:

Vilka djur äter insekter?

Innehållsförteckning:

  1. Vilka djur äter insekter?
  2. Hur många ögon har en insekt?
  3. Hur ser insekter?
  4. Är många insekter?
  5. Varför får vi inte äta insekter?
  6. Kan människor äta insekter?
  7. Kan insekter känna smärta?
  8. Kan alla insekter flyga?
  9. Vad är skillnad mellan djur och insekter?
  10. Vad betyder insekter?
  11. Är insekter bra för hälsan?
  12. Hur många insekter äter en människa?
  13. Varför ska vi inte äta insekter?
  14. Varför äter vi inte insekter?
  15. Har alla insekter en hjärna?

Vilka djur äter insekter?

De försvarar sig genom att böja fram bakkroppen och skicka ut en flera centimeter lång stråle av myrsyra. Små djur bedövas av myrsyran och stora djur irriteras så mycket att de låter stacken vara ifred. Stacken är inte bara en hög av barr och kvistar. Varje litet barr har lagts så finurligt och skickligt att det finns gångar genom hela stacken. Myrorna går i gångarna, men de är också vädringskanaler. Frisk luft strömmar genom hela stacken ända ner till de djupa kamrarna långt under markytan. När det är vackert väder är stackens hundratals tunnlar öppna och vid regn stängs de snabbt.

Myran har inget skelett. I stället har den ett segt och hårt skal, som håller upp och skyddar kroppen mot slag och stötar, regn och vind. Musklerna är fästade inne i benen och inne i skalet. På huvudet sitter fem ögon. Två ögon är fasettögon, tre är punktögon. Myrorna känner sig fram med sina antenner. Med antennerna fångar de också upp dofter som finns i luften. Längst fram på huvudet sitter starka käkar. Utanför munnen sitter små utskott. Med dem kan myran känna olika smaker. Myrorna kan alltså se, känna, lukta och smaka, men de kan inte höra. Längst bak på myran kan du se en rund öppning med en frans av hår. Genom den sänder myran ut myrsyra och olika dofter. En doft talar om för de andra myrorna att här är det farligt. En annan doft säger; här är det gott om mat, kom och hjälp mig. En tredje doft är myrans hemmadoft – alla myror i en stack känner igen den doften. Den myra som luktar ”hemma” är en vän, andra är fiender.

Skalbaggen är mycket större än en myra. Ändå tvekar de inte att anfalla. De letar upp någon del av skalbaggen där skalet är mjukt. Där biter de hål och böjer fram baken så att de kan spruta in myrsyra. Den bedövar skalbaggen. Sedan börjar det hårda arbetet med att släpa skalbaggen till stacken. Myrorna äter även larver, maskar, frön och bladlösspillning. På en enda sommar kan myrorna i en stor stack släpa hem ca två miljoner småkryp. Många av dessa småkryp skadar skog och växter, så man kan säga att myrorna hjälper oss människor med att vårda skogen. Bladlössen suger i sig söt vätska från blad och kvistar och deras spillning blir en sockerlösning. Stackmyrans viktigaste mat är socker och en medelstor stack kan äta 10 kg socker under en sommar.

Myrorna i stacken lever i ett samhälle. Nästan alla invånarna är arbetare med olika arbetsuppgifter. De bygger oftast sin stack runt en trädstam eller kring en gammal stubbe. Stacken byggs mot väderstrecket söder för att fånga upp så mycket solljus som möjligt. Efterhand byggs stacken ut, både uppåt och nedåt i takt med att invånarantalet ökar. I en riktigt stor stack kan det finnas upp till en miljon myror. Drottningen är nästan dubbelt så stor som arbetarna. Hon lever i de små grottorna som finns nere i marken, djupt under stacken. Bara en gång om året kan hon få frisk luft och dagsljus. Det är på våren när stackens alla myror vaknat efter vinterdvalan. Då kan drottningen krypa ut och sola sig en liten stund. Resten av sommaren sköter hon sitt enda jobb – att lägga ägg. Drottningen kan inte skaffa mat själv och måste matas. Hon får sockerlösning från bladlöss, bitar av maskar och andra smådjur. Flera gånger om dagen slickas hon ren över hela kroppen. De myror som sköter drottningen är arbetarmyror.

Hur många ögon har en insekt?

