Hur går det för Sveriges fåglar?

De hotade arterna har indelats i olika kategorier med hänsyn till graden av hot. Den första kategorin, akut hotade, upptar arter som löper extremt hög risk att försvinna inom en nära framtid. Den andra kategorin, starkt hotad, tar upp arter som bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Till den tredje kategorin, sårbar, räknas arter som löper risk att dö ut i det vilda. Den fjärde kategorin, nära hotad, omfattar arter som inte uppfyller kriterierna för de tre ovanstående kategorierna men är nära att hamna i någon av kategorierna akut hotad, starkt hotad eller sårbar.

Antalet hotade fågelarter har ökat från 38 arter år 2010 till 52 arter 2015 enligt ArtDatabankens Rödlistade arter i Sverige 2015. Om man jämför 2020 års rödlista med 2015 års rödlista så ser man att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 arter vilket visar på en tydlig negativ trend. Rödlistan 2020 från SLU Artdatabanken finns att se här. Fåglar som det går dåligt för i landet är bland annat fältpiplärka, lappmes, ortolansparv och videsparv. Den hotade vitryggig hackspett har det fortfarande svårt men ljusglimtar finns som att det går allt bättre för projekt vitryggig hackspett med flera häckningar av uppföda fåglar som placerats ut , Naturskyddsföreningen driver projektet. Även en del vitryggiga hackspettar har dykt upp i norra Sverige, östliga fåglar som flyttat in i lämpliga miljöer. Några nya häckande fågelarter har tillkommit de senaste åren som brandkronad kungsfågel och svarthakad busksvätta.

Sedan 1850 har 9 fågelarter försvunnit som årliga häckfåglar från Sverige. Stortrappen försvann redan i mitten av 1800-talet och de övriga arterna – svart stork, vit stork (men framgångsrik återkomst tack vare uppfödning), lunnefågel, tornuggla, blåkråka, mellanspett och tofslärka – under 1900-talet. Även svartbent strandpipare är numera troligen borta som häckfågel från lokalerna i södra Skåne. Tillfälliga häckningar av tornuggla förekommer ibland och framgångsrika utsättningar pågår för att få tillbaka vit stork som vilt häckande fågel i Sverige. Även härfågeln häckar troligen inte längre årligen i Sverige, men häckar ibland som i Västmanland ,Öland och i Skåne(2017) under 2000-talet. Mellanspetten har under det senaste åren setts på Gotland, dock ingen häckning så vitt man vet, det rör sig om mycket få fåglar.

Liksom många andra djurarter har varje fågelart en egen ekologisk nisch, det vill säga en unik uppsättning anpassningar till den begränsade miljö de lever i — till växtligheten, födan och konkurrenterna. De flesta fågelarter är inte fullt så specialiserade att de tvingas förlita sig på bara en växt- eller djurart för sin överlevnad, men åtskilliga arter kräver speciella förhållanden för att överleva. Detta gör dem känsliga för påverkan.

Vattenkrävande fåglar

Många fågelarter återfinns t ex bara i närheten av vattendrag. De har behov av riklig vegetation i vattenbrynet för att få skyddade bo- och viloplatser, och de måste ha god tillgång till smådjur och födoväxter i vattnet.

Sådana vatten blir allt ovanligare. De mindre vattendragens slingor rätas ut, vattenbrynen rensas och träd i närheten fälls. Vattnet som rinner i den så konstruerade kanalen kan innehålla pesticider, oljeprodukter, industriavfall och syntetiska tvättmedel. Dessutom har de större vattendragen i landet byggts ut.

Försvinnandet av våtmarkerna är ett annat problem. De senaste 150 åren har förvandlingen av det svenska landskapet varit snabbare än någonsin. Från 1800 till 1920 fyrdubblades åkerarealen i Sverige. I jakten på ny åkerareal gav utdikning av våtmarker de bördigaste åkrarna. Kärr och grunda vattenytor med låg vegetation har försvunnit eller försämrats genom utdikningarna. Det är ett av skälen till att t ex svarttärnan hotas. Numera finns det bara ca 260 par kvar i landet ( SOF 2016. Fågelåret 2015). Även övergödning av våtmarker är ett stort problem för många fågelarter. En naturvårsseger under de senaste 30-40 åren är att flera klassiska fågelområden återskapats . WWF stöd och Birdlifes lokala ideella krafter har varit mycket viktiga i arbetet för att få tillbaka fågelsjöar . Allt mer stöd från staten för återskapande och underhåll av våtmarker spelar en avgörande roll.

