Vilken är den vanligaste blomman i Sverige?

I den här filmen ska vi lära oss vad en blomma är för något. Samtidigt lär vi oss om några av de vanligaste blommorna som vi har i Sverige, som till exempel tussilago, smörblomma och vit näckros. Vi får lära oss hur de ser ut, var de växer, och vad som är speciellt med dem. Vi lär oss också begrepp som krona, utlöpare, stjälk och pollen. Vi undersöker var prästkragen har fått sitt namn ifrån, och varför myror tycker vitsippor är goda!

Det här är en film för elever i låg- och mellanstadiet när de ska lära sig om växter i närmiljön, i ämnet biologi.Till filmen finns en handledning med bland annat diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter samt ett interaktivt quiz!

Vad heter alla vårblommor?

Här hittar du exempel på svenska växter som brukar blomma från februari till april.

Växter i februari och mars

De växter som blommar tidigast hos oss är de införda växterna vintergäck, snödroppe och krokus, vilka ibland även flyr trädgårdarna och uppträder som förvildade eller naturaliserade.

Den tidigast blommande inhemska växten i Stockholmstrakten brukar vara hästhov.

Växter i april

De växter som normalt blommar i början av april kan vissa år börja blomma redan i mars, men kan likaväl, beroende på kyla och snö, starta sin blomning i andra halvan av april.

Blåsippa, vitsippa och vårlök är exempel på några av de växter som brukar blomma i april.

Vad blommar på våren?

Vårblommande perenner

Fleråriga växter (perenner) som blommar tidigt om våren är vana vid vårt kyliga klimat och tål därmed en hel del, de har också fördelen att de ofta blir fler för varje år. Många förökar sig själva med lökar eller så går det att dela plantorna på hösten eller våren.

Aubrietia – fin marktäckare, grön under vintern och översållad av lila blommor på våren. Klipper du ner kan det komma ytterligare en blomning senare på säsongen. En riktig favorit hos pollinerarna!
Hundtandslilja – finns i flera färger och blommorna påminner om hundtänder.
Jätterams – utmärkt skuggväxt, får vita blommor som senare utvecklas till dekorativa, men giftiga bär.
Gulsippa – flerårig mattbildande ört inom ranunkelsläktet.
Luktviol – väldoftande marktäckare som blommar i april-maj.
Lökväxter – snödroppe, scilla, pärlhyacint, tulpan, krokus och narcisser som påskliljor, pingstliljor och stjärnliljor är några av de vanligaste. Många blommar tidigt och blir därmed viktig mat åt nyvakna insekter.
Nunneört – mycket söta små vårblommor i flera färger som gärna självsår sig.
Primula – många primulor är perenner, till exempel jordviva och gullviva, dessa klarar utan problem enstaka frostnätter.
Röd sockblomma – marktäckare med purpurfärgade blommor.
Tusensköna – Bellis Perennis, söta blommor som finns i både enkla och dubbla varianter samt i flera färger.

Vilka blommor blommar tidigt på våren?

Nu när vi har klarat av den lååånga bleka vintern, längtar vi som mest efter färg och blomsterfägring.

Det finns ju en hel del lökväxter som blommar tidigt på året, dem har jag skrivit om vid flera tillfällen. Men det finns även perenner som kommer upp så fort tjälen släpper och som börjar blomma nästan meddetsamma när de väl har hunnit utveckla några blad.

Gemensamt för sådana tidiga perenner är att de är härdiga och tuffa och också klarar en mindre frostknäpp om så skulle vara.

Den allra första i blom är vanligen våradonis, Adonis vernalis, vars gula solar lyser i stenpartier så fort snön har försvunnit och lite vårvärme har hunnit värma jorden.

Vad är Sveriges Nationalblomma?

Liten blåklocka, Campanula rotundifolia. Foto: Leif Engquist

Lördag 13 mars 2021

Publicerat lördag 13 mars 2021 kl 07.39

I två omgångar har folket sagt sitt, först genom att kora tio finalister och sedan genom att välja en slutsegrare.

