Vilka fåglar flyttar från Sverige på vintern?

Sävsångare. Foto: Mikael Arinder

Nu har fåglarnas flytt till sydligare breddgrader startat. Över 300 miljoner fåglar ska försvinna från landet under sensommaren och hösten. En nästan ofattbar siffra.

Det finns ungefär 75 miljoner häckande par fåglar i Sverige. Om vi räknar med att varje par får ut tre ungar så finns det 375 miljoner fåglar i Sverige någon gång mitt i sommaren. Väldigt få av dessa stannar kvar i sina revir eller där de har kläckts. Bara ett fåtal arter är så stationära att de är kvar i samma område året runt. Det gäller till exempel gråsparv, pilfink, tjäder, orre och en del rovfåglar och ugglor som gamla kungsörnar och jaktfalkar och berguvar. Hos de senare flyttar däremot ungfåglarna bort.

Merparten av landets fåglar är flyttfåglar. Vissa är långflyttare, medan andra är kortflyttare som bara flyttar så långt som väderleken kräver. Det är svårt att ange en exakt siffra över hur många fåglar det är som flyttar från Sverige, men gissningsvis runt 80 procent. Hos en del arter är det inte alla individer som flyttar. Koltrast, gärdsmyg och rödhake är exempel på arter där en varierande andel av populationen stannar i landet över vintern.

Vilka fåglar är flyttfåglar i Sverige?

Ladusvalan flyttar över vintern. Foto: TT

Många fåglar har redan flugit från Sverige. Andra är på väg bort. Nu är tiden då fåglarna flyttar.

Det är många fåglar som flyttar från Sverige över vintern. De är flyttfåglar.

En del fåglar började flytta redan i början av augusti.

Vilka är de vanligaste fåglarna i Sverige?

Den stora fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten genomförs varje år i januari. De senaste åren har det varit en speciell fågel som intagit förstaplatsen som vanligaste småfågeln i Sverige.

BirdLife Sverige är en nationell fågelförening som arrangerat en fågelräkning i hela landet sedan 2006. Inventeringen kallas Vinterfåglar inpå Knuten och pågår varje år under några dagar i slutet av januari.

Allmänheten räknar helt enkelt antalet småfåglar och registrerar vilken art som kommit till just den enskildes fågelbord – eller liknande – för mat.

0:43

Hur många fåglar finns det i Sverige?

Det finns sammanlagt nästan 11 000 fågelarter beskrivna i världen. Av dessa häckar ca 245 årligen i Sverige. De flesta fågelarter som häckar i Sverige flyttar under vinterhalvåret till varmare trakter. De viktigaste övervintringsområdena är Afrika söder om ekvatorn och delar av Västeuropa. Men fåglar flyttar även inom landet som till exempel fjällvråk och varfågel.

En av de faktorer som kan begränsa en fågelart är tillgången på biotoper och föda i häckningsområdet eller övervintringsområdet. Det är uppenbart att många påverkas av förhållandena utanför Sverige. De snabba förändringar som nu sker i exempelvis tropiska och subtropiska områden medför att svenska fåglar som övervintrar där kan minska i antal oberoende av vad som händer i deras svenska häckningsområden.

Under 1800-talet minskade många fågelarter framför allt till följd av jakt. I medelhavstrakterna och andra områden längs flyttvägarna är detta fortfarande en realitet.

De hotade arterna har indelats i olika kategorier med hänsyn till graden av hot. Den första kategorin, akut hotade, upptar arter som löper extremt hög risk att försvinna inom en nära framtid. Den andra kategorin, starkt hotad, tar upp arter som bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Till den tredje kategorin, sårbar, räknas arter som löper risk att dö ut i det vilda. Den fjärde kategorin, nära hotad, omfattar arter som inte uppfyller kriterierna för de tre ovanstående kategorierna men är nära att hamna i någon av kategorierna akut hotad, starkt hotad eller sårbar.

Vilken flyttfågel kommer sist till Sverige?

Under hösten lämnar miljontals fåglar vårt land för en farofylld färd söderut och för flera fåglar inleddes höstsäsongens långa flyttning redan i början av sommaren.

– De första fåglarna flyttar söderut redan innan de sista har anlänt under senvåren. I slutet av maj kan man möta skogssnäppor som är på väg mot vinterkvarteren. Strax därefter kommer de första storspovarna, berättar Anders Wirdheim, informationsansvarig på SOF BirdLife Sverige.

