Hur stor är risken att smittas av TBE?

Innehållsförteckning:

1. Hur stor är risken att smittas av TBE?
2. Var är TBE vanligast?
3. Hur länge måste en fästing sitta för att smitta TBE?
4. Var finns farliga fästingar?
5. Kan man bli frisk från TBE?
6. Hur lång tid efter fästingbett kan man få borrelia?
7. Hur vet man att man har fått TBE?
8. Var i Sverige finns fästingar med TBE?
9. Kan man duscha av fästingar?
10. Vad gör man om man blivit biten av en fästing?
11. Vad hatar fästingar?
12. Är svenska fästingar farliga?
13. Vad gör man om man får TBE?
14. Hur ser ett farligt fästingbett ut?
15. Kan små fästingar bära på smitta?

Hur stor är risken att smittas av TBE?

Folkhälsomyndigheten bedömer att de kommuner som under någon femårsperiod sedan 2005 har haft en statistiskt säkerställd incidens på 1 fall eller mer per 100 000 invånare har en förhöjd förekomst av TBE.

Folkhälsomyndigheten har utgått från de fall av TBE som har anmälts sedan den 1 januari 2005, och i vilka kommuner dessa misstänks ha smittats. Antalet fall har summerats per kommun över rullande fem-årsperioder, det vill säga 2005-2009, 2006-2010, och så vidare. Därefter har antalet fall delats med kommunens genomsnittliga befolkning under perioden, för att få fram en 5-årsincidens (det vill säga antal fall per 100 000 invånare under 5-årsperioden). Med hjälp av ett statistiskt test har vi sedan fastställt om incidensen under någon 5-årsperiod med statistisk säkerhet har överskridit ett gränsvärde om 1 fall per 100 000 invånare.

Karta över kommuner med förhöjd förekomst av TBE

Figuren nedan visar en karta över södra och mellersta Sverige, där alla kommuner är utritade. De färglagda kommunerna har en förhöjd förekomst av TBE, enligt Folkhälsomyndighetens definition. Det kan finnas en risk att smittas av TBE även i andra kommuner, framförallt i Götaland och södra Svealand.

Figur. Karta över Sverige där de färglagda kommunerna har en förhöjd förekomst av TBE.

Var är TBE vanligast?

Vaccinet är det bästa sättet att minska risken att få TBE.
Här kommer några råd för att undvika fästingbett: 

• Fästingar trivs i högt gräs och buskage, så undvik dessa områden. De är som mest aktiva under vår, sommar och höst
• Gör noga kontroll av hud och kläder regelbundet för att hitta och ta bort fästingar som både kryper och satt sig fast. Det kan vara bra att ha för vana att inspektera hela sin kropp, speciellt om man rör sig i område där det finns fästingrisk. Fästingar tar ofta lång tid på sig att sätta sig
• Ha långärmade tröjor, byxor och stövlar i högt gräs och områden där fästingar finns. De trivs också där det är fuktigt
• Fästingar drar sig till ljusa kläder så bär gärna mörka kläder. Dock kan fästingar vara lättare att upptäcka på ljusa kläder
• Ta bort fästing så snart du upptäckt den, det görs med en fästingborttagare eller pincett

Så här tar du bort fästingen:
Använd pincett och ta bort fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut för att få med hela kroppen av fästingen. Om du fått ett fästingbett så håll koll på huden på stället du blivit biten på. Se efter om du fått någon rodnad runt bettet efter några veckor eller om du får huvudvärk eller feber, eller känner dig sjuk, så kan det vara bra att söka läkare.

Hur länge måste en fästing sitta för att smitta TBE?

Var finns farliga fästingar?

Influensaliknande symptom

Anaplasmos, som också kallas erlichios, är ofta symptomlös och självläkande, men kan ge en långvarig och utdragen feber och trötthet. Andra symptom kan vara huvudvärk, illamående och magsjuka. Huden vid fästingbettet rodnar.

Rickettsia ger ett prickigt utslag vid bettet. Symptomen är influensaliknande med hög feber, muskelvärk, frysningar och trötthet.

- Rickettisios var sjukdomen som fällde Napoleons armé, säger Hänninen.

En orsak till att varken anaplasmos eller rickettsia hittills har diagnostiserats i Finland är att symptomen påminner mycket om borrelia. Borrelia botas med en hård antibiotikakur, som också hjälper mot rickettsios och erlichios. Det är alltså möjligt att sjukdomarna feldiagnostiserats.

