Vad finns det för rovfåglar i Sverige?

Innehållsförteckning:

1. Vad finns det för rovfåglar i Sverige?
2. Vilken är den vanligaste rovfågeln i Sverige?
3. Hur många rovfåglar i Sverige?
4. Vilka rovfåglar har vit stjärt?
5. Vilka rovfåglar kan ta en katt?
6. Vilken är Sveriges minsta rovfågel?
7. Finns härfågeln i Sverige?
8. Kan en rovfågel ta en katt?
9. Får man skjuta rovfåglar?
10. Finns det örnar i Sverige?
11. Kan en havsörn ta en hund?
12. Får man skjuta fåglar i Sverige?
13. Finns biätare i Sverige?
14. Hur bra ser en rovfågel?
15. Vem är fienden till hunden?

Vad finns det för rovfåglar i Sverige?

Latinskt namn:
Buteo buteo - Buteo betyder vråk.

Typiska kännetecken: 
55 cm. Upp till 128 cm mellan vingspetsarna. En av våra vanligaste rovfåglar. Ses ofta kretsa runt i cirklar upp på himlen eller så sitter den ofta öppet på en stolpe vid vägkanten och spanar. I flykten breda runda vingar med tydliga ljus fält i handflatan. Stjärt och vingundersidor tätt tvärbandade. Varierar kraftigt i teckningen från väldigt ljusa, till nästan helmörka individer.

Förväxlingsrisk:
Bivråk: Har ljusare, grått huvud och klenare näbb.
Fjällvråk: Ryttlar oftare än övriga vråkar. Har vit övergump.

Finnes:
I hela landet utom i de inre delarna av Norrland och i fjällkedjan.

Äter:
Lever av gnagare, ormar, grodor och maskar.

Läte:
Ett utdraget, klagande eller jamande vissling.

Häckar:
Bygger ett stort risbo, ofta i mitten, av något större träd.

Namnet används första gången 1786 men är säkert äldre. Redan 1611 nämns den i formen ormkråka. ”Orm-” syftar på artens rykte som ormjägare. Ordet ”vråk” kommer av germanska wrekan som betyder förfölja. Arten har även kallats för kvidfågeln, musvråk och vanlig vråk.

Liksom alla andra rovfåglar fick ormvråken klä skott för ett missriktat rovdjurshat under 1800-talet och en bit in på 1900-talet, för att sedan åter öka under 1930- och 1940-talen. Jämfört med 1940-talet är det dock troligt att ormvråken har ett mindre bestånd i dagens läge, även om inventeringssiffror som styrker detta saknas.

Ormvråken häckar tämligen allmänt i södra och mellersta Sverige, samt mer sparsamt i Norrland och de nedre delarna av skogslandet upp till norra Norrbotten. Ormvråken är förmodligen vår vanligaste rovfågel i konkurrens med sparvhöken. Uppskattningsvis häckar ca. 35.000 par i Sverige.

Ormvråken föredrar ett varierande landskap med skog och dungar för bobygget, och öppna lågt bevuxna marker för födosöket. I södra och mellersta Sverige, liksom längs Norrlandskusten, hittar man de högsta tätheterna i områden med ett småskaligt jordbruk omväxlande med dungar och mindre skogspartier.

Vilken är den vanligaste rovfågeln i Sverige?

Lite förenklat kan man säga att under sommarhalvåret är brun kärrhök vanligare i södra Sverige och blå kärrhök i norra Sverige. Under vinterhalvåret är det så gott som enbart den blå kärrhöken som ses i Sverige. Ängshök ses framför allt i sydöstra delarna av landet under sommarmånaderna medan enstaka stäpphökar framför allt passerar landet i april-maj och september-oktober. Tänk dock på att detta endast är riktlinjer och en hjälp på traven. Fåglar känner, som bekant, inga gränser.

Förutom att de har långa vingar och långa stjärtar flyger kärrhökarna ofta lågt över marken i jakt på byten. De har en ganska lugn flygstil med några vingslag följt av glidflykt och ses ofta över vasshav, ängsmarker och åkrar. Att se skillnad på dem kräver en del övning och de har dessutom flera olika dräkter som man behöver lära sig för att vara säker. En viktig sak att titta efter när det gäller kärrhökar är att räkna “fingrarna” (handpennorna) i vingarna. Brun kärrhök och blå kärrhök har fem fingrar medan ängshök och stäpphök bara har fyra. Antalet fingrar kan dock vara väldigt svårt att avgöra med säkerhet om man inte har ett fotografi att utgå ifrån.