I båda fallen är det honorna som flyttar först. Hos skogssnäppan flyttar honan i regel så snart hon lagt äggen eller i samband med att äggen kläcks. Sedan är det hannens sak att ta med ungarna till en rik födosöksmiljö med mycket mat och där sköta vakthållningen och varna för faror.

– Varför honorna hos vissa vadare flyttar så tidigt är nog inte helt klarlagt, men en teori som är allmänt spridd är att produktionen av de fyra förhållandevis stora äggen tär på honornas krafter och att de därför måste uppsöka rika födomiljöer och därmed lämna familjen, berättar Anders Wirdheim.

Varför flyttar fåglarna tillbaka till Sverige?

Idag utgår begreppet flyttfågel från fågelpopulationernas regelbundna förflyttningar. En population som inte stannar kvar i området kring sin häckningplats är flyttfåglar. Detta innebär att en population som häckar i norra Sverige men övervintrar i södra Sverige består av flyttfåglar. Tidigare hade man ett mer nationellt eller regionalt perspektiv vilket innebar att om en art återfanns inom samma geografiska område året om kallades den för stannfågel. Genom bland annat ringmärkning har det påvisats att många regioners fågelpopulationer byts ut under olika årstider. Exempelvis flyttar många av de i Sverige häckande kajorna (som tidigare definierades som stannfågel) till Nordeuropa medan östligare häckande kajor övervintrar i Sverige. Många arter som tidigare kategoriserades som stannfåglar är partiella flyttfåglar.

Det förekommer också andra begrepp. Begreppet kortflyttare avser, ur ett västpalearktiskt perspektiv, arter som i allmänhet lämnar sitt häckningsrevir men som övervintrar inom Västpalearktis. De arter som flyttar till tropiska Afrika, söder om Sahara eller i södra Asien kallas tropikflyttare. På samma sätt talar man om kortflyttare respektive tropikflyttare i Nearktis men där de senare flyttar till tropikerna i Sydamerika. Kortflyttare används ibland också som synonym för partiella flyttfåglar.

De vanligaste är att fåglarnas förflyttningar går från norr till söder och tillbaka igen. Men i torra trakter pågår liknande regelbundet återkommande flyttningar mellan torrperioder och regnperioder. Vissa arter som häckar kring berg har till och med regelbundna flyttningar i höjdled. Men majoriteten av flyttfåglarna anländer från söder på våren för att uppsöka sina häckningsplatser i norr. Efter avslutad häckning söker de sig sedan tillbaka söderut för att på hösten anlända till sina vinterkvarter. Ju större skillnader ett områdes klimat har mellan olika årstider, desto större är andelen flyttande fåglar i området. Andelen flyttfåglar i medelhavsregionen är alltså mindre än i Skandinavien, och andelen i tropikerna är ännu mindre.

Det är olika mekanismer eller en kombination av mekanismer som "sätter igång" flyttbeteendet hos fåglar. Vissa arter flyttar alltid kring ett visst datum, medan andra påbörjar sin flytt beroende av klimatförändringen i området. Flyttbeteendet påverkas bland annat av genetiska betingelser som styrs hormonellt. Förändringen i antal soltimmar per dygn är en mekanism som påverkar fåglarna att flytta, såväl som den minskade tillgången på föda. Man har dokumenterat att många mindre flyttfåglar blir allt mer nattaktiva på sensommaren, veckorna innan flyttningen. Det finns också dokumenterat att många arter uppvisar så kallad flyttningsoro vilket infaller under perioden innan flyttningen sker. Flyttningsoron yttrar sig som ett rastlöst hoppande beteende där hoppen är riktade mot artens naturliga flyttningsriktning.[1] De flesta mindre fåglar genomför sina flyttningar på natten och vilar på dagen. Exempel på datumflyttande fåglar, som alltså främst styrs av solljus, är sädesärlan. Exempel på arter som är mer opportuna och anländer så fort is och snö börjar ge med sig är sånglärka, stare och tofsvipa.

Under flyttningen samlas fåglarna ofta i stora flockar, framför allt där de ska ge sig ut på en sträcka över öppet vatten - Ölands södra udde och Falsterbo är sådana platser i Sverige, Gibraltar och Malta är liknande platser vid Medelhavet. Även rovfåglar som falkar och hökar uppträder där i stort antal.