Fästingen breder ut sig

Det forskas mycket i vilka sjukdomar fästingar bär på just nu.

Kan man bli frisk från TBE?

Hur lång tid efter fästingbett kan man få borrelia?

Om du blir biten av en fästing kan du få symptom på borrelia redan efter några dagar. Det är vanligast att få besvär inom ett par veckor, men din inkubationstid kan även vara längre. För vissa dröjer det en månad eller mer innan de första symptomen visar sig.

Den vanligaste borreliainfektionen ger främst lokala hudbesvär, men kan även påverka kroppen i stort. Det brukar börja med en rodnad runt fästingbettet, sedan bildas en ljusröd ring. Om ringen växer kan den till slut få en diameter på flera decimeter. Utöver hudreaktionen kan du ibland få symptom som huvudvärk, trötthet och feber. Borrelia kan även orsaka ledvärk och muskelvärk. I vissa fall leder borrelia till hjärnhinneinflammation.

Det är vanligt att bli fästingbiten utan att veta om det och du kan infekteras av borrelia utan att få några tydliga symptom. Infektionen kan läka av sig själv, men det händer också att borrelian ger besvär först långt senare. Ibland kan en borreliainfektion påverka nervsystemet eller orsaka ledbesvär flera månader efter ett fästingbett.

Exempel på olika former av borrelia som ger olika symptom:

• Rodnad med ljusröd ring – erytema migrans
  Det här är den vanligaste formen av borrelia hos både barn och vuxna. Många får utslag i form av en ljusröd ring där fästingen har suttit. Symptomen kommer ofta 1–4 veckor efter fästingbettet, men ibland redan efter ett par dagar. Rodnaden förändras sedan gradvis och växer sig långsamt större. Du kan även få lätt feber och huvudvärk. I mer ovanliga fall kan huden reagera med vätskande sår eller blåsor. Om hudreaktionen uppstår på flera ställen i huden kan det finnas en ökad risk att infektionen sprider sig i kroppen.

• Blåröd knöl – borrelia lymfocytom
  Lymfocytom kan ibland uppstå en kort tid efter ett fästingbett. Då syns en blåröd svullnad, knöl eller knuta som är 1–5 centimeter stor. Knölen sitter ofta på örsnibben eller bröstvårtan. Ibland svullnar även lymfkörtlarna nära knölen. Besvären är vanligast hos barn.

• Infektion i nervsystemet – neuroborrelios
  Neuroborrelios är en infektion i centrala nervsystemet som brukar visa sig några veckor efter ett fästingbett, ibland upp till tre månader senare. Symptomen vid den här formen av borrelia inkluderar huvudvärk, muskelvärk och trötthet. Nervsmärta som strålar ut mot armarna, benen eller ryggen förekommer också. Andra, mer ovanliga symptom är känselbortfall och ansiktsförlamning. Ibland kan neuroborrelios leda till hjärnhinneinflammation med kraftig huvudvärk, stelhet i nacken, aptitlöshet och ibland kräkningar. Både barn och vuxna kan få neuroborrelios.

• Inflammation i lederna – borreliaartrit
  Borrelia kan i mer ovanliga fall orsaka inflammation i lederna, främst i knäleden. Svullnaden och värken brukar försvinna efter några dagar eller veckor, men kan återkomma flera gånger över tid. Borrelia som orsakar artrit förekommer både hos barn och vuxna.

• Blåröda hudförändringar – akrodermatit
  Akrodermatit är en ovanlig, kronisk hudinflammation som främst drabbar äldre personer. Den kan uppstå månader eller år efter ett fästingbett, ofta på underbenet eller foten. Blåröda fläckar växer då långsamt i takt med att huden blir tunn och skrynklig. Andra symptom kan vara värk i lederna, benen och ryggen.

Det händer att även hjärtat påverkas efter en borreliainfektion, men det är mycket ovanligt.

Hur vet man att man har fått TBE?

Borrelia och TBE smittar inte mellan människor.

Barnet bör vara hemma och vila så länge barnet har feber och uppvisar symtom. Ett barn som har blivit så pass friskt att det kan delta i aktiviteterna på förskola eller skola behöver inte vara hemma längre.

Det kan dröja veckor eller månader innan symtom på borrelia uppstår. När antibiotikakur väl påbörjats avtar infektionen på några dagar, men långvariga symtom kan bestå i flera månader. Detta gäller särskilt om behandlingen påbörjats sent.