Vilka är Sveriges Landskapsblommor?

När jag ställer frågan till mig själv, om vilken växt som symboliserar Sverige för mig, då tänker jag på svensk sommar och barndomsminnen. Jag minns lekar och ramsor från somrarna då jag hade tiden och turen att få vistas utomhus hela dagarna. Vi lekte ”älskar-älskar-inte” medan vi plockade kronbladen från prästkragar, och vi blåste på de lätta maskrosfröna så att de for iväg med vinden. Vi plockade smultron, ibland genom att trä dem på grässtrån och ibland så mycket att vi fick äta dem med grädde ur djupa skålar på kvällen. Jag tänker också på vårens första blommor. Tussilago, blåsippor och vitsippor som väcker mig till liv igen efter vinterns mörker och kyla. Och jag tänker på alla de andra bären. Den rikedom som skogen och myren bjuder med sina blåbär och lingon, hallon, hjortron och tranbär. Växterna påminner mig om fina upplevelser och ger mig särskilda känslor i kroppen. Du som läser det här har säkert dina egna minnen om växter som betyder något extra för dig. En nationalblomma kan förhoppningsvis ge möjligheten och inspirationen för fler att uppleva något liknande

Omröstning på gång

Nu när det är Svenska Botaniska Föreningens tur att initiera en omröstning där allmänheten ska få vara med och välja en blomma som ska symbolisera Sverige, kan landskapsblommorna kanske vara en inspiration. Min bild av landskapsblommornas betydelse är att de är ganska väl kända, och att de förknippas med känslor av både stolthet och värme gentemot det landskap varifrån man kommer, där man bor eller som man har någon annan relation till. De visar också upp mångfalden i svensk natur, från Skånes prästkrage i söder till Lapplands fjällsippa i norr. Just dessa två dyker dessutom, precis som liljekonvaljen, upp som nationalblomma hos våra grannar – prästkragen i Danmark och fjällsippan på Island. I Norge har man valt två nationalblommor, fjällbrud och ljung.
Förhoppningsvis kan en framtida nationalblomma ge oss samma känslor av stolthet och värme för hela vårt avlånga land. Trots att växtligheten skiljer sig från norr till söder och från kust till fjäll. En blomma som vi vill visa upp, och som inspirerar till berättelser om den svenska naturen och vår relation till den.

Under den gångna sommaren har landets botaniska regionalföreningar fått nominera blommor till omröstningen om Sveriges nationalblomma. Här hittar du de 30 blommorna som är med i första omröstningen.

Vilka är Norges Nationalblommor?

Sverige saknar en officiell nationalblomma. Nu har Svenska Botaniska Föreningen initierat en omröstning där allmänheten ska få vara med och välja vilken blomma som ska symbolisera Sverige.

Svenska landskapsblommor har en lång tradition men vi har aldrig haft en nationalblomma.
Landskapsblommorna är väl kända och förknippas med känslor av både stolthet och igenkännande för det landskap som blomman representerar.

De visar upp mångfalden i svensk natur, från Skånes prästkrage i söder till Lapplands fjällsippa i norr. Just dessa två dyker dessutom, precis som liljekonvaljen, upp som nationalblomma hos våra grannar – prästkragen i Danmark och fjällsippan på Island. I Norge har man valt två nationalblommor, fjällbrud och ljung. Finland har liljekonvalj och Åland gullviva.

Förhoppningsvis kan en framtida nationalblomma ge oss samma känslor av igenkännande och samhörighet med blomman i hela vårt avlånga land och som inspirerar till berättelser om den svenska naturen och vår relation till den.

Under den gångna sommaren har landets botaniska regionalföreningar fått nominera blommor till omröstningen om Sveriges nationalblomma.

Omröstningen sker i två omgångar, den första startar den 30 januari och pågår till den 21 februari.