Den nordatlantiska oscillationen är ett atmosfäriskt fenomen som påverkar vädret i Västeuropa. När det atmosfäriska tryckskillnaderna över Nordatlanten är stora blir våren varmare. Detta tidigarelägger den nordliga flytten till häckningsplatserna för fågelarter som främst övervintrar i västra och centrala Europa. Sedan 1980-talet har det skett en generell ökning av positiv nordatlantisk oscillation vilket lett till tidigare vårar och tidigare vårflyttar för kortflyttande fåglar.[3][4]

De allra flesta av de insektsätande arterna flyttar till tropikerna, ur ett västpalearktisk perspektiv innebär detta söder om Sahara, i Nearktis innebär det tropikerna i Sydamerika, och dessa fåglar kallas därför för tropikflyttare. Exempel är merparten av alla sångare men även bivråken. Tropikflyttare som häckar i Sverige anländer senare på våren än fåglar som övervintrar i exempelvis södra Europa eftersom deras förflyttningar tar så mycket längre tid.

Vissa arter nyttjar sig av så kallat mellansträck (eller mellanflyttning) vilket innebär att de genomför en första delsträcka på flyttningen mot vinterkvarteren som avbryts av ruggning. Ofta besätts de sydligare häckningsområdena av nordligare häckningspopulationer så att det för den oinvigde kan verka som om dessa fåglar inte alls har flyttat. Ett exempel på detta är staren där hela populationen i södra Skandinavien flyttar till Danmark och Tyskland redan i juli, strax efter midsommar. Men redan i juni har främst ungfåglar från nordligare och östligare populationer börjat anlända till södra Skandinavien på sin delsträckning för att stanna och rugga till första vinterdräkt. Detta innebär att trots att södra Sveriges hela häckningspopulation redan lämnat landet i juli, så finns det starar som först flyttar från södra Sverige i oktober.

Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?

I dag pratade jag i P1 om att vi ska utse en Nationalfågel. Vilken fågel tycker du? Jag röstade nu i första omgången på koltrast, talgoxe och sädesärlan. Det var svårt att svika lövsångaren…och blåmesen och rödhaken och….Du har väl röstat? Om inte – gör det nu! Lyssna på mig i Nordegren & Epstein i P1. Här kan du rösta fram din favorit Nationalfågeln på BirdLife Sveriges hemsida (Sveriges Ornitologiska Förening).

Hur många flyttfåglar kommer till Sverige?

De allra flesta fåglarna som återkommer i mars och april är kortflyttare. De flyttar många gånger inte längre än vad de behöver för att klara livhanken. Merparten flyttar i sydvästlig riktning, och övervintrar i länderna kring Nordsjön eller i Mellaneuropa, sällan i Sydeuropa.

Det finns dock individer hos kortflyttande arter som företagit flygningar över långa distanser. Exempelvis har gråhäger och tornfalk förflyttat sig till Sierra Leone i Afrika. Sparvhök har flugit till Sicilien, taltrast till Nordafrika och ormvråk, som normalt flyttar till Danmark-Belgien, ända till Togo i Afrika.

Hur många flyttfåglar lämnar Sverige?

Vilken är Danmarks nationalfågel?

En stor vit fågel. Ungfågel ljusgrå.

Längd 140-160 cm, vingbredd. 220-240 cm, vikt 6-11,5 kg.

På land eller på vattnet. Bobal byggd av vattenväxter och mossa.

Lägger i maj-juni 4-6 ägg som bara honan ruvar i 40 dygn. Ungarna blir flygfärdiga efter 75-100 dygn (jfr. knölsvan). Paren häckar enskilt, oftast nära vattnet. Driver bort artfränder från sitt revir, ibland mycket aggressivt.

Vilken fågel är snabbast i Sverige?

En art veckläppade fladdermöss (Tadarida brasiliensis) som lever i Brasilien har uppmätts flyga i upp till 160 kilometer i timmen i plan flykt. Det gör den till världens snabbaste ryggradsdjur och betydligt snabbare än fåglar. Om uppgifterna stämmer.

