:

Vilken är den vanligaste fågeln i Sverige?

Innehållsförteckning:

  1. Vilken är den vanligaste fågeln i Sverige?
  2. Hur går det för Sveriges fåglar?
  3. Vilka fåglar äter vi i Sverige?
  4. Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?
  5. Vilken fågel är mest sällsynt?
  6. Vilken fågel kan klättra nedåt?
  7. Vilka fåglar finns i Sverige på vintern?
  8. Vilken fågel kommer sist till Sverige?
  9. Vilken är Sveriges National fågel?
  10. Vad är det för fågel som knarrar?
  11. Vilken fågel bygger inte sitt bo?
  12. Vad är Sveriges National fågel?
  13. Vilken fågel är vanligast?
  14. Vilken fågel låter Tjipp Tjipp?
  15. Vilken fågel låter Huitt?

Vilken är den vanligaste fågeln i Sverige?

I Sverige häckar det 70 miljoner par fåglar varje år. Här går vi igenom vilka fåglar som är vanligast i Sverige. Vi fokuserar bland annat på vart de flyttar på vintern och vad de brukar äta.

Tyvärr är det en trend i Europa att antalet fåglar minskar och Sverige ligger riktigt illa till. Det är 248 arter som häckar i Sverige och 46 % av fågelarterna minskar medan 26 % ökar. I Europa är det bara Turkiet som har dystrare siffror.

Framför allt är det fåglar som häckar i skogsmark och våtmarker som minskar. Det är Sveriges Ornitologiska Förening och dess motsvarande organisationer i Europas länder som tagit fram siffrorna.

9. Koltrast (1,8 miljoner)

Hur går det för Sveriges fåglar?

Inom Svensk Fågeltaxering övervakar vi förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga och kunniga ornitologer antalet fåglar, vid olika tider på året och på mer än tusen lokaler runt om i Sverige. Då räkningarna utförs på samma sätt varje år kan vi följa hur antalet fåglar förändras över tid. 

Projektet drivs av Biologiska institutionen, Lunds universitet, som en del i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram.

Följande delprogram ingår i Svensk Fågeltaxering: standardrutterna, sommarpunktrutterna, vinterpunktrutterna, kustfågelrutorna, nattrutterna, sjöfågelrutterna häckningstid, och sjöfågel höst och vinter.

Vi är den svenska representanten i det europeiska nätverket för fågelövervakning (EBCC). Genom detta samarbete bidrar våra svenska data även till att följa hur det går för fåglarna i hela Europa.

Vilka fåglar äter vi i Sverige?

Här har vi sammanställt alla fåglar som dykt upp på fågelmatningar i Sverige - ordnade fallande skala efter vanlighet. Siffrorna är uppdaterade efter fågelräkningen "Vinterfåglar inpå knuten 2023". Längst ned i listan hittar vi de riktigt ovanliga och på slutet absoluta rariteter. 

Vi jobbar med jämställdhet här så det är bara 50% män bland fågelfotograferna! 

Vår vanligaste fågelbordsgäst. Finns i hela landet och i alla miljöer. Känns ständigt närvarande med sin tuffa stil. Börjar med sina klämkäcka vårvisslingar tidigast av alla - och då är det inte bara de första solstrålarna som värmer. 

Störst chans har man nog att få en blåmes till sin matning. Det är ofta den som först hittar till nötterna eller solroskärnorna man nyss lagt ut. Lite lik talgoxen i både utseende och beteende men saknar tex. det svarta bröstbandet.

Vad äter blåmesen? Jordnötter, solros, talg men det mesta går bra.

Förväxlas ofta med gråsparv men spana efter den svarta kindfläcken som pilfinken har! Alltid i flock och hos många den vanligaste gästen vid fågelbordet. Saknas bara allra längst i norr och om man verkligen bor i skogen. Ofta hör man pilfinkens pratsamma tjatter från trädgårdens häckar.  En jordbruksfågel som klarar sig utmärkt på billiga åkerfrön men äter gärna dyrare frön om det bjuds! 

Fågelfrön till pilfinken? Åkerfrön, hampa, hirs, solros. Enda vanliga fågeln som verkligen gillar hirskolvar!   

En av de arter vi starkast förknippar med fågelmatning. För en anonym tillvaro i storskogen om sommaren. Lite sparsammare i södra Sverige, föredrar matningar med närhet till skog och är ofta oskygg. Honan saknar det röda.