Vilka är de vanligaste fåglarna i Sverige?

Man kanske blir lite förvånad när man hör att Sveriges vanligaste fågel inte är gråsparven! Men sanningen är att vissa fåglar trivs i människans närhet och därför kan uppfattas som vanliga. Vissa småfåglar som trivs inpå husknuten som tex domherrar, gråsparvar och även större fåglar som skator och kråkor är inte alls så allmänna som man skulle kunna tro.

Sveriges vanligaste fågel är den lilla söta, men oansenliga lövsångaren. Den finns i otroliga mer än 13 miljoner i vårt land! Den är väldigt bra kamouflerad i sin grågula fjäderdräkt och smälter därför fint in i lövverket. Tyvärr minskar de i antal ganska mycket varje år.

Nummer två är bofinken ligger på hela 8 miljoner fåglar. Sedan är det ett stort hopp ned till rödhaken på dryga 3 miljoner. Och i fallande antal kungsfågeln, talgoxen, trädpiplärkan, bergfinken, taltrasten och koltrasten.

Om man istället räknar biomassa... så är tjädern den som totalt sett väger mest i landet med sina 2000 ton!

Vilken är den vanligaste fågeln i Sverige?

Om man istället räknar biomassa... så är tjädern den som totalt sett väger mest i landet med sina 2000 ton!

Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?

Föreningen säger också att koltrasten var klar ledare genom hela omröstningen. Men under röstningens gång har det bland annat startats en kampanj för skatan som fick stort gensvar.

Men koltrasten var alltså aldrig hotad, skriver föreningen i pressmeddelandet.

1962 gjordes en liknande omröstning i Dagens Nyheter. Då röstade knappt 5 000 personer fram Sveriges nationalfågel – som även då var koltrasten. Då kom domherren på andra plats. Nu är det alltså ett mycket större antal personer som sagt samma sak. Totalt har cirka 75 000 olika personer deltagit i den nya omröstningens fyra omgångar, varav närmare 55 000 i finalomgången.

– Det har varit en mycket stimulerande omröstning med ett stort engagemang hos svenska folket, säger Dennis Kraft, ordförande i Sveriges Ornitologiska Förening och fortsätter:

– Det känns fantastiskt bra och löftesrikt att fåglarna har en så stark ställning hos människor i allmänhet. Fåglarna behöver nämligen vårt stöd i många olika sammanhang.

Vilken fågel har jag sett?

Merlin Bird ID hjälper dig att identifiera fåglar du ser och hör. Merlin är till skillnad från någon annan fågelapp – den drivs av eBird, världens största databas med fågelobservationer, ljud och foton.

Merlin erbjuder fyra roliga sätt att identifiera fåglar. Svara på några enkla frågor, ladda upp ett foto, spela in en sjungande fågel eller utforska fåglar i en region.

Oavsett om du är nyfiken på en fågel du har sett en gång eller om du hoppas kunna identifiera varje fågel du kan hitta, väntar svaren på dig med den här gratisappen från det berömda Cornell Lab of Ornithology.

VARFÖR KOMMER DU ÄLSKA MERLIN
• Expert-ID-tips, räckviddskartor, foton och ljud hjälper dig att lära dig om fåglarna du ser och bygga fågelskådning.
• Anpassade listor över fåglar för att hitta var du bor eller reser
• Merlin skapades av fågelexperter för alla.
• Merlin är global – leta upp vilken fågel som helst var som helst.
• Håll koll på dina observationer – länkad till eBird, en global databas med mer än 1 miljard fågelobservationer!

Vilken fågel är mest sällsynt?

I hela Ryssland finns det ett stort antal fåglar. Olika typer vana vid vissa väder- och klimatförhållanden. Vissa bor i deras utbud året runt, medan andra är flyttfåglar. Om naturen i storstäder har förändrats kraftigt, och bara duvor, sparvar och har slagit rot här, så har naturen i förortsområdet, i städer, byar och i icke tätbebyggda områden förblivit relativt orörd. Till exempel på Långt österut det finns många relikarter som har bevarats på grund av att ett stort antal reservat har skapats här.

Trots detta är många fågelarter på väg att dö ut. Dessa företrädare för djurvärlden lever i en mängd olika naturområden, från Arktis till öknar och halvöknar.