I första omgången är det totalt 30 blommor som det går att rösta på.
Blommor som representerar våra grannländer eller politiska partier i Sverige har ej nominerats.

De 10 blommorna med flest röster går vidare till finalomgången som startar den 27 februari och pågår till den 12 mars.

Vad heter blå blomma?

Utsikten över trädgården lockar först och främst för sin mångfald. Så många former av blommor och blomställningar kunde inte ha uppfunnits avsiktligt, men naturen har lyckats!

Vilka blommor blommar i maj juni?

Första sommarmånaden innebär att risken för frost är så gott som över. Med sommaren kommer mångfalden, inte minst vad gäller blommande växter som bina besöker. Juni är troligen den månad jag har flest blommande biväxter och också flest besökande bin, såväl antal individer som arter. Växter som blommar på tomten som inte redan nämnts under maj är exempelvis akleja, axveronika, backtimjan, blåmunkar, fetknoppar, fibblor, fingerborgsblomma, fläder, fänrikshjärtan, getväppling, gurkört, gyllenlack, hallon, hesperis, kantnepeta, kaprifol, lavendel, nävor, prästkrage, riddarsporre, spirea, stäppsalvia, väddar och äpple. Några av de av bina mest uppskattade växterna som blommar i juni anses säkert av de allra flesta vara ogräs.

Vad är då egentligen ett ogräs? Läser du detta har du nog förstått att jag inte har en typisk bild av ogräs. Ett ogräs är väl per definition något som växer där man inte vill ha det, där det är ovälkommet, något man själv inte planterat eller sått. Men om du får orkidéer i ditt morotsland, skulle du då benämna orkidéerna som ogräs?

På min tomt är det mycket få växter som jag aktivt bekämpar. Parkslidet är en mardröm, men det lämnar vi därhän här (läs mer här). En av de jag bekämpar gissar jag dock för de allra flesta är en rejäl överraskning: liljekonvalj. Nu tänker du förstås ”att det är väl ändå inte ett ogräs!”. Hos mig är det definitivt så, då den sprider sig ohämmat och dess blad och utlöpare kväver annat som jag sått eller satt.

Brunört, gökärt och kirskål är tre andra växter som av många ses som ogräs. Kirskål kan vara riktigt besvärande, men hos mig får de åtminstone stå kvar på sina håll och blomma. De är ju otroliga insektsmagneter och dessutom vackra! Gökärt och brunört älskas av bina och får hållas, de är ju vackra de med. Brunörten trivs i min ”gräsmatta”, dit även ögontröst hittat. Gökärten får självsprida sig, än så länge har jag inte mycket av den, men den är viktig för bin så jag hoppas den sprider sig mer.

Vilka blommor blommar i maj?

I maj är det kanske inte bara trädgården som väcks till liv utan även vår lust till den, en längtan efter att lukta på blommor, känna solen värma och lyssna på tilltagande fågelkvitter. Sätta spaden i jorden och få kontakt med det växande.

Varför inte satsa på att maxa sköna maj, öka på blomningen och känslan av att allt kläs in i en grönskande dräkt. Här ger vi dig tips på hur du får trädgården att leverera rejält i maj.

Vad blommar i maj?

Framför allt är det buskar och träd som blommar så här års. Kastanjer, äppelträd och magnolior. Och syrener förstås. Komplettera med vårlökar och tidiga perenner så är du i mål.

Äppelträd, magnolia och syren

Det är vanligt att vi fokuserar lite väl mycket på blommorna i trädgården. Glöm inte träden, de är oerhört viktiga. De ger skön kontrast mellan sol och skugga och de hjälper till att sätta strukturen i trädgården. Träden tillhör den viktiga stommen och det märks även på våren när vi får lyfta blicken och möta knotiga äppelträd med åldrade grenar som plötsligt bäddas in i skyar av de vackraste vita och rosa blommor.

Vad blommar i april maj?

Man brukar dela in pollensäsongen i tre perioder.