Koltrastarnas kamp är en höjdpunkt med fågelmatning! Aggressiva, hetlevrade och impulsiva. Koltrasten försvarar sitt vinterrevir med bestämda metoder. Hackad solros på marken ökar ofta antalet koltrastar.

Vår kanske käraste kråkfågel. Håller ofta ihop i par. Bygger sina stora risbon nära hus och gårdar. Har en förkärlek att samla färgglada saker i sina bon. Kan på senvintern samlas i flockar och småprata - så kallad skatriksdag.

33 548 st inräknade grönfinkar. Foto: Magnus Bergvall och Annika Lavin Johansson

Vacker och vanlig gäst hos många. Något vanligare i södra Sverige. Börjar tidigt på vårvintern med sin märkliga lugna sång - det låter som den gör gör ljud till en berg- och dalbanefärd. Honor och ungfåglar är lite mattare i färgerna.

Fågelfrön till grönfiken? Ekologisk solros, hampa och raps

En lantis som vill ha levande gårdar med djur och hagar. Visar sig på matningar i jorbruksbygd och städernas utkanter först när vintern slår till. Födosöker bara på marken. Kommer oftast i flock. Övervintrade förr av spill från tröskning, höhantering, foder till höns mm på alla 1000-tals små levande gårdar. Har nu allvarliga problem då den typen av gårdar med naturligt spill inte finns kvar längre i det storskaliga, industrialiserade och städade jordbrukslandskapet. Gulsparven minskar. Slåttergubben anser det här vara den enda småfågeln man av naturvårdsskäl kan motivera en fågelmatningen med, annars är det mest en fantastisk vacker hobby. 

Väcker blandade känslor. Kanske för att de äter så mycket? Eller för att den är en kråkfågel? I norr flyttfågel. Skyr storskogen. Flockfågel - övernattar i stora flockar, oftast i städer. I kajans kritvita öga ser vi en klok fågel.

Inte så vanlig som många tror. Gråsparven har minskat i takt  med att förutsättningarna blir allt sämre i jordbrukslandskapet. Håller gärna till inne i ladugårdar (och fågelmatsbutiker!). Heter "House sparrow" på engelska.

En "exotisk" fågel. Vanlig hos vissa, andra har aldrig sett den. Störst chans är nog sen höst eller i april under flytten. Många stannar i södra Sveriges bokskogar och äter bokollon. Sällskapar ibland med bofink.

Här kommer jag! Nötväckan är en högjudd tuffing som inte räds några konkurrenter på fågelbordet. Roffar åt sig det den vill ha och drar iväg. Hamstrar frön som den kilar in i barkspringor. Påfallande orädd - även för människor.  

Fågelfrön för nötväckan? Solros, hampfrön.

Wow! Steglitsen sticker verkligen ut. Kommer gärna i flock, men är inte så vanlig på vintern. En jordbruksfågel som mest av allt älskar frön från kardborre. Lätet liknar ingen annans - vackert och lätt att känna igen.

Visst är det något speciellt när en hackspett kommer fram? Större hackspett är den vanligast och mest nyfikna av våra spettar. Känns lätt igen på sina två vita ryggfläckar. Ganska skygg och svår att komma nära.

Fågelmat till större hackspetten? Talg, jordnötter, solroskärnor

11 925 st inräknade stjärtmesar. Foto: Monica Johansson, Bee Thalin x 2, Olle Arvids

Charmar alla! Håller ihop i familjegrupper, och studsar fram genom luften som vita pingisbollar med låååånga stjärtar. Störst chans om du har fågelmatningen i brutet skogslandskap med blandskog, lövridåer och sly.

Grönsiskorna kommer nästan alltid i flock, livligt "småpratande" med varandra. En invasionsart från barrskogarna som vissa vintrar finns gott om, andra saknas den helt. Ofta är de oskygga. Lever i naturen av alkottsfrön om vintern. Mindre än t.ex. grönfinken.

Trivs bäst i skogen där den fladdrar omkring i små flockar och skränar. En riktig skönhet med sin tropiskt blåa fläck på vingen. Inte alltid omtyckt - småfåglar skräms lätt av nötskrikan, särskilt när de kommer i flock!

Vad äter nötskrikan? Skulor, åkerfrön, jordnötter, skalade solroskärnor

Lika tuff som blåmesen, och högljudd. Liknar talltitan, men entitans rygg är jämnfärgad, talltitan har en "silvrig" vingpanel. Hakklappen är något mindre och hättan blankare. Gillar lövskog och kommer mycket oftare till fågelmatningar.