TBE varar vanligtvis i några dagar eller upp till en vecka. Därefter läker de flesta TBE-infektioner av sig själva, men många barn kan få problem med kvarstående besvär som till exempel trötthet, koncentrationsproblem och huvudvärk.

Vanliga frågor från föräldrar om borrelia

Det bästa sättet att undvika borrelia och TBE är att förebygga fästingbett. Fästingar trivs främst i högt gräs i skuggan. Om ni vistas i sådana miljöer, klä barnet i långärmade tröjor och långbyxor nedstoppade i stövlar.

Undersök barnet noggrant om ni vistas i miljöer där fästingar finns. Kolla extra noga i mörka, dolda veck såsom armhålor och ljumskar och ta bort eventuella fästingar så snart som möjligt. Det görs enklast med pincett eller med specifik fästingborttagare. Försök att få med så mycket av fästingen som möjligt och desinficera sedan bettet. Var uppmärksam på eventuella symtom under de kommande veckorna.

Borrelia i huden kan behandlas med penicillin, men om bakterien har spridit sig till nervsystemet eller lederna behövs annan antibiotika. Det finns inget vaccin mot borrelia.

Hudsymtom är vanligt, då det ofta uppträder en rodnad 1-4 veckor efter bettet. Det är vanligast att rodnaden uppkommer runt bettet. Rodnaden kan blekna från mitten och utåt och anta en ringform, som sakta växer i storlek. Vanliga symtom på borrelia som spridit sig till nervsystemet är huvudvärk, värk i kroppen, lätt feber, trötthet och illamående.

Vid borrelia hos barn kan det också uppstå en blåröd knuta i huden, ofta på örsnibben eller bröstvårtan. Obehandlad borrelia kan leda till värre komplikationer, såsom ledinflammation och hjärnhinneinflammation, särskilt hos barn.

Var i Sverige finns fästingar med TBE?

De är små men kan orsaka stora besvär. Högsäsongen för fästingar närmar sig och med det risken att smittas av TBE. Sjukdomen orsakas av ett virus och kan leda till inflammation i hjärnan. En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att antalet fall var forsatt många år 2022, men inte fler än rekordåret 2021.

– Hela trenden är att vi får fler fall successivt år till år, säger Anders Lindblom, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.  

Förra året konstaterades totalt 467 fall i 117 kommuner. I elva av dessa har det inte tidigare rapporterats några fall.

– Spridningen i Sverige ökar. Från att ha varit framförallt lokaliserad till östkusten tidigare så sprider det sig västerut och norrut. Vi ser några nya kommuner där vi inte haft smittspridning tidigare år.

Här förekommer TBE i Sverige

Geografiskt finns en ökad risk att bli smittad från Dalälven, Gävle kommun, och söderut i Sverige. Hur stor risken är varierar mycket från kommun till kommun och ort till ort.

Finns det risk att förekomsten kryper mer norrut?

– Det har vi sett och det kan bero på klimatförändringar, ett varmare klimat, det är framförallt vid Östersjökusten det sprider sig norrut.

Kan man duscha av fästingar?

Ja och nej! Fästingar kan bära på tbe-viruset vilket kan leda till hjärnhinneinflammation och hjärninflammation. Drabbas du av viruset finns det ingen behandling. Tack och lov så går det att vaccinera sig mot tbe vilket bör göras innan fästingsäsongen börjar, vanligtvis i slutet av april. 

Grundvaccination mot tbe består av tre doser och en dos brukar kosta omkring 350 kronor för barn och 400 kronor för en vuxen. 

Mot borrelia som är en bakterieinfektion, finns det inget vaccin. Däremot kan och ska borrelia behandlas med antibiotika.

Vad gör man om man blivit biten av en fästing?

Vad hatar fästingar?

• Huskur med johannesört, lavendel och tea tree (utvärtes bruk)

Anti-insektsolja som gäller även fästingar
Gör så här: Blanda samman 25 ml olivolja och 25 ml johannesört. Tillsätt tre droppar lavendel, tre droppar citronella och tre droppar tea tree. Fästingarna gillar varken oljan eller doften.

• Huskur rölleka och renfana (utvärtes bruk)

Gör så här: Plocka totalt cirka en liter blad 50/50 från rölleka och renfana. Koka upp en liter vatten och häll över bladen. Rör om då och då under tiden som det småputtrar i cirka 30 minuter. Sila bort bladen och spar vätskan i flaska i kylskåpet.