Insekternas hud är täckt med ett mer eller mindre förhårdnat hudskelett (kutikula eller exoskelett) som består av kitin. Kroppen är sammansatt av tre tydligt skilda avdelningar: huvud (cephalon), mellankropp (thorax) och bakkropp (abdomen). Extremiteterna, som i antal aldrig överstiger tre par hos fullbildade insekter, men kan vara färre, genom att ett benpar förkrympt, sitter bara på mellankroppen. Sällan finns förkrympta extremiteter på bakkroppen.

Huvudet, som består av flera sammanvuxna leder, bär antenner, munverktyg och ögon. Munverktygen utgörs av den opariga överläppen, ett par överkäkar, ett par underkäkar samt den av ett tredje par, i midlinjen sammanvuxna käkar bildade underläppen. Överläppen är ett litet kitinstycke, som upptill begränsar munöppningen och underläppens midstycke bär den så kallade tungan. Underkäkar och underläpp bär dessutom var sitt par trådlika och ledade bihang, som tjänstgör som känselorgan. Hos bitande insekter är det ofta lätt att urskilja alla mundelar medan mundelarna hos sugande insekter är mest sammanvuxna. Ögonen är antingen fasettögon eller punktögon. Ett flertal insekter har också en förlängd underkäke som kallas snabel men som inte har något med andning att göra utan används bara för att inta föda.

De flesta fullvuxna insekter är utrustade med ett eller två par vingar. De främre sitter alltid på andra leden av mellankroppen och de bakre på tredje leden. Ibland är ett eller bägge vingpar förkrympt och ibland finns inga vingar alls, till exempel hos arbetsmyror. Varje vinge består av två med varandra sammanvuxna kitinhinnor, som hålls utspända av förgrenade kitinlister.

Med undantag av oceaner finns insekter i nästan alla regioner på jorden. De flesta finns i regioner med tropiskt klimat. Högt specialiserade arter lever även i Antarktis och på höga bergskedjor. Några insekter har med människans hjälp spridits till världens alla hörn.

Det råder delade meningar om exakt hur insekterna är släkt med kräftdjur och landlevande leddjur som mångfotingar, skorpioner och spindlar. De äldsta kända insektsfossilen är omkring 400 miljoner år gamla, från tidsperioden devon, men möjligen utvecklades de första insekterna redan under silur. Flygförmågan utvecklades tidigt och gjorde insekterna framgångsrika. Under slutet av karbon och början av perm fanns storvuxna trollslände-liknande former med vingspann på upp till 70 centimeter. Att de blev så stora kan ha berott på högre syrekoncentration i jordens atmosfär och på frånvaron av flygande ryggradsdjur. Tidsperioden perm (från 270 till 252 miljoner år sedan) var en storhetstid för insekter, men många grupper dog ut under övergången till trias. Steklarna uppstod under trias och bland dem utvecklades de första samhällsbyggande insekterna under krita. De har fortsatt att utvecklas tillsammans (samevolution) med blomväxterna. Många nutida insekter har utvecklats under tertiär och kvartär. Man hittar dem ofta välbevarade i bärnsten. Studiet av insektsfossil kallas paleoentomologi.

Hur ser insekter?

Insekterna är den största djurgruppen vi har här på jorden. Det finns drygt en miljon beskrivna arter insekter, men då många arter ännu inte är beskrivna är den verkliga siffran högre, kanske ända upp till femtio miljoner arter.

Man känner lättast igen en insekt på att den har sex ben. Kroppen är tredelad med huvud, mellankropp och bakkropp. De flesta har fyra vingar, andra två och vissa inga alls.Se även "insekter – allmänt".

Det finns över 85 000 kända nu levande arter av spindeldjur, som  indelas i 12 större grupper, där bland andra spindlar, skorpioner, klokrypare och kvalster märks. Fästingar ingår i undergruppen höftkvalster.

Kännetecken för spindeldjur är att de har åtta ben och tvådelad kropp. Se även "spindeldjur".

Är många insekter?

I Sverige är det förbjudet att sälja och servera insekter som mat, men i Danmark satsar man för fullt på insektsindustrin och det är många som hoppas att insekter snart kommer att vara en naturlig del av vår kost. Vi åkte till Köpenhamn för att provsmaka den danska insektsboomen.

I ett terrarium av trä och glas promenerar några hundra syrsor runt på äggkartonger. Det knastrar överraskande behagligt och ljudet påminner om en lågintensiv brasa.

Ägaren till den lilla farmen är Jakob Rukow, en av många danska entreprenörer som satsar allt på att vår aptit på syrsor och andra insekter ska öka i framtiden.