Hur många rovfåglar i Sverige?

I Sverige häckar 245 fågelarter regelbundet. Av dessa bedöms 26 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent. Det går dåligt för till synes vanliga arter som gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast, vilka minskar markant i fågeltaxeringens standardrutter.

Vilka rovfåglar har vit stjärt?

Latinskt namn:
Haliaeetus albicilla - vilket betyder "havsörn med vit stjärt".

Typiska kännetecken:
69 – 92 cm. Vingspann 200 – 245 cm. Den största av Nordeuropas rovfåglar. Har en kilformad stjärt som hos vuxna fåglar är vit. Hos flygande fåglar märks spretiga handpennor samt att vingarnas form ger ett rektangulärt intryck. Yngre havsörnar har ljusare fjädrar i armhålorna.

Förväxlingsrisk:
Kungsörn: Rundad stjärt. Vuxen fågel har gulbrun hjässa och nacke.

Finnes:
Häckar sällsynt längs med Östersjöns kuster, Norrlands inland och de vid de större sjöarna i södra Sverige.

Äter:
Fisk, sjöfågel och kadaver.

Läte:
En serie hackande skrik "kyick, kyick, kyick...." påminnande om spillkråkan på våren.

Häckar:
Boet byggs oftast uppe i en trädkrona, vanligen en fura. Sällsynt kan den också bygga på en klippskreva. 

Havsörnparet brukar hålla sig med två eller tre reden och i något av dessa sker häckningen år efter år, så länge makarna är i livet. Genom årliga tillbyggnader kan gamla bon nå imponerande dimensioner på två meters diameter i bredd. Grova eller smalare grenar utgör huvuddelen av byggnadsmaterialet, men även tång, mossa och grästorv ingår. Boet ses över redan på eftervintern. Äggen är oftast två, smutsvita och någon gång försedda med några ljusbruna fläckar. Sällsynt kan även fyra ägg förekomma. De läggs i mars – maj och honan ruvar i 45 dagar och lär emellanåt avlösas av hannen. Ungarna stannar i boet i ca. elva veckor.

Namnet havsörn användes första gången 1595 men är säkert ännu äldre. "Havs-" kommer av artens levnadsmiljö. "Örn" kommer troligen från samindoeuropeiska och är ett av mycket få fågelnamn från denna tiden. Namnets ursprungliga betydelse skulle kunna vara fågeln framför alla andra. Arten har även kallats för fiskörn och svartbrun örn.

Havsörnen förr i tiden troddes så specialiserad på havsfågeljakt att han bar simhud på ena foten och gripklo på den andra för att simmande kunna jaga sitt rov. Han ansågs vara en väldig jägare. Olaus Magnus berättar att jägare, som ville tjäna pengar bekvämt, klättrade upp i havsörnens bo och täppte till ändtarmen på ungarna. När föräldrarna inte fann spillning under boet blev de oroliga för att ungarna fick för lite föda och släpade dit väldiga mängder mat. Den listige jägaren klättrade upp och tog av rovet för att sedan sälja på marknaden. Ett par havsörnsbon kunde göra den fattige skärgårdsbon till en välbärgad man försäkrades det.

Vetenskaplig nytta trodde man sig kunna ha av havsörnen i början av 1800-talet då något ljushuvud föreslog att man skulle tämja örnar att flyga upp med "Aerostatiska instrument", dvs. liknande våra dagars väderballonger.

I mitten på förra århundradet var havsörnen en inte helt ovanlig fågel i Sverige. Den häckade med flera par i Mälaren och vissa andra större sjöar och var allmän på västkusten. Men under det senaste århundradet har avtagit snabbt i antal och vid en sammanställning under mitten 1900-talet fann man att det bara häckade ett femtiotal i hela landet. Sedan dess har miljögifterna minskat och stora åtgärder har sats in för att rädda den från att dö ut från Sverige. Projektet har varit lyckat och nu finns det upp till 1000 häckande par.