1. Vår: lövträden blommar

• I södra Sverige, som har mest trädpollen, kan pollenallergin sätta igång redan i januari.

• Al och hassel blommar tidigt på våren vilket många pollenallergiker känner av.

• Är du allergiskt mot al- och hasselpollen kan du vara allergisk även mot björkpollen, en av de vanligaste pollenallergierna i Sverige.

• Björkpollensäsongen är relativt kortvarig men å andra sidan brukar den vara rätt intensiv. Se tabellen nedan.

• Björk växer i stora delar av landet.

2. Sommar: gräset blommar

• Gräspollenhalten är högst under högsommaren.

• Även om besvären brukar vara störts under högsommaren så kan de pågå från april till oktober.

• Det är vanligt att reagera mot flera sorters gräspollen. Timotej är vanligast bland ängsväxter. Även olika sorters sädesslag och vass tillhör gräsfamiljen och kan ge besvär.

• Gräspollenhalten är högst när det är varmt, torrt och vindstilla.

3. Sensommar/höst: gråbo blommar

• Högst är halten gråbopollen i juli till september.

• Gråbo växer i nästan hela landet, Norrlands inland undantaget. Den är vanlig vid vägkanter och på öppen, obrukad mark.

• Du som reagerar på gråbo kan även får allergisymtom om du äter kryddväxter som oregano och basilika. De tillhör nämligen samma växtfamilj.

Vilken blomma blommar hela sommaren?

Vissa perenner, som aster, flockel, flox, riddarsporre, solbrud, solhatt, stormhatt och temynta, kan man både få fler blommor och förlänga blomningen, samt få buskigare plantor genom att delvis klippa ner plantan. I England kallas det här för The Chelsea Chop, för att det där görs i samband med Chelsea Flower Show i slutet av maj. Vill man maxa blomningen klipper man ner en tredjedel av perennens stänglar rejält, och en tredjedel till hälften, eller aningen högre. Den sista tredjedelen av stjälkarna låter man bara vara. Klipp precis ovanför ett blad eller ett bladpar för att det inte ska se stubbigt och onaturligt ut. Resultatet blir att de nerklippta stjälkarna blommar senare och dessutom förgrenar sig. De som lämnats orörda blommar däremot vid vanlig tid. Beskärningen brukar göras i juni. Tänk på att alla växter inte lämpar sig för denna metod. Klipper man ner en växt med bladrosett nära marken, som fingerborgsblomma eller kungsljus, blir man troligen snuvad på blomningen den sommaren.

Solbrud (Helenium) är perenner som man kan förlänga blomningen med genom att göra ett Chelseaklipp i maj-juni. Foto: Istock

Förnya med nerklippning framåt sommaren. När tidiga perenner är överblommade, eller bara ser skräpiga ut, kan man ge dem en boost genom att klippa ner dem. Det är ett bra sätt att hålla rabatterna fräscha. Det brukar inte dröja länge förrän växterna återhämtar sig och grönskar på nytt. Vissa kan till och med blomma ännu en gång. Perenner som är bra att klippa tillbaka efter blomningen är exempelvis akleja, nävor som brunnäva och praktnäva, jättedaggkåpa, kantnepeta, lupin, stäppsalvia och viol.

Klipp också ner perenner eller tvååriga växter som frösår sig mycket, som fingerborgsblomma, akleja och kungsljus. Då kan man njuta av blomningen men slipper få en massa oönskade plantor överallt. Ta bort blomställningarna, men låt bladrosetten på fingerborgsblomma och kungsljus vara kvar så länge de är dekorativa. En aklejaplanta håller sig grön och buskig länge. Men klipp inte bort alla gamla blomstänglar, utan låt några fröa av sig. Tvååringar skapar trots allt en viss spontanitet i planteringar, i lagom dos. Spara också för att kunna ta frön från en viss växt.