Hans företag tillverkar bland annat en ekologisk juice i tre smaker. Varje flaska innehåller 33 nedmalda syrsor.

Varför får vi inte äta insekter?

I Sverige är det förbjudet att sälja och servera insekter som mat, men i Danmark satsar man för fullt på insektsindustrin och det är många som hoppas att insekter snart kommer att vara en naturlig del av vår kost. Vi åkte till Köpenhamn för att provsmaka den danska insektsboomen.

I ett terrarium av trä och glas promenerar några hundra syrsor runt på äggkartonger. Det knastrar överraskande behagligt och ljudet påminner om en lågintensiv brasa.

Ägaren till den lilla farmen är Jakob Rukow, en av många danska entreprenörer som satsar allt på att vår aptit på syrsor och andra insekter ska öka i framtiden.

Hans företag tillverkar bland annat en ekologisk juice i tre smaker. Varje flaska innehåller 33 nedmalda syrsor.

Kan människor äta insekter?

– I länder där de äter insekter har de förmodligen en kunskap genom långvarig tradition. Vi har ingen tradition i Europa eftersom vi inte har så stora insekter och larver här helt enkelt, säger Zofia Kurowska som jobbar på Livsmedelsverket.

En analys från den belgiska livsmedelsmyndigheten visar att insekter är ofarliga för oss att äta, så länge de är odlade under kontrollerade och hygienska förhållanden.

Kan insekter känna smärta?

Sommaren medför exempel flugor som hela tiden susar runt oss, irriterande vanligen inomhus. Jag har beskrivit flugan förr, men kort så dras den till vår hud – det som befinner sig på huden är som middag för flugan. Viftandet är den inte rädd för, lägg dock märke till att den ser dina slag som i ”slow motion”, därför hinner den undan. Om ska man tillämpa den metod som karate gör, man slår ett slag rakt ut från kroppen ”utan ansats”

Sålunda, när de första insekterna utvecklades för cirka 500 miljoner år sedan uppstod medvetandet på jorden. Insekter har förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. De ”märker av”. Notera att insekter får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter.

För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats. Så vi sparar på dem mer, tänk på att alla insekter är middagar

Känna smärta? För att ett djur ska känna smärta måste det ha någon form av kroppsmedvetande eller uppmärksamhet. Det måste också ha en smärtfri referenspunkt, ett normaltillstånd, att jämföra med smärtan. Medvetandet känner smärtan. En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur – en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Kan alla insekter flyga?

Vad hände med alla insekter som tidigare slog mot bilarnas vindrutor? Det har många funderat på, men svaret är svårt att få. Det finns ofta för lite data om de flesta arterna för att veta hur – och om – de har minskat.

Entomologer kallar det vindrutefenomenet. Men trots att många funderat på var surret tagit vägen är vindrute-observationer inte vetenskapliga, och det finns få tillförlitliga data kring hur det står till med många av våra viktiga insektsarter.

Forskare har sett oroande nedgångar i vissa arter, som bin, fjärilar och lysmaskar. Men inte alla granskas på samma sätt.– Vi har en historia av att ignorera de icke-karismatiska arterna, vilket de flesta insekterna är, säger ekologen Joe Nocera till Science magazine.

Mycket av datan som existerar kommer från medborgarforskning och intresserade amatörer, som fågelskådare och fjärilssamlare. En entomologigrupp, Krefeld Entomological Society, har samlat data på insekter i Västeuropa sedan 80-talet. På flera ställen de undersökte under 2013 och 2014 hade insekterna minskat med upp till 80 procent jämfört med 24 år tidigare.

Vad är skillnad mellan djur och insekter?

Insekter tillhör leddjuren inom de ryggradslösa djuren och har därför ett yttre skelett i form av kitinplattor som skydd och stabilisering och för fäste av muskler på insidan. Hos andra leddjur kan kroppen vara uppdelad i segment som alla ser ungefär likadana ut t ex hos tusenfotingar, men hos insekterna är segmenten mycket olika och samlade i tre grupper som vi kallar huvud mellankropp och bakkropp. Antalet ben har minskats till sex, vilket är det huvudsakliga kännetecknet på en fullbildad insekt (på latin kallas de hexapoda; hexa=sex och pod=ben). De flesta fullbildade insekter har vingar, men några primitiva insektsgrupper saknar vingar, och så finns det insekter, t ex honor av fjärilar, som saknar vingar eftersom de inte behöver flyga längre.