Med en vingbredd på upp mot två och en halv meter är havsörnen den största av våra rovfåglar. Flygbilden är karaktäristisk. De rektangulära vingarna har spretande handpennor, och den korta trekantiga stjärten är obetydligt längre än det tungt byggda huvud- och halspartiet. Havsörnar kretsar på raka vingar. Honan är större än hannen och kan väga upp till 5 kg. När den ej jagar är havsörnen en trög fågel. Timvis kan den sitta på sin utsiktsplats i en trädkrona, på en klipphäll eller ute på isen.

Vilka rovfåglar kan ta en katt?

Vilken är Sveriges minsta rovfågel?

Finns härfågeln i Sverige?

De senaste häckningarna har alla noterats på Öland, som också är det område i Sverige där härfågeln oftast ses. Härfågeln togs därför i Sverige upp på 2005 års Röda listan som akut hotad (CR). I 2010 års rödlista anges den som nationellt utdöd.

Härfågeln är 28 centimeter lång och väger 55-80 gram.

Fjäderdräkten är klarorange till blekt beige, med svarta och vita ränder på vingen, ryggen och stjärten. På huvudet har den en fjäderkrona eller fjäderkam, med svarta toppar. Kammen kan resas rakt upp men ligger oftast nedfälld och ser då mera ut som en nacktofs. Den rör sig fladdrigt och flaxigt, men kan vara mycket svår att upptäcka.

Lätet är ett trestavigt "opp-opp-opp". Medan lätena hos underarterna epops och africana är identiska så är lätet hos marginata ganska annorlunda med ett mycket distinkt och långt "purr".

Härfågeln bygger bo i trädhål, bland stenblock och ofta i stenmurar. Boet placeras omkring 1,5 meter över marken. Den lägger 5-8 grå eller gula, 26 millimeter stora ägg som ruvas av honan i 16-18 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 26-29 dagar. Arten är beroende av ett öppet odlingslandskap. Härfågeln livnär sig av bland annat stora insekter och små ödlor som den tar i betade hagar, och plockar gärna i spillning efter föda.

På grund av härfågelns uppseendeväckande utseende och höga läte har den fått en framträdande plats i mytologi och folktro. Den har i flera äldre källor beskrivits som rädd och ängslig men däremot orädd för människan, exempelvis av Johann Friedrich Naumann. Detta har resulterat i många berättelser om att den varnar människorna vid fara.

Arten förekommer i grekisk mytologi, där en människa, Tereus, förvandlades till härfågel. I klassisk kinesisk poesi brukar härfågeln beskrivas som en budbärare från himlen, som ofta bär nyheter om våren. Förr trodde man i Schweiz att man kunde bota snuva om man drack askan av en härfågel blandat med vin. I Tusen och en natt står det att läsa att man kan få vem som helst att berätta sina hemligheter genom att placera ett härfågelshjärta under huvudet på personen när denne sover. Det berättas i Koranen att Kung Salomo hade med en härfågel på sina resor eftersom den hittade underjordiska källor med vatten.

Det är fågelns läte som har givit den dess vetenskapliga namn "upupa" vilket är latin och användes redan av Aristoteles. Även dess engelska trivialnamn "hoopoe" är ljudhärmande.

Dess svenska trivialnamn, som härstammar redan från medeltiden, har också uppstått ur dess läte. "Härfågel" skulle vara en förändring av "oäringsfågel", som härleds från äring, vilket betyder "årets skörd". Oäring innebär sålunda ett missväxtår, och i folktron har härfågeln ansetts förebåda både krig och svält då dess läte tolkades som: "Upp! Upp! Upp! Ut! Ut!".

Kan en rovfågel ta en katt?

USA:s nationella fågelförening Audubon Society skriver att vithövdade havsörnar har ganska tydliga preferenser och är relativt “lata”. De äter helst redan döda byten som de därmed inte behöver lägga någon energi på att fånga. Prioritet 2 för dem är fiskar och därefter är fåglar vanligast på menyn.

– Faktum är att vithövdade havsörnar inte älskar smaken av rött kött. När de får välja mellan en kanin (det överlägset vanligaste däggdjuret i deras diet) och en fisk, väljer unga örnar ständigt fisken. De ogillar rött kött så pass mycket att de inte jagar det. Kadaver är det vanligaste sätter för örnarna att få i sig rött kött.