En av de få arter som många inte önskar sig, men varför ska kråkan inte få mat som de andra? Lätt igenkänd på sin gråsvarta dräkt. Ganska skygg och undviker ofta matningar nära husen. Födosöker ensam eller i par. I slättbygderna ibland i lite större flockar.

Sveriges näst vanligaste fågel. Sjunger flitigt på våren.  De flesta flyttar utomlands men några stannar kvar. Anonym och undgår lätt upptäckt, men det vita fältet på vingen är en bra karaktär. Skuttar gärna i utkanten av matningen och helst under träd o buskar. 

Håller till i städer och vid stora gårdar. Ofta i flock och känns då igen på att de finns i alla möjliga färger. Den ursprungliga formen av denna duva bor i klippbranter - det är inte konstigt att den gillar städernas höghus! Färgtypen på bilden liknar mycket skogsduvan.

Mest känd för sin dova hoande ramsa om vårarna. Nästan alla flyttar i oktober men en del stannar kvar inne i städerna i södra Sverige och besöker ofta fågelmatningar. Vår största duva - känns lätt igen på sin vita halsfläck.

Vackrare fågel är svårt att tänka sig! Att höra sidensvansens ringande läte precis innan flocken slår sig ner i äppleträdet är en ren njutning. Till stor del en frukt- och bärätare vid fågelborden. Häckar i nordliga barrskogar.

Vissa har aldrig haft stenknäck vid matningen, andra har 15-20 stycken varje dag. En läcker fågel med kraftig näbb som bland annat används för att knäcka körsbärskärnor. Anonym och svårsedd på sommaren, mer synlig vintertid.

Drar runt i stora flockar om vintern, då den vandrar söderut från norra Sverige i jakt på föda. Lever mest av björkfrön och små ogräsfrön, som gråbo på bilden. Varierar i antal från år till år, kan plötsligt dyka upp i mängd. Sällskapar sällsynt med snösiska. En av de få arter som verkligen gillar raps på fågelrestaurangen - servera på marken. 

Hårt knuten till barrskogar, gärna med äldre tall. Där avslöjar den sig med sitt gnälliga thi-thi-thääää-thääääää. Kommer fram till matninar i eller mycket nära storskogen. Ljus avlång fläck på vingen, större haklapp och matt svart hjässa skiljer den från entitan. 

Rödhakarna flyttar söderut för att få fortsätta äta insekter, men några tuffingar stannar alltid och chansar på en mild vinter. Vanligast längs västkusten och skåne i lummiga trädgårdar. Rödhaken är gärna för sig själv.

Gillar: Hackad solros, bitar av jordnöt, skalade hampafrön, talg  

En storskogsmes. Därför ingen art som vi stadsbor ser så ofta, men de med skogstomt kan intyga att svartmesen gärna besöker fågelmatningen. Som många andra i sitt släkte är svartmesen en tuffing. Har en vit fläck i nacken och saknar talgoxens gula inslag.

När denna självutnämnda kunglighet spatserar fram tar den lätt all uppmärksamhet. En asiatisk fågel som är ganska beroende av jägarnas utplanteringar. Men den häckar också fritt. Syns i en del villaområden och i jordbruksbygd - vanligare söderut och väldigt lokal.

Vanligast vid trädgårdar nära en strand eller å i städerna. Några vittnar om att det ibland kan bli lite väl många änder vid fågelbordet. Den kan också flyga långt och kommer då ofta som nattgäst vid fågelmatningar. Honan är brunspräcklig.

Ses om höstarna i stora flockar i okt/nov. Stannar för vintern där det finns frukt och bär. Ett bra knep att få trastar till trädgården är att låta äpplen ligga/hänga kvar. Björktrasten kallas ofta för snöskata.

Gillar: Frukt och bär, hackade solroskärnor om det kniper

Oljigt svart och med en fjäderlös fläck vid näbben. Jämnstor med kråkan. Finns kring städer i slättlandskap. Vanlig bara i Skåne. Råkorna är förunderliga. Fulsnygga spatserar de omkring som om de vore lite förmer än alla andra. Ungfåglarna saknar den bara näbbfläcken. 

För att få denna charmör måsta man bo i djup barrskog och praktiskt taget har matningen i skogen. Den stannar hellre bland barren än flyger 100m genom lövskog till en fågelmatning. Flyttar aldrig söderut.