Antennernas utseende, vingarnas antal och konstruktion, samt mundelarnas utformning är detaljer som är bra att studera för att komma fram till vilken slags insekt man hittat. Antennerna kan vara trådlika med eller utan klubbformation i änden, korta eller långa, knubbiga eller långsmala, och vara böjda eller fjäderlikt förgrenade.

Vingarna är fyra till antalet utom hos tvåvingarna (myggor och flugor). Ibland är det främre vingparet omvandlade till täckvingar för att skydda de ömtåliga flygvingarna, som hos skalbaggar, kackerlackor, skinnbaggar m fl.

Mundelarna kan vara bitande som hos t ex gräshoppor och skalbaggar eller sugande som hos bin, fjärilar, skinnbaggar, växtsugare och flugor. De sugande mundelarna ser mycket olika ut. Bin och fjärilar har långa sugrörslika mundelar; hårda hos bina och slanglika hos fjärilarna, medan skinnbaggar och växtsugare har stickande, kanylliknade mundelar. Flugornas mundelar liknar mest ett dammsugarmunstycke.

Vad betyder insekter?

Specifika synorgan hos insekter är av två slag: facettögon eller punktögon, oceller. Facettögonen, eller de komplexa ögonen, består i princip av en samling tätt packade facetter, som, sedda framifrån är sexkantiga. Antalet facetter växlar från några få till närmare 30 000, som  hos vissa trollsländor.

Hos insekter är antennerna det viktigaste sätet för luktsinnet. De kallas för kemoreceptorer. Doftsinnet är ett fjärrsinne som leder insekten till födan, hanen eller honan till lämplig äggläggningsplats. Väl känt i det sammanhanget är exempelvis att vinglösa fjärilshonor kan sända ut sina artegna feromoner (ämnen med signalfunktion) som fångas upp av hanens antenner på långt håll. Även många vingade fjärilshonor  gör på liknande sätt.

Är insekter bra för hälsan?

I Sverige är det förbjudet att sälja och servera insekter som mat, men i Danmark satsar man för fullt på insektsindustrin och det är många som hoppas att insekter snart kommer att vara en naturlig del av vår kost. Vi åkte till Köpenhamn för att provsmaka den danska insektsboomen.

I ett terrarium av trä och glas promenerar några hundra syrsor runt på äggkartonger. Det knastrar överraskande behagligt och ljudet påminner om en lågintensiv brasa.

Ägaren till den lilla farmen är Jakob Rukow, en av många danska entreprenörer som satsar allt på att vår aptit på syrsor och andra insekter ska öka i framtiden.

Hans företag tillverkar bland annat en ekologisk juice i tre smaker. Varje flaska innehåller 33 nedmalda syrsor.

Hur många insekter äter en människa?

Uppdaterad 5 augusti 2017Publicerad 5 augusti 2017

Ett kilo per år. Ungefär så mycket insekter käkar du upp varje år – de flesta helt omedvetet.

– Trots att vi rensar bär och grönsaker noga är det omöjligt att få bort alla, säger Alf Ekblad, professor i biologi vid Örebro Universitet, till Nerikes Allehanda.

Och det är inte bara bären vi plockar som gömmer småkrypen. Även de livsmedel vi köper i affären innehåller mycket insekter. I USA har en forskargrupp tagit fram en lista på vad som är maxvärdet av insektsfragment som livsmedel får innehålla. Bland annat får 500 gram bär innehålla fyra larver och 100 gram choklad 60 insektsfragment.

Varför ska vi inte äta insekter?

I Sverige är det förbjudet att sälja och servera insekter som mat, men i Danmark satsar man för fullt på insektsindustrin och det är många som hoppas att insekter snart kommer att vara en naturlig del av vår kost. Vi åkte till Köpenhamn för att provsmaka den danska insektsboomen.

I ett terrarium av trä och glas promenerar några hundra syrsor runt på äggkartonger. Det knastrar överraskande behagligt och ljudet påminner om en lågintensiv brasa.

Ägaren till den lilla farmen är Jakob Rukow, en av många danska entreprenörer som satsar allt på att vår aptit på syrsor och andra insekter ska öka i framtiden.

Hans företag tillverkar bland annat en ekologisk juice i tre smaker. Varje flaska innehåller 33 nedmalda syrsor.

Varför äter vi inte insekter?

