Vad finns det för fåglar i Sverige?

Innehållsförteckning:

1. Vad finns det för fåglar i Sverige?
2. När jagar rovfåglar?
3. Vilken fågel ser bäst?
4. Har korta vingar och kan inte flyga?
5. Finns det vilda påfåglar i Sverige?
6. Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?
7. Får man jaga rovfåglar?
8. Får man skjuta rovfåglar?
9. Vilken fågel har störst vingar?
10. Vilken fågel är dummast?
11. Kan Rallar flyga?
12. Hur många fåglar kan inte flyga?
13. Kan påfåglar flyga långt?
14. När kom fasaner till Sverige?
15. Vilken fågel kommer sist till Sverige?

Vad finns det för fåglar i Sverige?

I Sverige häckar 245 fågelarter regelbundet. Av dessa bedöms 26 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent. Det går dåligt för till synes vanliga arter som gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast, vilka minskar markant i fågeltaxeringens standardrutter.

När jagar rovfåglar?

Begärt dispens för att föda upp rovfåglar
Tommy Wingren har i en ansökan till Jordbruksverket också begärt dispens från paragraf 23 i Artskyddsförordningen för att få föda upp och hålla rovfåglar i begränsad omfattning i utbildnings- och förevisningssyfte för att bevara kulturarvet falkenering till framtida generationer.
– Att tillåta falkenering är en politisk fråga, säger Tommy Wingren. Han pekar på Danmark, där Folketinget nyligen sagt ja till att återinföra jakt med rovfåglar under en försöksperiod på fyra år.
Sedan 2010 är falkenering upptagen på Unescos världsarvslista som ett oantastligt kulturarv. I Sverige omnämns falkenering redan under medeltiden. Det finns alltså goda skäl till att åter tillåta den urgamla jaktmetoden, anser Tommy Wingren, som också är Sveriges representant i IAF, International Association of Falconry. Förbundet organiserar 85 000 medlemmar från nästan 90 olika länder.

Jämför med bågjakten
Christer Pettersson, handläggare av viltförvaltningsfrågor på Naturvårdsverket, konstaterar att falkenering är en jaktmetod som liksom exempelvis jakt med pil och båge försvann i samband med att jägarna under 1900-talet fick tillgång till modernare vapen.
– Nu prövas frågan om att tillåta bågjakt i Sverige. Jag kan mycket väl tänka mig att det på sikt också kan bli tillåtet att åter jaga med rovfågel. Men detta är mer en fråga för riksdag och regering än för Naturvårdsverket. Det är många aspekter att ta hänsyn till, som exempelvis om bytesdjuren orsakas onödigt lidande och huruvida rovfåglar ska få hållas i fångenskap, säger Christer Pettersson. Han understryker att frågan inte är helt enkel.
– Se exempelvis på bågjakten. Den jaktformen sa Jägareförbundet bestämt nej till i början på 1990-talet, men när vi på Naturvårdsverket sedan jämförde konventionell kulvapenjakt på hjort med jakt med pil och båge visade det sig faktiskt att det fick göras fler eftersök på hjortar som var påskjutna med kula än med pilbåge. Nu har Jägareförbundet svängt och om jag förstått saken rätt, är förbundet nu berett att tillstyrka bågjakt, kommenterar Christer Pettersson.

Ser det som en ekologisk jakt
Tommy Wingren, som fått sin utbildning till falkenerare i Kroatien och som själv jagat med såväl duvhök, pilgrimsfalk som örn i flera andra europeiska länder, ser falkenering som en ekologisk jakt utan någon som helst negativ miljöpåverkan.
– Jakten med rovfåglar är så naturlig som vi någonsin kan komma. Dessutom är de fåglar som vi vill använda uppfödda i fångenskap. De är chippade och ringmärkta och ska absolut inte förväxlas med häckande vilda rovfåglar. Vi använder inte vildfångade rovfåglar för vår jakt.
På 1970-talet fick dock falkenerare i Skottland tillstånd från myndigheterna att fånga en handfull falkungar för att bredda avelsbasen. Det handlade inte om mer än en unge eller ett ägg från varje boplats. 

Vilken fågel ser bäst?

För fåglarna ter sig bladens ovansidor mycket ljusa i ultraviolett. Underifrån är bladen mycket mörka. På så vis framträder den tredimensionella strukturen i ett tätt lövverk tydligt för fåglarna. Det i sin tur gör att de har lätt för att röra sig, hitta föda och navigera. Människor däremot uppfattar inte ultraviolett utan ser lövverket i grönt, den grundfärg där kontrasten är sämst.