Vår anonymaste duva både till beteende och utseende. Lätt blåaktig ton i fjäderdräkten och lite knubbig i jämförelse med stadsduvan - men kan vara förvillande lik. Några stannar hela vintern. En av de allra tidigaste flyttfåglarna på våren, kommer ofta i februari. Ovanlig fågelbordsgäst. Gillar ej städer och samhällen. Häckar i ihåliga träd.

Smack! Som en projektil kommer den farande - och ibland lyckas den få en munsbit. Fåglar upp till koltrastens storlek står på sparvhökens meny. Vår vanligaste rovfågel - de allra flesta flyttar men är ej ovanlig på vintern. Och visst ska även de få leva!

Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?

I dag pratade jag i P1 om att vi ska utse en Nationalfågel. Vilken fågel tycker du? Jag röstade nu i första omgången på koltrast, talgoxe och sädesärlan. Det var svårt att svika lövsångaren…och blåmesen och rödhaken och….Du har väl röstat? Om inte – gör det nu! Lyssna på mig i Nordegren & Epstein i P1. Här kan du rösta fram din favorit Nationalfågeln på BirdLife Sveriges hemsida (Sveriges Ornitologiska Förening).

Vilken fågel är mest sällsynt?

Fågeln kommer från österut i Sibiren. Och det händer att den hamnar fel, nu är den troligen på väg mot sydväst och kommer flyga vidare först vid klarare väder.

– Fåglar stannar om det är mulet och regn. De behöver klara nätter för att sträcka vidare. De flyger nattetid och behöver stjärnhimmeln för att navigera.

Vilken fågel kan klättra nedåt?

Trädkryparen beskrevs första gången under sitt nuvarande vetenskapliga namn av Linné i hans Systema naturae 1758.[2] Det vetenskapliga namnet härrör från grekiska kerthios, en liten trädlevande fågel som beskrivits av Aristoteles med flera, och latinets familiaris, välbekant eller vanlig.[3]

Denna art tillhör en grupp mycket likartade arter av trädkrypare som alla placeras i släktet Certhia där idag nio arter erkänns. Släktet består av två evolutionära utvecklingslinjer, en holarktisk utvecklingslinje och en sydasiatisk utvecklingslinje med utbredningsområde söder och öster om Himalaya.

Alla arter i familjen trädkrypare är likartade i utseende. De är små fåglar med bruna ovansidor med streck och prickar, rödaktiga gumpar och vitaktiga undersidor. De har långa böjda näbbar och långa styva stjärtpennor som ger stöd när de kryper upp för trädstammar för att söka efter insekter.[6]

Trädkryparen är 12,5 cm lång och väger 7,0–12,9 gram. Den har varmt brun ovansida som är intrikat mönstrad i svart, brungult och vitt, och enfärgat brun stjärt. Buken, sidorna och kloakområdet skiftar i brungult. Könen är lika, men ungfågeln har mattare ovansida än den adulta fågeln, och dess undersida är matt vit med mörka fina fläckar på sidorna.[6]

Vilka fåglar finns i Sverige på vintern?

Se resultatet av Vinterfåglar Inpå Knuten 2023 här

Om du är ny, börja med att registrera konto här!Vill du rapportera, så kan du antingen logga in och rapportera, eller så lämnar du en direktrapport här. 

Sista helgen i januari räknar vi hur många fåglar vi ser vid våra fågelmatningar runt om i landet. Det är en av våra mest populära aktiviteter, för här kan alla vara med och bidra genom att enkelt rapportera vilka fåglar och hur många av respektive art man ser samtidigt vid fågelmatningen. De senaste åren har runt 20 000 rapporter kommit in från enskilda personer, föreningar, skolklasser med flera – men vi vill ha ännu fler rapporter! 

Tack vare alla rapporter får vi en bra bild över de fåglar som tillbringar vintern hos oss. Talgoxen är den talrikaste vinterfågeln följd av blåmes och pilfink, men efter denna trio varierar topplistan från år till år. Via denna räkning kan vi också följa hur vinterfåglarna anpassar sig till klimatförändringarna. För att underlätta hittar du fina bilder under fliken arter och vi har även tagit fram krysslistor och vinterfågelbingo, som du kan hittar här.

Vilken fågel kommer sist till Sverige?

Det finns sammanlagt nästan 11 000 fågelarter beskrivna i världen. Av dessa häckar ca 245 årligen i Sverige. De flesta fågelarter som häckar i Sverige flyttar under vinterhalvåret till varmare trakter. De viktigaste övervintringsområdena är Afrika söder om ekvatorn och delar av Västeuropa. Men fåglar flyttar även inom landet som till exempel fjällvråk och varfågel.