På samma sätt är det med de svenska havsörnarna. Anders Wirdheim, informationsansvarig på SOF BirdLife Sverige berättar att havsörnen är både generalist och opportunist.

– Den har ett mycket brett bytesval, men den tar de byten som är vanligast och lättast att få tag i på varje enskild plats.

För det mesta rör det sig om kadaver, eller som hos havsörnarna på Falsterbonäset – efterbörden från knubbsälfödslar. Det finns även örnar som specialiserat sig på viss fisk eller vissa fåglar. I den svenska och finska skärgården tar vissa havsörnar ruvande ejderhonor och hos ett danskt örnpar utgör sothöns en betydande del av hannens matleveranser, enligt Anders Wirdheim.

Någon oro för att örnar i Sverige ska ta katter eller andra husdjur behöver man dock inte ha.
– Svenska havsörnar tar knappast levande katter eller hundar. Jag har i alla fall aldrig hört talas om det. Däremot kan de nog plocka upp delar av överkörda katter. En havsörn kan nog inte heller lyfta med en hel katt. Kungsörn kan däremot ta både katter och mindre hundar, och snart sagt varje år betalas det ut viltskadeersättning för någon eller ett par kungsörnsdödade hundar. Med tanke på hur många hundar som springer lösa, måste det ändå betraktas som mycket ovanligt. Det är förmodligen ännu ovanligare med örndödade katter eftersom deras vägar sällan korsar varandra, förklarar Anders Wirdheim.

Han berättar också att han i närmare tio års tid undersökt bytesrester vid ett kungsörnsbo och där hittat skallar från två katter jämfört med drygt 15 mårdar. Så även om risken finns att kungsörnar tar katter så är den risken liten.

Får man skjuta rovfåglar?

När man bedömer om brottet ska anses grovt ska följande särskilt beaktas:

1. Om det handlar om ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt.

2. Om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning.
3. Om det utförts med otillåten hjälp av ett motordrivet fordon eller någon annan motordriven anordning.
4. Om det utförts med en särskilt plågsam jaktmetod.

Djur som avses i punkten 1 är till exempel björn, varg, lo, järv och kungsörn som i dag tillhör gruppen hotade arter. Om man dödar något av dessa djur i en nödsituation kan man dock gå fri från ansvar.

Påföljd

Den som, med uppsåt eller av grov oaktsamhet, olovligen jagar på någon annans jaktområde eller bryter mot de bestämmelser som reglerar jakten döms för jaktbrott till böter eller till fängelse i högst ett år. Bestämmelserna kan handla om vilka tider på året som olika typer av vilt får jagas, vilka typer av vapen som får användas eller hur jakten får gå till.

Om ett jaktbrott är grovt döms man till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Finns det örnar i Sverige?

För några hundra år sedan fanns havsörnen i hela Sverige. Eftersom den är beroende av vatten var koncentrationerna störst längs kusterna och vid de större sjöarna. Det bör ha funnits minst 500 par, kanske mångdubbelt fler innan människan satte igång och förfölja havsörnen i stor skala.

Först var det jakten som var nära att utrota vår största rovfågel. När den fridlystes 1924 fanns det bara omkring 45-50 par kvar i Sverige. Skyddet gav resultat och fram till 1950-talet hade havsörnen öka till det dubbla. Men nu kom miljögifter som DDT och PCB in i bilden och reproduktionsförmågan minskade drastiskt hos havsörnarna. Kulmen var på 1970-talet då ungproduktionen var endast en femtedel mot det normala och populationen höll på att kollapsa. Ulfstrand och Högstedt skattade beståndet 1976 till 70 par.

Vändpunkten

Trots förbudet mot användningen av miljögifter som metylkvicksilver, DDT och PCB dröjde det länge innan situationen förbättrades för havsörnarna. Ett sätt att akut hjälpa unga örnar att överleva var att utfodra dem vintertid vid olika åtlar. Det var många frivilliga krafter som hjälpte till med detta. Utan Björn Helanders insatser hade nog havsörnen runt Östersjön varit i ett sämre läge. Björn var motorn i allt arbete, förutom alla kontakter med de frivilliga låg han bakom mycket av de vetenskapliga resultaten som behövdes för att övertyga myndigheterna att hjälpa örnarna.

