Finns det falkar i Sverige?

Innehållsförteckning:

1. Finns det falkar i Sverige?
2. Vilken Falk är vanligast i Sverige?
3. Hur känner man igen en Falk?
4. Vilka falkar finns?
5. Får man ha Falk?
6. Vilken är den snabbaste fågeln i Sverige?
7. Vad är det för skillnad på Örn och Falk?
8. Hur ser man skillnad på havsörn och kungsörn?
9. Finns kärrhök i Sverige?
10. Hur mycket kostar en Falk?
11. Finns det hökar i Sverige?
12. Kan man ha Falk som husdjur?
13. Får man äga en Falk i Sverige?
14. Vilken fågel flyger högst i Sverige?
15. Vilken är den smartaste fågeln?

Finns det falkar i Sverige?

Aftonfalken är en liten falk, i norra Europa är det bara stenfalken som är mindre. Men till skillnad från den snabba fågeljägaren stenfalk påminner aftonfalken mera om både tornfalk och lärkfalk i sitt levnadssätt. Precis som tornfalken ryttlar den ofta över lämpliga jaktmarker och precis som lärkfalken kan den ses flyga runt över våtmarker för att fånga trollsländor nu på hösten.

I sitt födoval är aftonfalken opportunistisk. Med det menas att den i regel tar den föda som är mest lättåtkomlig för tillfälligt. Är det gott om smågnagare, dominerar de menyn, och den kan även ta småfåglar. Men likt flera andra små falkar i världen dominerar insekter i födan. Så är det året om, och på vinterkvarteren i Afrika ses aftonfalkar ofta följa större svärmar med gräshoppor och andra insekter. Nu på höstkanten finns det ett rikt utbud av större insekter även hos oss, inte minst i form av trollsländor och vårtbitare.

Till skillnad från tornfalk och lärkfalk, men i likhet med den sydeuropeiska rödfalken, är aftonfalken social. Den häckar oftast i kolonier med flera par tillsammans. I östra Europa, exempelvis i Ungern, väljer aftonfalkarna ofta övergivna råkkolonier som boplats. Flera par häckar då nära varandra i råkbon. Detta sociala liv kan ju synas märkligt hos en rovfågel som är beroende av födokällor som kan vara mycket begränsade. Å andra sidan har de stor nytta av varandra om det skulle dyka upp en fara. Då går samtliga falkar till väders och attackerar den förmenta faran, exempelvis en kråka. Kanske är kolonihäckande rent av en förutsättning för att små och ganska klena rovfåglar som aftonfalk och rödfalk över huvud taget ska kunna lyckas med sin häckning.

Vilken Falk är vanligast i Sverige?

Pilgrimsfalken, världens snabbaste fågel, är en högt specialiserad jägare som dyker ned mot sina byten i en fart av uppemot 320 kilometer i timmen eller mer. En vanlig jaktmetod är att passera tätt intill bytet och slå det medvetslöst med knutna klor. Vanliga byten är duvor, skrattmåsar, starar eller trastar. Hannen är stor som en kråka och honan som en korp, honan kan därför fånga större byten.

Klipphäckare

Häckningen sker helst direkt på hyllor i höga klippstup, gärna ovanför vatten. I april läggs två till fyra ägg och en månad senare kläcks de. Sedan tar det runt sex veckor för ungarna att bli flygfärdiga och lämna boet. Efter ytterligare några veckor slutar föräldrarna att mata dem och ungfåglarna sätter av söderut mot övervintringsplatserna. Vintern tillbringas gärna i hamnstäder söderut där falkarna kan leva gott på måsar, kajor och duvor.

Berguven, som också häckar i branta berg, kan vara en fara för falkungarna, liksom mård, mink och räv. Falkarna är känsliga för mänskliga störningar under häckningsperioden, från bland annat klättrare och friluftsliv. Vindkraftverk och mobilmaster som placeras på falkbergen har också blivit ett problem för flygande falkar.

Falkögon

Pilgrimsfalkar har väldigt bra syn, näthinnans utformning gör att de har i det närmaste kikarseende. Näbben är utformad för att snabbt döda bytena med ett kraftfullt bett i nacken som bryter av halskotorna.

Hur känner man igen en Falk?

De svenska pilgrimsfalkarna övervintrar på kontinenten.

Pilgrimsfalken är landskapsfågel för Halland och syns även i Naturskyddsföreningens logotyp.

Vilka falkar finns?

Får man ha Falk?

Vilken är den snabbaste fågeln i Sverige?

De svenska pilgrimsfalkarna övervintrar på kontinenten.

Pilgrimsfalken är landskapsfågel för Halland och syns även i Naturskyddsföreningens logotyp.

Vad är det för skillnad på Örn och Falk?

Båda falkarna och örnarna hör till Falconiformes Order. Men falkar tillhör Falconidae-familjen, och örnarna tillhör Accipitridae-familjen. Det är väldigt lätt att skilja mellan örnar och falkar.