Sällsynta och hotade fågelarter

Sällsynta fågelarter är listade i Rysslands Röda bok. I barr-lövskogarna i Amur-regionen finns vitögda, tangerin, larvätare, fjällande margans. Grouse anses vara den mest sällsynta representanten för taiga - en ödmjuk hasselripa. Rosa måsar lever längst i norr.

Dessutom är det värt att nämna följande representanter för fågelvärlden:

Detta rovfåglar jagar sniglar och gnagare på natten. Deras vingspann når nästan 2 m;

Denna fågel är listad i de röda böckerna i flera länder. Denna art lever i Ural och Fjärran Östern vid kusten av sjöar och träsk. Arten har studerats föga av forskare

Vilken fågel kommer sist till Sverige?

Vilken fågel är vanligast?

De vanligaste fåglarna räknades i helgen. Talgoxen är den fågel som syns mest vid fågelmaten. Sista helgen i januari varje år räknar svenskarna fåglar i naturen.

Nästan 25 000 personer deltog i år. De räknade alla fåglar som åt fågelmat utanför deras fönster. Talgoxen är den vanligaste fågeln. Talgoxen har svart huvud och hals, vita kinder, olivgrön ovansida och gul undersida. Den låter så här:

(Talgoxe sjunger)

Vem som helst i Sverige kan vara med och räkna fåglar. Men man måste veta namnen på de olika fåglarna. När man räknat färdigt skickar man in en rapport till organisationen BirdLife Sverige.

(Grönsiska sjunger)

I Uppland har Grönsiska blivit den vanligaste fågeln. Förut var den ganska ovanlig. Att den blivit så vanlig beror på att det funnits mycket frön från trädet al. Och Grönsiskan gillar frön från alens kottar. Det säger fågelskådaren Anders Wirdheim till P4 Uppland.

– Det är alltså jättesvärmar som kan komma, under ett evigt kvittrande. Och det är ganska fascinerande att se.

Men den vanligaste fågeln i Sverige är alltså talgoxe. Näst vanligast är blåmes.

Vilken är Sveriges National fågel?

Många förknippar koltrastar med den gula näbben, men det är bara vuxna hannar som har gul näbb och gul ögonring. Honorna och ungfåglarna har gråsvarta näbbar och saknar ögonring. Ett annat sätt att skilja den från staren, som man kan förväxla den med. Koltrasten hoppar fram medans staren går. Den är inte speciellt vacker, den är ganska oansenlig. Det finns många fåglar som slår den i skönhet, men det är inte många som sjunger lika vackert. Det är inte för inte den vart vald som Sveriges nationalfågel.

Ljusare tider

Fortfarande så är de mörkt och kallt, men snart är våren kommen. Då kan vi återigen njuta av den underbara sången, tidigt på morgonen eller sent på kvällen

Lite fakta.

Det är Sveriges nationalfågel och en av de mest utbredda trastarna i europa. Den kan bli över 20 år gammal men medellivslängden är strax över 2år. Den är en av de första att bjuda på sin vackra sång på våren och härmar gärna andra fåglar och ljud.

Vilken fågel är mest social?

Fåglar (latin: Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. De flesta fåglar kan flyga, men inte alla. Det finns idag över 10 000 olika fågelarter i världen, vilket gör dem till de mest skiftande landryggradsdjuren. De bebor ekosystem över hela jordklotet, från Arktis till Antarktis. Fåglar varierar i storlek från den 5 centimeter stora bikolibrin till den 2,7 meter stora strutsen. Fossilfynd tyder på att fåglarna utvecklades från dinosaurier under juraperioden, för omkring 150–200 miljoner år sedan. Under 1900-talet började de flesta paleontologer betrakta fåglarna som den enda kladen av dinosaurier som överlevde krita/tertiär-utdöendet för ungefär 65,5 miljoner år sedan, och klassen fåglar definierades som alla ättlingar till den gemensamma stamfadern för Archaeopteryx och nu levande fåglar. Upptäckten av befjädrade dinosaurier har gjort att det har blivit vanligare att avgränsa förhistoriska fåglar till dem som är närmare besläktade med nu levande fåglar än med Archaeopteryx.