Under de senaste tjugo åren har havsörnarna ökat snabbt och många gamla häckningsplatser är åter besatta. Idag finns det cirka 700 par i Sverige enligt Naturvårdsverket. En intressant upptäckt är att bestånden i södra delen av Sverige och Lappland är genetiskt skilda åt.

Kan en havsörn ta en hund?

Att hundar utsätts för attacker av örnar förekommer, men det är ovanligt, säger Teemu Lehtiniemi, skydds- och forskningschef på Birdlife Suomi.

– Att berguvar attackerar husdjur förekommer oftare, men också det är ovanligt. 

Örnar som närmar sig husdjur kan göra det för att de är nyfikna eller för att de uppfattar husdjuren som föda. 

– Den kan missta hunden för ett annat djur. Husdjur är också ett lättare byte för en örn eftersom de är tama och inte lika skygga och vaksamma som vilda djur, säger Lehtiniemi. 

Får man skjuta fåglar i Sverige?

I jaktförordningen går det att läsa utförligt kring de lagar och regler som gäller för fågeljakt och andra jaktformer. I bilagorna till jaktförodningen kan man även läsa vilka fågelarter som är jaktbara i Sverige. Utöver jaktförordningen gäller även det s.k. fågeldirektivet som är ett EU-direktiv.

Vid fågeljakt är det viktigt att tänka på säkerheten och hur du hanterar ditt vapen. Då skott ofta avlossas i en vinkel över 45° vid jakt med hagelbössa så medför detta att extra höga krav på skytten. Då det i regel inte finns något kulfång i denna vinkel, så måste skytten säkerställa att det inte finns någon risk att skada djur, människor eller egendom om skottet fortsätter genom fågeln, eller om du bommar. Vid jakt på toppfågel ställs ännu högre krav på säkerhet då skott ofta tas på långa håll med kulvapen.

Vid all form av fågeljakt, utöver jakt på sjöfågel över öppet hav, eller snötäckt mark, skall apporterande hund medföras för att kunna ta hand om skjutet vilt.

Finns biätare i Sverige?

Senaste häckningen av biätare i Sverige skedde på Öland 2015 (läs Natursidans artikel här). Även då valde de en plats där boskap skapat relativt låga sandblottor och även där stängslades platsen in för att skydda boet från nötkreaturen som gärna går och sparkar i sanden.

I Skåne har biätare inte häckat under 2000-talet. Framtiden för arten i Sverige ser dock relativt ljus ut.
– Det var inte helt oväntat att de skulle häcka i Skåne på grund av klimatförändringen. De är numera en relativt vanlig häckfågel i exempelvis Tyskland och den kommer bli allt vanligare här i framtiden.

Hur bra ser en rovfågel?

Vissa djur har bara vissa tappar, vilket betyder att de bara kan se begränsade färger. Detta är inte fallet för papegojor, parakiter, duvor, finkar och en rad andra arter av fåglar. Dom har faktiskt fler tappar än människor har. Papegojor har alla tappar som gör att de kan se spektrumets färger.

Fåglar och då alla fåglar har de största ögonen relaterat till deras kroppsstorlek, inget annat djur på jorden har det så. Fåglarnas ögon liknar reptilernas ögon, linsens form hos fåglar precis som hos reptiler kan förändras snabbt och mycket snabbare än människor och däggdjur.

Bra syn är avgörande för att kunna vara en god flygare. Dom flesta fågelarter kan inte röra ögat, där utgör skarven ett undantag. Fåglar har ögon på sidorna på huvudet eftersom det ger ett bredare synfält som är användbart för att hålla utkik efter rovdjur. De flesta ryggradsdjur inklusive människor har två ögonlock men fåglar har ett tredje genomskinligt membran som är rörligt vilket är unikt för fåglar.

Fåglar har fyra typer av tappar i ögat till skillnad från människor som bara har tre. Detta gör att dom kan se ultraviolett ljus. Människor kan inte se detta spektrum av ljus utan speciell teknik. Det betyder att papegojor, parakiter, duvor och finkar vi håller i fångenskap faktiskt kan se bättre än vi kan när det gäller färgspektrumet.