Lupiner hinner få en andra flor om man beskär dem direkt efter blomning. Dessutom sprider de sig inte lika lätt om man tar bort överblommade stänglar innan de fröar av sig. Foto: Istock

Välj extra långblommande perenner för blommiga planteringar hela säsongen. Många perenner har i regel en begränsad blomtid även om vissa, som nävan ’Rozanne’, har tagits fram för att blomma hela sommaren. Vårblommande perenner med lång blomtid är bland annat bukettviol (maj–oktober) fänrikshjärta (maj–september) och skär spetsmössa (maj–augusti). Bukettviol kan dessutom klippas ner efter blomningen och ge ytterligare ett flor. Sommarblommande perenner med en utdragen blomning är färgkulla, jättedaggkåpa, kantnepeta, stjärnflocka, stäppsalvia och vitpytta. Flertalet blommar från juni till september.

Stjärnflocka tillhör de riktigt långblommande perennerna och är fin att kombinera med de flesta andra växter. Foto: Istock

Vill man ha en riktig extremblommare kan man välja ’Rozanne’, en näva som blommar hela sommaren och hösten ända fram tills det blir vinter. Om man vill ha långvarig blomning under senare delen av säsongen kan man exempelvis satsa på höstanemon, kärleksört, röd solhatt, solbrud eller strålrudbeckia.

Vad är Danmarks Nationalblomma?

Svenska botaniska föreningen höll i trådarna och liten blåklocka är naturligtvis ett oantastligt val, inte minst eftersom så många röstade på den. En späd, näpen och vacker ört som blommar långt in på hösten, som är karaktärsart för det gamla odlingslandskapet och finns ända upp i fjällen.

Men ändå. Är det inte lite … fantasilöst? Som om blåmesen skulle ha blivit nationalfågel.

Det naturliga valet hade varit prästkrage, känd av alla och självklar i varje midsommarbukett, men den är nationalblomma i Danmark (och landskapsblomma i Skåne) och betraktades som upptagen. Om skönheten fått styra borde kungsängsliljan ha vunnit för sina bedårande vackra, ormskinnsrutiga purpurklockor, men den är å andra sidan inte tillräckligt vanlig och verkar dessutom ha sina rötter i Nederländerna.

Min egen älsklingsblomma sedan många år fanns inte med bland kandidaterna. Det är en växt som alltid gör mig glad, som har något friskt och frodigt över sig, mörkt grönglänsande och skinande gyllengul, med saftiga stjälkar och njurformade blad, som om den hörde hemma i tropikerna och inte i de sydsvenska diken och sumpmarker där jag brukar få syn på den.

Kabbeleka är dess märkliga namn, liksom blåklockan spridd över hela landet, men till skillnad från denna förknippad med lövsprickningen, den mest underbara tiden på året, då allt spirar och sväller och vill till liv.

Många av mina kabbeleksmöten glimmar som smycken i minnet. Jag tänker på tågresan längs Mjösa, Norges största sjö, då kabbelekan blommade paradisiskt mellan rälsen och den klara vattenspegeln. Och jag minns kabbelekorna vid Fryken i Värmland när jag gjorde samma resa som Astrid Lindgren hade gjort nästan 50 år tidigare. Det lär förresten ha varit just där och då, när hon såg sjön och det rosa ljuset, som hon upplevde en ”vision av mänsklighetens gryning” och idén till Nangijala, landet på andra sidan stjärnorna, föddes.

Kanske är det själva namnet kabbelekan har emot sig, att det är därför den aldrig har tagits till våra hjärtan? Det lär kunna härledas ur ”kalvlek” (den blommar när kor och kalvar släpps på bete), men enligt Svenska akademiens ordbok är namnet helt enkelt ”av ovisst ursprung”. I Finland har den fått heta just kalvleka, på danska engkabbeleje och på tyska Sumpfdotterblume, vilket blir ungefär ”ägg-gul kärrblomma”.

Och så slår det mig vad norrmännen sade på det där tåget när jag frågade: bekkeblom. Naturligtvis borde den fått heta så även hos oss! Kunde det sägas vackrare?