Kemiska föroreningar kommer oftast från insektens foder. Det kan vara tungmetaller, svamp- eller växtgifter och rester från veterinärmediciner eller bekämpningsmedel. Insekter, som föds upp på jordbruksavfall, kan utsättas för växtskyddsmedel och mykotoxiner (svampgifter, exempelvis från mögelsvamp). Men det finns inte många experimentella studier om kemiska risker med att äta insekter – mer forskning behövs.

Tungmetaller För tungmetaller har man i några fall sett att koncentrationen i insekten ökar om koncentrationen i fodret är för hög (6-8). Detta beror på vilken tungmetall det handlar om, insektsarten och insektens tillväxtfas (8-9). Forskningen är inte entydig, troligen delvis på grund av olika angreppssätt i olika studier.

Det finns studier av kadmium som visar att just denna tungmetall kan ge problem (7, 10). Resultaten bör tolkas med försiktighet, eftersom kadmium har tillsatts i fodret, och den tillsatta kadmiumfraktionen sannolikt togs upp lättare av larverna än naturligt förekommande kadmium som kan vara hårdare bundet. Ett av problemen vid denna typ av undersökningar är att de ämnen man vill studera förekommer i låg koncentration och att det är svårt att mäta dem med tillräckligt god noggrannhet.

Insekter kan bära på mikroorganismer, som är giftiga eller sprider sjukdomar. Dessa kan vara skadliga för insekterna, och för människor och djur som äter insekterna, och måste undersökas. Forskningen är relativt begränsad men under de senaste åren har studier gjorts, framför allt vad gäller förekomsten av bakterier.

Mikroorganismer kan vara en naturlig del av insekternas mikroflora eller tillkomma under uppfödning och bearbetning – precis som vid produktion av andra animala livsmedel (13). Insekter är en mycket stor djurgrupp, och riskbedömningar måste göras på artnivå.

Bakterier Många bakterier är naturliga patogener för insekter (så kallade entomopatogena bakterier) men är inte kända för att framkalla sjukdomar hos människa eller andra ryggradsdjur (9). De bakteriella riskerna handlar därför i första hand om introduktion och spridning av sjukdomsframkallande bakterier i samband med uppfödning och lagring. Patogener som Clostridium, Salmonella, Listeriaoch Vibriokan förekomma hos odlade insekter men till skillnad från i andra livsmedel som kyckling och gris, finns inga belägg för att dessa bakterier reproducerar sig i insekter (9).

Har alla insekter en hjärna?

Ett gram korphjärna innehåller närmare tre gånger så många nervceller som ett gram människohjärna. Och korphjärnans intelligenscentrum, palladium, innehåller hela 14 gånger fler nervceller per gram än vad man finner i människans hjärnbark. Det förklarar varför korpen är så smart, trots att dess hjärna inte är större än en valnöt.

Hjärnan hos en storspiggshanne är drygt 20 procent större än hos en hona. En sådan skillnad i hjärnstorlek mellan kön är mycket ovanlig. En förklaring kan vara att stor-spiggshannens liv kräver mer tankearbete än honans. Hannen bygger ett förhållandevis avancerat bo som ska attrahera honan och även skydda ungarna, som hannen sedan tar hand om själv. Eftersom honan slipper dessa åtaganden kan en mindre hjärna vara gynnsam, eftersom det sparar energi så att större resurser kan läggas på äggproduktion.

Rundmasken Caenorhabditis elegans är ungefär en millimeter lång. Den har ett nervsystem som består av endast 302 nervceller – en bananfluga har ungefär 250 000, som en jämförelse. Trots den uppenbara bristen på hjärnkapacitet är den lilla masken förvånansvärt läraktig. Om man exempelvis låter masken följa lukten från sin favoritmat (bakterier) men erbjuder den oätlig föda i stället, så kommer den så småningom att röra sig bort från samma doftspår. Den kan alltså ”tänka om”.

Parasitstekeln Megaphragma mymaripenne är en femtedels millimeter lång och en av de minsta kända insektsarterna. Därför har den bara plats för ett minimalt nervsystem. Det består av 7 400 celler – en vanlig husfluga har över 300 000. Dessutom saknar de flesta av stekelns nervceller cellkärnor. Det sparar utrymme men medför också att dessa celler inte kan producera de proteiner som behövs för att underhålla nervsystemet. Den lilla insekten får leva på sitt förråd av proteiner, något som kanske underlättas av att den förväntade livslängden som vuxen är fem dagar.