Fåglarna har också mycket fler ljusreceptorer i näthinnan än människor och däggdjur och också fler nervförbindelser mellan fotoreceptorerna i hjärnan än vad däggdjur och människor har. Det är därför ordentlig belysning är viktig för våra fåglar i fångenskap.

De fyra pigmenten i deras synfält förlänger färgvisionen så det går åt det ultravioletta vilket betyder att dom kan se i ultraviolett. Många fåglar i naturen visar fjädermönster som faktiskt är ultravioletta och är något som vi människor inte kan se men som dom kan se.
Fåglar som ser väldigt lika ut i sin art vad gäller färgen och teckningen även kallat polymorfa, går det alltså inte att se kön på fåglarna med blotta ögat via deras fjäderskrud men där dom ser varandra via ultraviolett och på så vis vet dom om det är hona eller hanne som dom har framför sig.

Något mer som också är intressant är att ultraviolett ljus utstrålas från både frukter, bär, frön, blommor och även insekter. Rovfåglar använder ultraviolett när dom söker efter bytesdjur, då deras urin som dom använder för att markera revir syns väldigt tydligt i det ultravioletta ljuset. När det då kommer till frukter, bär och blad som många arter äter i det vilda har en vaxig yta, detta reflekterar ultraviolett ljus som fåglarna då kan se och vet då vad dom kan äta.

Denna typ av syn kan också förklara varför fåglar kan föredra vissa typer av bär eller frukt, även om dom olika typerna av bär eller frukt kan vara näringsmässigt lika eller mogna vid samma tidpunkter. Mer som är intressant är att oätlig frukt, bland annat läste jag att Eucalyptus globulus oätliga frukter och blad har en helt annan typ av wax på sig.

Vem är fienden till hunden?

Ursprunget till uttrycket "slåss som hundar och katter" är något tvetydigt och går några hundra år tillbaka i tiden, men domesticeringen av hundar och katter spelar in i ekvationen.

Bevis på att hundar och katter lever tillsammans går mycket längre tillbaka, cirka 12 000 år, till den tid då katterna först domesticerades när världen övergick till en jordbruksbaserad ekonomi och jordbrukarna hade nytta av att goda musjägare höll råttor och andra skadedjur borta från livsmedelsförråd.

Ny DNA-forskning visar dock att hundar domesticerades redan för 40 000 år sedan, främst som jaktkamrater. Science News rapporterar: "Nya data från gamla hundar visar att hundar genetiskt skiljde sig från vargar för 20 000-40 000 år sedan." Det är vetenskapligt fastställt att hundar härstammar från vargar och att katter härstammar från sina släktingar, de afrikanska vildkatterna. Men hur exakt började dessa två motsatser att leva tillsammans?

I början av förhållandet mellan katt och hund förblev katterna självständiga och bodde ute i byggnader där det fanns lätt tillgång till mat, medan hundarna krävde en plats inomhus, framför den brinnande brasan. Enligt tidskriften Smithsonian Magazine beslutade katterna att trots att de fortfarande hade sina "vildkatt"-kännetecken att delta i spelet och domesticerade sig själva i sina husdjursföräldrars knä och i hundarnas territorium.

För att förklara den till synes naturliga antagonismen mellan hundar och katter skriver John Bradshaw, hedersforskare vid veterinärhögskolan vid universitetet i Bristol, i The Guardian att "konkurrensen om de knappa matresterna skulle ha lett till täta slagsmål" mellan katter och hundar som strövade omkring på gatorna. När hundar står inför en fientlig situation har de ärvt en mängd kommunikationssignaler som gör att de kan kommunicera sina avsikter till andra hundar, bland annat när de ska backa från ett slagsmål.Katter är dock "ensamma rovdjur", förklarar Bradshaw, de har inte dessa sofistikerade kommunikationsfärdigheter, och varken katter eller hundar har ärvt förmågan att kommunicera med varandra. Kommer katter och hundar överens? Absolut, även om det beror på ett antal faktorer, t.ex. hur gamla de är när de träffas för första gången, vilka tidigare erfarenheter de har haft av andra hundar/katter, deras allmänna temperament och hur introduktionsprocessen hanteras.