Karakteristiskt för nutida fåglar är dessutom att de har en näbb utan tänder, att de lägger ägg med hårda skal, har hög metabolism, ett hjärta med fyra kamrar, spolformade kroppar, och ett lättviktigt men starkt skelett. Alla fåglar har främre extremiteter som utvecklats till vingar och de flesta kan flyga, med några undantag, däribland strutsfåglar, pingviner, och ett antal olika endemiska arter på öar. Fåglarna har också unika matspjälknings- och respirationssystem som är mycket anpassade till flygning. Vissa fåglar, särskilt kråkfåglar och papegojor, är bland de mest intelligenta av djurarter. Ett antal fågelarter har observerats tillverka och använda verktyg, och många sociala arter uppvisar kulturell förmedling av kunskap över generationer.

Många arter genomför långdistansflyttningar, och många utför kortare oregelbundna rörelser. I normalfall räknar man med att en adult fågel energimässigt har tre årliga huvudposter: häckning, ruggning och flyttning. För stannfåglar är övervintring i kallt eller extremt torrt klimat en av huvudposterna istället för flyttningen. Fåglar är sociala; de kommunicerar med användning av visuella signaler och genom sång, och deltar i sociala beteenden som kooperativ häckning och jakt, flockbildning, och mobbning mot predatorer. Det stora flertalet fågelarter är socialt monogama, vanligen för en häckningssäsong åt gången, ibland i åratal, men sällan för livet. Andra arter har häckningssystem som är polygyna ("många honor") eller sällsynt, polyandriska ("många hanar"). Ägg läggs vanligen i ett rede och ruvas av föräldrarna. De flesta fåglar har en lång period efter kläckningen då föräldrarna tar hand om ungarna.

Många arter har ekonomisk betydelse, mestadels som källor till mat som utvinns genom jakt eller lantbruk. Vissa arter, särskilt sångfåglar och papegojor, är populära som sällskapsdjur. En annan användning är skörd av guano (spillning) för användning som gödsel. Fåglar har framträdande roller i alla aspekter av mänsklig kultur från religion till poesi till populärmusik. Omkring 120–130 arter har dött ut som en följd av mänsklig aktivitet sedan 1600-talet, och ytterligare hundratals innan dess. För närvarande är ungefär 1 200 fågelarter hotade av utrotning av mänsklig aktivitet, fastän det görs insatser för att skydda dem.

Vilken är Danmarks nationalfågel?

Ett strypdrama i centrala Köpenhamn får rättsliga följder för en drygt 20-årig man.

Enligt ett vittne hoppade mannen vid sjutiden på söndagsmorgonen ned i Sortedamssøen och ströp en svan till döds.

– Vittnet följde efter honom och såg var han bor, säger Kim Nicholsen, vakthavande vid Köpenhamnspolisen.

– Han är nu misstänkt för brott mot djurskyddslagen.

Brottet kan ses som så mycket grövre i och med att svanen efter en omröstning 1984 betraktas som Danmarks nationalfågel.

Sortedamssøen är en av de dammar som ligger i en båge nordväster om Köpenhamns centrum.

Vilka fåglar äter människor?

Drygt 100 fågelarter på jorden lever helt eller delvis av kadaver. Av dessa lever alla gamarna, 22 arter, uteslutande av as, medan de övriga har en mer blandad diet. Hit hör ett antal rovfåglar (örnar, vråkar, glador och gamfalkar) samt många arter av kråkfåglar och måsfåglar.

De asätande kråkfåglarna utgörs av 20 arter, spridda på alla kontinenter utom Sydamerika.

Gamarna utgörs av 15 arter i Gamla världen och sju i Nord- och Sydamerika. De amerikanska arterna – bland andra kalkongam och korpgam – är långt talrikare än gamarna i Europa, Afrika och Asien.

Källa: Biological Conservation.

Cirka 20 arter inom familjen kråkfåglar, främst inom släktet Corvus, är aktiva asätare. De spelar en stor roll som konsumenter av kadaver på alla kontinenter utom Sydamerika där Corvus inte förekommer.

Ingen av dessa arter är hotad till sin existens. Tvärtom är de ofta mycket talrika och ökar i antal, enligt en ny studie över asätande fåglar som redovisas i Biological Conservation.

Detta står i stark kontrast till utvecklingen för de verkliga specialisterna bland de asätande fåglarna – gamarna. I Sydamerika är de fortfarande mycket vanliga, men åtta av totalt 15 arter i Afrika, Europa och Asien är akut hotade, tre är starkt hotade, tre är nära hotade och bara en är livskraftig. Ingen annan fågelgrupp på jorden ligger så illa till.