Urskiljer bladen ur den gröna röran

– Det som är en grön röra för oss människor är klart urskiljbara blad för fåglarna. Det var det ingen som hade en aning om innan den här studien, säger Dan-Eric Nilsson, professor vid biologiska institutionen i Lund.

Dan-Eric Nilsson har grundat den världsledande Syngruppen vid Lunds universitet. Den aktuella studien är ett samarbete med Cynthia Teodore och utfördes när hon var postdoc i Lund. Numera är hon verksam vid universitetet i Hamburg.

Det är första gången som forskare med hög precision lyckas efterlikna fåglars färgseende. Framgången har de nått med hjälp av en unik kamera och avancerade datorberäkningar. Kameran är konstruerad inom Syngruppen och försedd med roterande filterhjul och specialtillverkade filter som gör det möjligt att visa vad olika djur ser tydligt. I det här fallet efterliknar kameran på ett mycket exakt sätt färgkänsligheten hos de fyra olika typerna av tappar i fåglars näthinna.

Har korta vingar och kan inte flyga?

Det mogna ägget passerar sädesbehållarens mynning och befruktas. Därefter passerar det vidare till den bakre och utvidgade delen av honans genitaliekanal där embryonalutveckligen sker. Här vilar larver och suger näring från ett par körtlar hos honan. Larvens matsmältningsorgan är specialiserad, bland annat så är mellantarmen sluten och fungerar som näringsupplag, och baktarmens funktion är som en uppsamlingsplats för exkretionsprodukter.      

Larven föds av honan vanligen som fullbildad larv eller syllsynbt som puppa. När en fullvuxen larv faller till marken förpuppas den i marken och övervintrar. En del larver kan fastna i värddjurets päls. Beroende på art och storlek på larv föder en hona mellan en och några larver åt gången.      

En del arter med välutvecklade vingar kan flyga och finner på så sätt sitt värddjur där de stannar resten av livet. Sedan kan vingarna brytas av (autotomi) när de inte längre behövs. Flugorna och springer omkring i sidled i värddjurets päls eller fjäderdräkt och suger blod eller uppsöker såriga ställen. Vissa av fågelflugorna (ej de svenska arterna) kan överföra husdjursjukdomar.      

Flugan är väl anpassad för ett liv som yttre parasit (ektoparasit). Den har små ögon och korta antenner som är insänkta i fördjupningar på huvudet. Vidare kan sugsnabeln dras in i huvudet. Sugsnabeln är försedd med små vassa tänder i sin spets och kan på så sätt skära hål i värddjurets hud. En annan funktion med dessa tänder är att de hjälper till att förankra flugan vid värddjuret. Flugorna har kraftiga ben med kraftiga klor som är böjda så att de får bra fotfäste.      

Finns det vilda påfåglar i Sverige?

Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?

I februari arrangerades en omröstning av Sveriges Ornitologiska Förening för att bestämma vilken fågel som blir Sveriges nya nationalfågel. Sedan dess har svenska folket haft möjlighet att rösta på sin favorit.

Nu har vi ett resultat – och av de närmare 55 000 rösterna i finalomgången fick koltrasten nästan 13000 (12 914). Det innebär att nästan var fjärde röst gick till denna skönsjungande fågel. På andra plats kom skatan med 9241 röster och på tredje plats blåmesen med 7286 röster, skriver föreningen i ett pressmeddelande.

Omröstningen har genomförts i fyra omgångar. De från början 40 fågelarterna har efterhand reducerats genom att tio arter slagits ut i var och en av de tre första omgångarna. Kvar till finalen fanns de tio mest populära fåglarna.

Har vunnit tidigare

Föreningen säger också att koltrasten var klar ledare genom hela omröstningen. Men under röstningens gång har det bland annat startats en kampanj för skatan som fick stort gensvar.

Men koltrasten var alltså aldrig hotad, skriver föreningen i pressmeddelandet.

1962 gjordes en liknande omröstning i Dagens Nyheter. Då röstade knappt 5 000 personer fram Sveriges nationalfågel – som även då var koltrasten. Då kom domherren på andra plats. Nu är det alltså ett mycket större antal personer som sagt samma sak. Totalt har cirka 75 000 olika personer deltagit i den nya omröstningens fyra omgångar, varav närmare 55 000 i finalomgången.