Norrut kan man se den blomma in i juni, men för den som har missat årets botaniska höjdpunkt återstår bara ett: gå till praktverket ”Nordens flora” och njut av Bo Mossbergs fantastiska illustration av denna ranunkelväxt, kabbelekan som borde heta bäckblomma och älskas av alla.

Vad är Sveriges National blomma?

Tidigt redan under första omröstningen visade sig tre favoriter: linnea, liten blåklocka och hästhov. Under finalens sista vecka fick styvmorsviolen plötsligt ett lyft och passerade hästhoven upp på tredje plats. Liten blåklocka och linnean höll jämna steg ända fram till omröstningens sista dagar, då liten blåklocka drog i från och tog hem utnämningen till Sveriges nationalblomma med sina nästan 14 000 röster.

Det är fantastiskt vilket stort intresse omröstningen har haft, över 81 000 personer har deltagit i båda omröstningarna, drygt 58 000 röster lades i finalen.

Det märks att det har funnits ett behov av något positivt och trevligt. Vi har fått ta del av hundratals kommentarer, med egna bilder och personliga berättelser om favoritblommor och andra blomminnen.

Nu börjar den spännande fortsättningen. Sverige har då fått en nationalblomma. Hur ska vi använda den? Vilket symbolvärde kommer den få? Hur kommer nationalblomman att reagera på klimatförändringarna? Blir det den viktigaste blomman att ha under kudden på midsommarnatten

Vilken blomma kallas i Norge?

Norges nationalflagga består av ett rött fält med ett skandinaviskt kors (indigoblått) med en vit bård runt omkring, vilket delar flaggan i fyra fjärdedelar. Korsets fyra armar sträcker sig till kanten av det röda fältet. Den vertikala linjen i designen är förskjuten närmare hissidan, i likhet med Danmarks flagga.

Den nuvarande utformningen av den norska flaggan ritades av Fredrik Meltzer 1821. Under den tiden hade flaggkommittén också lagt fram ett förslag till en annan utformning med endast två färger: rött och vitt. Meltzer motsatte sig dock att den var för lik den danska flaggan och rekommenderade i stället den trefärgade flaggan, som godkändes och har använts som nationalflagga sedan dess.

Den norska sången "Ja, vi elsker dette landet", som betyder "Ja, vi älskar detta land" på engelska, var ursprungligen en patriotisk sång som kom att betraktas som nationalsång på 1900-talet. Låten skrevs av Bjornstjerne Bjornson och komponerades av Rikard Nordraak och ersatte gradvis Norges de facto nationalsång "Sonner av Norge" och antogs officiellt 2019,Norge hade flera de facto-hymner men ingen officiellt erkänd, vilket denna låt gjorde.

Norges nationaldräkt, bunad, är en traditionell folkdräkt som är mest populär bland kvinnor, men som även bärs av män. Dräkten är smart, färgglad, tillverkad av ull och vanligtvis försedd med knappar, smycken och metallspännen. Den manliga bunad består av knälånga byxor, en broderad skjorta i linne, en jacka, en väst, skor, strumpor och en hatt. De är mindre dekorerade änDe är ädla, eleganta och lika intressanta som den kvinnliga versionen.

Den kvinnliga varianten är alltid dekorerad med mycket broderier som löper genom varje del av klädseln och binder ihop allt. Färgen på broderierna kan säga en hel del om bäraren, till exempel hennes civilstånd. Till exempel betyder en bunad med vita broderier att man är singel, flerfärgad att man är gift och svart bärs vanligen av änkor.

Bunad spelar en viktig roll i den norska kulturen och symboliserar patriotism. Idag är det en av de mest populära traditionella dräkterna i världen. Bunads bärs vid speciella tillfällen och olika evenemang och varje år på Norges grundlagsdag kan tusentals norrmän ses på gatorna, klädda i sina färgglada bunads.