Detta kan verka märkligt med tanke på hur effektiva de är. Tills helt nyligen konsumerade gamarna cirka 70 procent av alla döda djur i stora delar av Afrika och Indien.

Men en allt större spridning av olika gifter i miljön har tagit livet av hundratusentals gamar sedan 1990-talet.

I södra Asien har det främst rört sig om det antiinflammatoriska medlet diklofenak som getts till tamboskap i stora mängder. När gamarna ätit av döda djur har de fått i sig höga halter av medlet. Resultatet: njursvikt och död. I Afrika är det utläggning av stryknin och andra gifter som dödar fåglarna.

Konsekvenserna är svåra att överblicka, men helt klart är att vissa ekosystem har förändrats drastiskt sedan gamarna försvunnit. Deras populationer kan återhämta sig om de ges chansen. Men för det krävs att myndigheterna agerar och ser till att de olika gifterna tas bort från den öppna marknaden.

Vilken är den smartaste fågeln?

Dem är ett av dem få djuren som kan "peka" med sina näbbar för att signalera till andra om grejor. Det kanske låter som en väldig simpel grej, men många djur kan inte göra sånt. Till och med vissa primater kan inte.

Dem kan använda redskap som hjälp, precis som människor.

Och precis som papegojor så kan dom faktiskt lära sig att prata:

passande att den citerar Edgar Allan Poe…

Och det mest spektakulära (eller skrämmande, beroende på), dem kan känna igen ansikten på människor. Så om du är snäll mot en korp eller kråka, så kan den säga till sina polare eller familj om dig. Och då vet hela området med kråkor att du är chill.

Men om du är elak… då är dem inte så barmhärtiga. Och dem hyser agg, och berättar för deras nyfödda om dig. Så till och med nästa generations fåglar kan börja hata dig.

Vad är Sveriges National fågel?

Under fredagseftermiddagen avslöjade Anders Wirdheim på Bird Life Sverige namnet på vår nya nationalfågel.

– Det här med nationalfågel startade någongång på 60-talet av tidningen Dagens Nyheter. De utlyste en omröstning bland läsarna, berättar P-G Bentz på Falsterbo Bird Show.

Under fredagen utsågs koltrasten till Sveriges fågel i en omröstning. Tävlingen är dock inte officiell.

– Många länder har nationalfåglar. Till exempel har England sin rödhake, Norge har strömstaren och Danmark har sin knölsvan. Och nu har äntligen Sverige fått sin koltrast.

– Totalt har vi fått in cirka 50 000 röster på olika fåglar. Efter ett antal omröstningar fick vinnaren 13 000 röster.

Falsterbo Bird Show är en årligen återkommande natur- och miljömässa med fåglar i fokus. Arrangemanget anordnas för sjätte gången. Syftet är att öka allmänhetens intresse för naturen och fåglar samt att generera ett överskott till fågelskydd och naturvård. I årets upplaga av mässan får barn- och familjeaktiviteter en framskjuten plats tillsammans med naturupplevelser.

Vilken fågel i Sverige är minst?

En annan nykomling i den svenska faunan är trädgårdsträdkryparen. Väldigt sparsamt noterad före år 2000, men sedan dess har den setts årligen och under vårvintern 2016 har det bara i nordvästra Skåne setts minst åtta individer.

– Trädgårdsträdkryparen har varit på gång länge, med goda bestånd på andra sidan Öresund, men uppenbarligen har sundet varit en större barriär än vi först trodde. Nu ser det ju ändå ut som att arten är på väg att få fäste. Sammanfattningsvis kan väl sägas att trädgårdsträdkryparen ännu inte etablerat sig som svensk häckfågel men att den verkar vara på god väg att göra det, säger Anders Wirdheim.

Trädgårdsträdkryparen har tidigare bildat par med vanliga trädkrypare, vilket bland annat ska ha inträffat i Alnarp 2006, men snart finns det troligen så pass många trädgårdsträdkrypare i Sverige att de kommer hitta artfränder som partners.

När en grupp forskare i början av 2015 presenterade vilka nya fågelarter som kan komma att häcka i landet fram till år 2050 tog de upp elva arter som “troliga”: silkeshäger, ägretthäger, svarthuvad mås, biätare, härfågel, mellanspett, sydnäktergal, cettisångare, stäppsångare, polyglottsångare och trädgårdsträdkrypare. Ägretthäger har troligen häckat i landet sedan 2012 åtminstone och biätare gjorde en lyckad häckning på Öland 2015 (läs mer här).