• Insektsspray med aromaoljor (utvärtes bruk)

Gör så här: Fyll en blomsprayflaska med ljummet vatten och droppa i 2-5 droppar av vardera pepparmynta, citron, rosmarin, aloe vera, lavendel samt en matsked äppelcidervinäger. Duscha dig och hund innan utgång (hund speciellt runt ben, mage, svans och öron).

• Gör din egen vitlöksolja (invärtes bruk)

Gör så här: En liter raps- majs- eller solrosolja plus fyra vitlöksklyftor. Rapsoljan innehåller mycket av de viktiga omega-3-fettsyrorna. Lägg vitlöksklyftorna i oljan. Låt dra i fyra dygn. Vänd flaskan en gång varje dag. Sila bort löken. Dosering till hundar: 1 msk olja/dagen till medelstor hund och 1 tsk olja/dagen till liten hund.

• Gör du din egen lavendelolja (utvärtes bruk)

Är svenska fästingar farliga?

Farligare typ av TBE

Tajgafästingen har invandrat österifrån och kan bära med sig en farligare typ av TBE-virus, fästingburen hjärnhinneinflammation, än den vi nu har i landet. Tajgafästingen kan också bära på traditionella smittsamma bakterier som borrelia och anaplasma.

– Tajgafästingen ökar i utbredning, främst längs kusterna i norra Sverige och Finland. Både den och vanlig fästing har stor betydelse som bärare av zoonotiska infektioner, sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa. Betydelsen av att fästingar sprids norrut och sambandet med en eventuell ökning av fästingburna sjukdomar är inte helt klarlagd, säger Anna Omazic, i pressmeddelandet.

– Men man bör tänka på att fästingar är effektiva smittbärare och att deras utbredning påverkas av klimatförändringen, fortsätter hon.

Skicka in fästingar så här

Om du vill skicka in din fästing till SVA: Förpacka fästingen i en väl försluten plastpåse, och därefter en plastpåse till. Om fästingen lever lägg den i frysen cirka en timme innan den skickas.

Om fästingen är blodfylld får du gärna lägga lite papper eller annat skydd runt fästingen så att den klarar transporten utan att gå sönder.

Flera exemplar får skickas in. Först ska man dock fylla i ett formulär på SVA:s webb.

Glöm inte att märka förpackningen genom att texta ditt för- och efternamn samt mobilnummer, uppmanar SVA.

Vad gör man om man får TBE?

Symtom på fästingburen hjärninflammation visar sig hos 10–30 procent av dem som fått smittan. Tiden från bettet till de första symtomen kan variera mellan 4 och 28 dygn.

Fästingburen hjärninflammation är en sjukdom med två typiska skeden:

Cirka en vecka efter bettet uppstår det första skedet med feber, diffust illamående och sjukdomskänsla. Det här skedet varar i mindre än 7 dygn (allmänhet cirka 4–7 dagar). Majoriteten av symtomen upphör sedan.

Cirka 20–30 procent av de smittade utvecklar efter cirka en vecka (3–21 dygn) ett andra skede av sjukdomen, en egentlig hjärninflammation med symtom på feber och hjärninflammation. Symtom på hjärninflammation är:

• feber
• huvudvärk
• nackstelhet
• ljuskänslighet
• illamående
• eventuella neurologiska symtom, som nedsatt medvetandegrad, kramper eller förlamningssymtom.

Hur ser ett farligt fästingbett ut?

Kan små fästingar bära på smitta?

1. Alla fästingar är inte lika stora - sant

Enligt Henttonen är den vanligaste bristen i människor kunskap om fästingar just oförståelsen för fästingens livsstadier.

Fästingen har tre livsstadier: larvstadiet, nymfstadiet och vuxenstadiet. Varje stadium räcker i ungefär ett år. Det finns alltså hela tiden fästingar i alla stadier.

Att det finns mycket eller lite vuxna fästingar just den här sommaren kan vara följden av till exempel en för fästingarna dålig vinter för två år sedan. Om larverna den här sommaren får bra med blod till exempel från sorkar så syns det i en riklig mängd vuxna fästingar först om två år.

Dödligheten är ändå hög i alla åldersgrupper. Det är sist och slutligen ganska få fästingar som lever till vuxen ålder.

2. Stora fästingar är farligast - falskt

Generellt vet människor att akta sig endast för de vuxna individerna, eftersom det är lätt att se den av blod till nagelstorlek uppsvällda individen. De små och obemärkta nymferna är dock mer betydelsefulla när det gäller spridningen av sjukdomar.