– Det har varit en mycket stimulerande omröstning med ett stort engagemang hos svenska folket, säger Dennis Kraft, ordförande i Sveriges Ornitologiska Förening och fortsätter:

– Det känns fantastiskt bra och löftesrikt att fåglarna har en så stark ställning hos människor i allmänhet. Fåglarna behöver nämligen vårt stöd i många olika sammanhang.

Får man jaga rovfåglar?

Även i det fornnordiska språket och poesin finns flera spår av traditionen med att jaga med rovfågel. Ett av de allra vanligaste inslagen i fornnordisk poesi var så kallade ”kenningar” dvs avancerade och poetiska omskrivningar för mer vardagliga ord.

Enligt skaldediktningens kenningar är en vanlig poetisk term för hand ”Hauks klif”, vilket måste ha tagits från jakten, i vilken fågeln sitter på jägarens hand.

I andra kenningar nämns armar eller händer som ”hökens strand”, ”hökens fäste” och dylikt. Egil Skallagrimsson var först att använda uttrycket ”hökens galge”, när han beskrev en mänsklig hand. Vilket syftar på en ivrig rovfågel som försökt ge sig iväg för att jaga innan repet som den var bunden med hade lossats från handsken, och den därför blev hängande från handen.

I den Äldre Västgötalagen, som skrevs på 1200-talet, står nämnt i Förnämesbalken 7:3 att ”Hittar någon hökar i sin skog eller på allmänning, binder kastremmar om deras fötter, icke må en annan taga bort dem, med mindre han gör sig skyldig att böta”. En liknande skrivning fanns i den äldre Skånelagen. I Västmannalagen från 1300-talet omnämns ”jakt med hök och hund”.

Även i den äldre svenska och nordiska konsten finns spår av rovfågelsjakten.

Det äldsta exemplet är en runsten som kallas för ”Böksta-stenen” och som tros vara skapad kring 1000-talet efter Kristus. Ristningen skildrar hur den fornnordiske jakt-guden Ull med hjälp av hundar och två jaktfåglar nedlägger en älg. Stenen är också unik eftersom den tros vara den tidigaste avbildningen i världen av användandet av skidor.

På den berömda Bayeux-tapeten från 1000-talet, som beskriver den normandiska erövringen av England, skildras den brittiske kungen Harald Godwinson, en ättling till den svenske vikingen Styrbjörn Starke, med en jaktfågel på sin arm.

En kyrkmålning från 1200-talet i Risinge kyrka i Östergötland bär namnet ”Den krönte falkeneraren” och illustrerar en ridande man med kungakrona som har en jaktfågel på armen.

I en av korstolarna från 1300-talet i Lunds domkyrka återfinns ett träsnideri som skildrar en kvinnlig falkenerare.

Det svenska kungahuset hade från Gustav II Adolfs tid och flera hundra år framåt heltidsanställda falkenerare och rovfågelsuppfödare. På ett jaktporträtt av drottning Kristina från 1600-talet skildras hon åtföljd av sin falkenerare. Den siste kunglige falkeneraren dog år 1867 i sitt tjänsteboställe vid Solna kyrka.

Livrustkammaren har också ett porträtt från 1700-talet av en isländsk jaktfalk.

I många arabiska källskrifter från 1200-1300-talet nämns att Norden exporterade exceptionella jaktfalkar, speciellt från Island, eller ”de vita falkarnas ö”. Därifrån fick bland annat Egyptens sultan sina falkar, som han betalade 1000 dinarer stycket för.

Redan i den brittiska Domesday-book från år 1086 nämns en importerad norsk hök.

I ett brev från slutet av 1300-talet tackar påven den danske kungen Valdemar Atterdag för en dansk leverans av jaktfåglar. På 1400-talet ansökte den svenske kungen Magnus Eriksson om ett särskilt tillstånd hos påven om att få exportera jaktfalkar även till icke-kristna länder. Ansökan beviljades.

Får man skjuta rovfåglar?

En medelstor rovfågel. Den främsta och vanligaste förväxlingsrisken är den alltid till storleken mindre sparvhöken. Dock kan en duvhökshane vara mycket svår att skilja från en sparvhökshona då dessa är relativt lika i storlek. Duvhöken ses ofta flyga lågt över trädtopparna med några lugna vingslag följt av kort glidflykt. Den kan kännas igen på de breda, avrundade vingarna och den långa, avrundade stjärten. Teckningen är likartad hos båda könen. Vuxna individer har grå översida och vit undersida med smala mörka tvärränder. Huvudet är grått med ett vitt streck över ögonen. Stjärten är lång med mörka tvärband.