Den snabbaste fågeln i plan flykt anses vara tornseglaren, som har uppmätts i 112 km/h. Det påstås att taggstjärtseglaren ska ha uppnått runt 170 km/h, men hur den mätningen gick till har aldrig publicerats, vilket gör att uppgifterna får tas med en nypa salt. Pilgrimsfalken brukar anses vara världens snabbaste fågel, men det är i störtdykningarna mot flygande byten som den kan uppnå hastigheter på över 320 kilometer i timmen.

Ett forskarteam från University of Tennessee i Knoxville har nu mätt hastigheter på sju individer av den brasilianska fladdermusen Tadarida brasiliensis och kommit fram till att alla sju höll hastigheter på över 100 km/h, men att en av dem nådde en toppfart på 160 km/h.

Men Graham Taylor vid Oxford universitet säger till New Scientist att han är skeptisk till uppgifterna eftersom det är lätt att få stora fel när man uppskattar hastighet genom att mäta hur långt de rört sig mellan efterföljande positioner.

Vad är Sveriges National fågel?

Publicerat fredag 4 september 2015 kl 18.20

Den är allmänt erkänd som den bästa sångaren i den svenska fågelvärlden. Nu är den återigen vald till nationalfågel.

Koltrasten tog hem en övertygande seger vid den landsomfattande omröstningen.

Nästan 55 000 personer röstade i den sista omgången som avslutades på måndagen. Av dem lade nästan 13 000 sin röst på koltrasten.

Vilken fågel i Sverige är minst?

Andersson, Å., Berg, C., Eriksson, M.O.G., Grahn, J., Green, M., Nilsson, J., Nilsson, S.G. & Tjernberg, M. (2020). Rödlista 2020 – expertkommittén för fåglar. Uppsala: SLU Artdatabanken.

Vilken fågel flyger hela tiden?

Fåglar är faktiskt mer intelligenta än man tror, eftersom deras hjärna, sin storlek till trots, är mycket mer neurontät än de flesta andra djurs. Detta innebär bland annat att exempelvis papegojor och kråkfåglar kan bli lika intelligenta som människoapor!

Men även mindre fåglar har ofta stor förmåga till att resonera sig fram till exempelvis vilken typ av bo som passar dem bäst. Hänger du upp en fågelholk och vill att den ska få en hyresgäst varje år bör du alltid se till att den då blir ordentligt rengjord varje vår, så att alla rester från det gamla materialet har avlägsnats.

Känns holken trygg och ren, och hänger på en strategiskt bra plats (mer än cirka 1,5 meter över marken, gärna lite undervegetation runt trädet så att eventuella flygfärdiga ungar kan göra sina första startförsök utan stor risk att krascha hårt, etcetera) så brukar den snart bli upptagen. Småfåglar väljer också gärna holkar med så litet ingångshål som möjligt, eftersom det innebär att större fåglar som gärna äter ägg (exempelvis kråkfåglar och hackspettar) då inte lätt tar sig in.

Ett tips när du bygger en holk är att du använder trämaterial till själva holken, men spikar upp en metallplatta precis kring hålet. Den fungerar nämligen på samma sätt som ett starkt lösenord – ingen obehörig kan hacka holken!

Vilken fågel i Sverige flyttar längst?

Ingen annan småfågel, flyger så långt som vår lille lövsångare. Från häckningsplatserna i östra Sibirien, till rastplatser i sydvästra Asien och östra Medelhavsområdet, och sen vidare till övervintringsplatser i Kenya och Tanzania. En sträcka på cirka 1300 mil.

Forskare vid Lunds universitet har studerat flygrutten och hur långt lövsångare flyttar på hösten. Resultaten visar att fågeln sätter rekord i sin viktklass bland fåglar med en matchvikt på tio gram.

Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel. Den nu genomförda studien har gjorts på lövsångare som under sommarhalvåret häckar i nordöstra Ryssland. Mätningarna har gjorts med hjälp av små dataloggar fästa med sele på fåglarnas rygg. Året därpå har fåglarna fångats på nytt och forskarna har laddat ner och bearbetat data.

Från häckningsplatserna i östra Sibirien flyger lövsångarna till rastplatser belägna i sydvästra Asien och östra Medelhavsområdet. Därifrån flyger de vidare till övervintringsplatser i företrädesvis Kenya och Tanzania. En sträcka på cirka 1300 mil.