Henttonen påminner om att trots att det bland de vuxna fästingarna finns en högre andel individer som bär på sjukdomar, så är nymferna större smittspridare eftersom det finns så många fler av dem.

3. Man kan skydda sig mot fästingar med vaccin - falskt

Borreliafallen ökar hela tiden i Finland. Enligt Henttonen beror det delvis på en verklig ökning, men delvis också på bättre kunskap och diagnostik.

I Finland har man hittat fem olika typer av borrelios, i södra Europa finns det ännu fler typer. Eftersom de olika typerna skiljer sig från varandra genetiskt är det svårt att framställa ett vaccin mot dem.

De olika typerna av borrelios orsakar också olika sorters symtom. Så kallade neuro-, hud-, och ledborrelia kan alla vara orsakade av olika borreliaarter. Också bärarna av de olika typerna varierar. Till exempel spelar fåglar som gräver i marken en viktig roll när det gäller borrelia garinii som orsakar ledborrelia.

Enligt Henttonen har man i USA utvecklat ett vaccin mot den borreliatyp som dominerar i Amerika. Den drogs från marknaden på grund av misstankar om biverkningar. I Frankrike är utvecklingen av ett borreliavaccin mot de europeiska borreliatyperna på gång, men det kommer att ta flera år innan det når marknaden.

- Ofta talas det lite missvisande om fästingvaccin, men ett vaccin som skulle skydda mot själva fästingen finns inte ännu, poängterar Henttonen.

4. Borrelia smittar genast från fästing till människa - falskt

Borrelia ger människor längre tid att reagera än till exempel TBE, som fästingar också sprider. TBE-viruset finns i fästingens salivkörtlar, därför smittar det genast då fästingen biter sig fast i huden.

Borreliabakterien, å andra sidan, lever i fästingens tarmar och tar sig till människan betydligt långsammare, som snabbast först på åtta timmar. Hur snabbt borrelia smittar från fästing till människa beror också på bakterietypen.

- Om man varje kväll gör en fästingkontroll så har bakterien inte ännu hunnit överföras till människan. Men man måste också kunna leta efter de små nymferna, påminner Henttonen om.

Mot TBE finns det vaccin. En del av finländarna får vaccinet som en del av det nationella vaccinprogrammet.

5. För hundra år sedan kryllade det av fästingar i Finland - sant

Henttonen påminner om att ännu i början av 1900-talet, när boskapen betade i skogen, var Finland fullt av fästingar.

Forskaren Lena Huldén har utrett det genom att gå igenom gamla dokument där man bokfört antalet kor som smittats med babesios, en sjukdom som orsakas av den fästingburna parasiten babesia.

När boskapen under 1960-talet slutade gå fritt i skogen rasade fästingstammen i skogarna. Men på grund av klimatuppvärmningen och ökningen av hjortdjur håller vi på att återgå till hur det var förr.

Till och med inom polcirkeln har man gjort fästingobservationer, men de kan enligt Henttonen också vara souvenirer som kommit med hundar till exempel från sommarlovsresorna.

6. Fästingen trivs inte i skogen - sant och falskt

Mängden fästingar beror på temperatur, klimat, luftfuktighet och diversiteten av djurarter i omgivningen. Många undviker att röra sig i skogarna av rädsla för fästingar, men fästingen trivs alls inte bäst i djupa urskogar utan snarare i parker.

Parklika utkanter av skogar och till exempel skogsvägskanter är populära områden för fästingar.

Baserat på egna observationer har Henttonen kunnat konstatera att fästingar bäst hittas i skymningen när vädret är stilla.

- När det är varmt och blåsigt trycker sig fästingen mot marken för att skydda sig. Natten är gynnsam för fästingen, många däggdjur rör sig just vid kvällstid och på natten.

7. När det finns mycket hjortar finns det många fästingar - sant

I Europa har man gjort test där man kunnat konstatera att fästingarna minskar när man bygger inhägnader vid skogsdungar för att hålla hjortdjur borta.

Av hjortdjuren bär till exempel vitsvanshjortar och rådjur ämnen som bekämpar borrelios, alltså kan borreliabakterien hos fästingar som biter fast sig på dem försvinna. Man kan ändå inte dra slutsatsen att en stor mängd hjortdjur skulle bidra till att sänka risken för borrelios, eftersom djuren bidrar till en ökande mängd fästingar.

Dessutom suger honfästingen blod från ett djur bara en gång, varefter hon lägger sina ägg och dör. Därför drar människan ingen nytta av att bakterien förstörs.