med människoaporna. Lucy och många andra är sådana länkar. Däremot finns det inga fossil som visar att vi har en gemensam förfader med just schimpanserna, vilka anses vara våra närmaste nu levande släktingar. Studier av arvsmassans DNA ger dock starkt stöd åt denna tanke.

De äldsta människofossilen är cirka 6-7 miljoner år gamla och uppvisar en blandning av människoapsliknande och människoliknande egenskaper. För cirka 5-4 miljoner år sedan uppträdde släktet Australopithecus som uppvisade större likheter med den moderna människan. Vårt eget släkte, Homo, uppträdde för cirka 2,3-2,4 miljoner år sedan, först representerad av Homo habilis, som sannolikt tillverkade stenverktyg och hade en väl utvecklad upprätt gång. För cirka 1,9 miljoner år sedan uppträdde den betydligt större Homo erectus, som var den första människoart som utvandrade från Afrika. De afrikanska representanterna för denna art kallas numera Homo ergaster. Läs utveckling längre ner på sidan.

Man har tidigare sammankopplat människans utveckling med att hon började leva på savannen. Denna teori har man numera övergivit. Det är betydligt mer komplicerat än så. Under de senaste 4 miljoner åren har jorden genomgått två större och flera mindre klimatförändringar som gjort Afrikas klimat torrare. Under de torra perioderna har savann dominerat. Under de mellanliggande perioderna med fuktig klimat har skogar brett ut sig. Man tror att dessa klimatförändringar har varit viktiga drivkrafter för människoarternas evolution.

I en annan teori om människans utveckling hävdas att våra förfäder till stor del levde i vatten, vilket skulle kunna förklara bland annat den upprätta gången och vårt tjocka lager av underhudsfett. Den teorin anses dock av de flesta forskare mindre trolig.