Ungfåglarna har brun ovansida och en vit eller gulaktig undersida med tydlig grov längssträckning. Ögat är hos ungfåglar klargula medan färgen övergår till röd hos äldre fåglar.

Honan är dubbelt så stor som hanen, hon väger cirka 1,4 kg medan hanen bara väger cirka 0,8 kg. Fåglarna är 49-64 cm långa med ett vingspann på 93-127 cm.

Läten

Under häckningstiden oftast i gryningstimmarna hörs ett kacklande ”kija-kija-kija….”. Under andra tider på året är duvhöken normalt tyst.

Vilken fågel har störst vingar?

Det finns två sätt att avgöra vilken som är världens största fågel i luften. Man kan antingen utgå från vingspann, men även lista fåglarna enligt vikten. För just den här artikeln har vi valt att lista efter vikt, men vi redovisar också vingspannet förstås. Det finns förvånansvärt många tunga fåglar som har bemästrat flygning, och du kommer garanterat bli överraskad över vilka fåglar som är störst.

Världens största flygande fåglar finns alla möjliga olika miljöer världen över. Det dom har gemensamt förutom att dom kan flyga är att alla är i princip är utrotningshotade, och framtiden är oviss för många av dessa giganter tyvärr. 

Vilken fågel är dummast?

Fåglar ansågs länge vara ointelligenta varelser som bara utför medfödda beteenden. Men mer och mer forskning ifrågasätter den bilden.

Kan Rallar flyga?

Fågeln är en stor, 40 centimeter lång rall som inte kan flyga. Dess fjäderdräkt är främst skiffergrå. Den nakna huden runt ögonen, den långa, tjocka näbben, och benen är ljust röda. Lätet är ett lågt trummande ljud som åtföljs av slag med vingarna.

Halmaherarallen lever i ogenomträngliga sago-kärr som förekommer i anslutning till skogar. Svårigheten att sikta denna skygga fågel i dess täta habitat har gjort att informationen om dess beteende är mycket begränsad. De registrerade födoämnena inkluderar insekter och skott av sagopalmen.

Den sväljer också små stenar som bidrar till att bryta ned maten. Den tycks vara monogam, men för övrigt är mycket lite känt om dess uppvaktningsbeteende. Det enda kända boet var en skål uppe på toppen av en ruttnande stubbe. Det var fodrat med träflisor och torra löv. De två små ungarna var helt täckta av svart dun, vilket är typiskt för nykläckta rallungar.

Hur många fåglar kan inte flyga?

De första fåglarna på jorden

Forskare tror att dessa fåglar tidigare kunde flyga, men sedan under evolutionens gång förlorade de av någon anledning denna förmåga. De tidigaste fågelfossilerna går tillbaka till cirka 150 miljoner år sedan. Forskare namngav denna fågel Archaeopteryx. Den här fågeln såg läskig ut. Tänk att den hade klor på vingarna och tänder i näbben. När man studerade resterna av Archaeopteryx kom forskarna fram till att denna fågel inte riktigt visste hur man skulle flyga. Hon kunde bara glida uppifrån.

Utseendet på vingar hos fåglar

Archaeopteryx och de andra fåglarna som ersatte honom härstammade från dinosaurier. Faktum är att forskare föreslår att små dinosaurier hade fjädrar på huden för isolering. Kanske föddes en av dessa varelser med lite olika främre lemmar, med hjälp av vilka de kunde stiga lågt upp i luften och flyga korta sträckor. Av samma slump kunde andra ha fötts med framben mer som vingar som skulle kunna användas för flygning. Utseendet på vingar är ett stort kvalitativt steg i utvecklingen av reptiler.

Relaterat material:

Varför kan de flesta flyttfåglar inte resa över havet?

Fåglar sprids snart över hela världen. De bosatte sig också på öar som Madagaskar eller Nya Zeeland... Fåglar som inte kunde flyga dök upp på öarna. Följande tros ha hänt. Vissa fåglar fann mycket bekväma levnadsvillkor på öarna: frånvaron av formidabla rovdjur och ett överflöd av mat. Fåglar födda med underutvecklade vingar eller inga vingar alls överlevde lika bra som fåglar med fulla vingar. Arter som struts började så småningom födas med högt utvecklade ben och små, rudimentära vingar med få eller inga flygande muskler.