En av de faktorer som kan begränsa en fågelart är tillgången på biotoper och föda i häckningsområdet eller övervintringsområdet. Det är uppenbart att många påverkas av förhållandena utanför Sverige. De snabba förändringar som nu sker i exempelvis tropiska och subtropiska områden medför att svenska fåglar som övervintrar där kan minska i antal oberoende av vad som händer i deras svenska häckningsområden.

Under 1800-talet minskade många fågelarter framför allt till följd av jakt. I medelhavstrakterna och andra områden längs flyttvägarna är detta fortfarande en realitet.

De hotade arterna har indelats i olika kategorier med hänsyn till graden av hot. Den första kategorin, akut hotade, upptar arter som löper extremt hög risk att försvinna inom en nära framtid. Den andra kategorin, starkt hotad, tar upp arter som bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Till den tredje kategorin, sårbar, räknas arter som löper risk att dö ut i det vilda. Den fjärde kategorin, nära hotad, omfattar arter som inte uppfyller kriterierna för de tre ovanstående kategorierna men är nära att hamna i någon av kategorierna akut hotad, starkt hotad eller sårbar.

Vilken är Sveriges National fågel?

Även Paul McCartney sjöng om koltrasten i sången (Blackbird), den välkända sången från The Beatles dubbelalbum som släpptes 22 November 1968

Koltrast sjunger mitt i natten Ta dessa brutna vingar och lär dig att flyga Du väntade bara på att detta ögonblick skulle uppstå.

Vad är det för fågel som knarrar?

Kan jag använda fågelljud?

Kan jag använda fågelbilder?

Kan I identifiera en okänd fågel?

Vilken fågel bygger inte sitt bo?

Det beror på vad du väljer att kalla ett bo. De flesta fåglar som häckar på marken bara skrapa en depression och linje inte det. Många fåglar använder Bon gjorda av andra. Vadare brukar använda ingen boet men kan ordna några stenar. Tärnor bygga mestadels inga riktiga boet.

Vad är Sveriges National fågel?

Inget snack om vem som skulle vinna.

Koltrasten har utsetts till nationalfågel av svenska folket. Tävlingen ordnades av Ornitologiska föreningen. Nästan var fjärde av de 55 000 människor som röstade i finalen lade sin röst på koltrasten. På andra plats kom skatan och på tredje blåmes.

– Det har varit en mycket stimulerande omröstning med ett stort engagemang hos svenska folket, säger Dennis Kraft, ordförande i Sveriges Ornitologiska Förening.

Topplistan

Vilken fågel är vanligast?

Sång och läten av 25 fågelarter, som är de du med stor sannolikhet främst möter i din hemmamiljön. Mycket lämplig för nybörjaren som inte vill drunkna i mängder av arter som vederbörande sällan eller aldrig stöter på.

Ingen speakerröst, vilket gör att lyssnaren kan "blindtesta" sig själv. Varje inspelning varar från 30 sek. (tornseglare) till över 4 min. (näktergal), de flesta ligger dock på 1-2 minuter.

Följande arter ingår:Bofink, lövsångare, talgoxe, blåmes, koltrast, taltrast, rödhake, rödstjärt, svartvit flugsnappare,gärdsmyg, gulsparv, grönfink, stare, tornseglare, större hackspett, gröngöling, näktergal, sånglärka, trana, skata, kråka, morkulla, kattuggla, gök och slutligen strandskata.

ProduktinformationTitel: Våra vanligaste fåglarTyp: CDFörfattare: Roger BookTotal speltid: 50 minuterUtgiven: 2006

Vilken fågel låter Tjipp Tjipp?

Mindre korsnäbb, hanne © Steve Dahlfors Mindre korsnäbb, hona © Steve Dahlfors

Latinskt namn:Loxia curvirostra - Loxia lär komma från grekiska och betyder "böjd åt sidan" och curvirostra betyder "krökt näbb".

Typiska kännetecken:17 cm. Stor kraftig fink med korslagd näbbspets. Hannens röda och honans gröngula övergump syns tydligt i flykt.

Förväxlingsrisk:Större korsnäbb: Har kraftigare näbb och kortare hals.

Vilken fågel låter Huitt?

Äntligen är våra efterlängtade fågelholks kameror tillbaka! Du kan följa med dygnet runt hos bland annat Minervauggla, Kattuggla, Pilgrimsfalk och Havsörn. Vi ser fram emot ytterligare en actionfylld säsong!