Alla är bekanta med pingviner och afrikanska strutsar, som, trots att de tillhör fågelklassen, inte kan flyga. De har vingar, precis som andra fåglar, men som ett resultat av evolutionen har de tappat förmågan att flyga. Men det visar sig att listan över flyglösa fåglar inte är begränsad till pingviner och strutsar, det finns många fler. Vi föreslår att du bekantar dig med andra representanter för fågelklassen, som är ett undantag och klarar sig bra utan vingar.

Kiwi

Denna fågelsläkt inkluderar 5 arter som bara lever på öarna i Nya Zeeland och är landets symbol. Alla kan inte flyga, och deras vingar är praktiskt taget outvecklade. Kiwier är nattliga och har inte särskilt bra syn.

Kan påfåglar flyga långt?

Två individer av två olika arter har utrustats med dataloggern, en trastsångare och en törnskata. Resultaten visar bland annat hur lång tid det tar för respektive fågel att flyga till övervintringsplatsen. Via det barometriska trycket går det att utläsa att trastsångaren under delar av flygningen är uppe på 3950 meter, törnskatans data visar 3650 meters höjd.

Båda individerna flyger som högst när de passerar över Medelhavet och över Sahara. Sannolikt justerar de hur högt de flyger för att kunna dra nytta av fördelaktiga vindar och olika vindlager.

Sissel Sjöberg är biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund och zoologiska museet i Köpenhamn. Hon poängterar att det utifrån studien inte går att uttala sig generellt om hur högt småfåglar flyger när de migrerar.

– Det här är bara två individer och två arter. Men att båda flyger så högt förvånar mig faktiskt. Det är häftigt och det ställer nya frågor om fåglarnas fysiologi. Hur klarar de av lufttrycket, den tunna luften och de låga temperaturerna på de höjderna? säger hon.

När kom fasaner till Sverige?

Ursprung och utbredning

Fasanen har sin ursprungliga och naturliga utbredning i Östra Asien. Den har inplanterades i slutet av 1800-talet i Sverige, och är en del av den vilda faunan. Idag finns Fasanen norrut upp till en linje mellan norra Uppland och Dalarna samt utmed södra delarna av norrlandskusten.
Fasanen minskade betydligt under och efter andra världskriget,1940-45, som en följd de mycket kalla vintrarna och därefter av ett allt intensivare jordbruk med större brukningsenheter och effektiv bekämpning av insekter och ogräs som är viktiga för kycklingarnas överlevnad. Populationen uppskattas idag till ca 50 000 tusen, de flesta utsatta.

Ekologi

Fasanen tillhör gruppen fälthöns och hör hemma i odlingslandskapets buskmarker och lövskogar med inslag av gran. Den föredrar ett mosaikartat landskap med omväxlande träddungar, våtmarker och öppna åkermark. Fasanen är en stannfågel och flyttar normalt maximalt några kilometer mellan vinterbiotoper och häckningsområden.

Fasanen äter en varierad föda bestående av olika växtdelar, frön av ogräsarter och insekter. Kycklingarna är helt beroende av insekter under sina första tre levnadsveckor.

Tuppen har ofta flera hönor och han väljer en bra häckningsbiotop som han försvarar mot andra tuppar. Hönsen dras dit av tuppens galande. Hönan lägger i medeltal 10 ägg. Äggpredation från framför allt kråkfåglar kan vara omfattande. Under höst och vinter kan duvhöken vara en betydande predator. Det moderna jordbruket är största orsaken till den låga, under 50%-iga kycklingöverlevnaden.

Viltvård

Variation i odlingslandskapet gynnar även fasanen. Genom att anlägga insektsrika remsor längs åkerkanterna ökar kycklingöverlevnaden betydligt. Viltvårdsåtgärder i form av skyddsplanteringar och viltåkrar är viktiga inslag i skötseln av fälthönsen. Även utfodring under vinterhalvåret är en viktig åtgärd för att höja överlevnaden. ”Där det finns biotoper och omvårdnad om rapphöns, där klarar fasanen sig själv.”

Kråkor, skator, kajor och nötskrikor är vanliga boplundrare av ägg och små kycklingar. Räv och grävling och rovfåglar tar gärna såväl kycklingar som vuxna fåglar.

Vilken fågel kommer sist till Sverige?

En metod har tagits fram för att beräkna det datum då man kan förvänta sig att se den första individen av en viss fågelart, förutsatt att väderleken är ”normal”. Först ut i en serie här i Dagens natur är sädesärlan. Idag – den 22 mars – kan man förvänta sig att se sädesärla i Östergötland.