Örnar är robusta än falken. Örnarna fångar sitt byte genom att ta tag i och sedan krossa den med sina talons. I jämförelse med falken har örnarna starka talon. Det sägs att en Steppe Eagle kan krossa en vargskalle med sina talons. Falkarna dyker och slår bytet plötsligt och ger bytet en överraskning. En annan skillnad som kan ses är att falken har tomialtand medan örnar inte har det här.

Vid jämförelse av vingarna har falkarna långa och spetsiga vingar medan örnarna har breda och rundade vingar. Det finns också en skillnad i ögonfärgen mellan de två. Medan falken har svarta eller mycket mörkbruna ögon har örnar olika ögonfärger.

En annan egenskap hos örnarna är dess framträdande ögonbryn-liknande ås över ögonen. Detta ses inte i falken. Medan örnar har en bredkroppad kropp, har falken en smal kropp. Till skillnad från falken, är örnarna byggda tunga och starka.

När man jämför dessa två art, är örnarna mycket aggressiva. Å andra sidan är falken inte aggressiva men har en trevlig karaktär.

Det finns cirka 60 örnarter och finns till stor del i Afrika, Eurasien Kanada, USA, Central-Sydamerika och Australien. Det finns mer än 30 falkarter, och de sprids i Europa, Nordamerika och Asien.

Hur ser man skillnad på havsörn och kungsörn?

Däremot har beståndet av havsörn, som började etablera sig 2012, stabiliserat sig i Halland. I Falkenberg finns ett häckande par, i Varberg ett annat och i Kungsbacka finns de också ett par havsörnar. Dessutom verkar det som ytterligare ett par håller på att etablera sig i Laholms kommun.

– Det är verkligen positivt. Ett kvitto på att vi är på rätt väg med minskade miljögifter, säger Wirdheim.

Örnarna är top-predatorer vilket innebär att får i sig miljögifter från hela näringskedjan under dem. Det leder till att deras ägg får dåligt skal som går sönder och skadar beståndet. En annan orsak är tjuvjakt. Det finns fortfarande ett agg mot kungsörnen berättar Wirdheim.

– Vissa ser kungsörnen som konkurrent om bytesdjur. Det är indikationer jag fått i olika forum. Det finns filmbevis på kungsörn som slår en renkalv till exempel. Det finns också dokumenterat att vissa äldre kungsörnar kan slå vuxna renar. 

Hur gör örnen då?

De sätter sig på toppen av ryggen och klämmer in sina klor i strupen på renen så att kroppspulsådern punkteras. Sedan dör renen ganska snabbt. Det är ovanligt men de kan lära sig det, säger Wirdheim.

Hur ser man skillnad mellan en havsörn och en kungsörn?

– Havsörnen är som en flygande ladugårdsdörr. Den är större än kungsörnen. Havsörnen kan bli 2,5 meter mellan vingarna och den äter mest as. Kungsörnen är lite mindre fast mer atletiskt bygd. Kungsörnen är betydligt skickligare jägare och slår mer levande byte än havsörnen, avslutar Wirdheim.

Det finns örnar som blir 30 år gamla. Äggen läggs mellan mars och april. Reviren kan vara 100 km2.

Finns kärrhök i Sverige?

Lite förenklat kan man säga att under sommarhalvåret är brun kärrhök vanligare i södra Sverige och blå kärrhök i norra Sverige. Under vinterhalvåret är det så gott som enbart den blå kärrhöken som ses i Sverige. Ängshök ses framför allt i sydöstra delarna av landet under sommarmånaderna medan enstaka stäpphökar framför allt passerar landet i april-maj och september-oktober. Tänk dock på att detta endast är riktlinjer och en hjälp på traven. Fåglar känner, som bekant, inga gränser.

Förutom att de har långa vingar och långa stjärtar flyger kärrhökarna ofta lågt över marken i jakt på byten. De har en ganska lugn flygstil med några vingslag följt av glidflykt och ses ofta över vasshav, ängsmarker och åkrar. Att se skillnad på dem kräver en del övning och de har dessutom flera olika dräkter som man behöver lära sig för att vara säker. En viktig sak att titta efter när det gäller kärrhökar är att räkna “fingrarna” (handpennorna) i vingarna. Brun kärrhök och blå kärrhök har fem fingrar medan ängshök och stäpphök bara har fyra. Antalet fingrar kan dock vara väldigt svårt att avgöra med säkerhet om man inte har ett fotografi att utgå ifrån.

Brun kärrhök

Namnet stämmer bra på honorna. De är typiska med nästan helt brun fjäderdräkt och ett gulaktigt huvud och lite ljusgula partier på vingarnas framkant, men hanarna är inte speciellt bruna. Istället är de karaktäristiskt blå/grå, svarta och bruna. Inga andra kärrhökar liknar de vuxna bruna kärrhökarna. Därför är det smart att lära sig dem först så att du snabbt kan artbestämma de enklaste kandidaterna.

Hur mycket kostar en Falk?

Begärt dispens för att föda upp rovfåglar
Tommy Wingren har i en ansökan till Jordbruksverket också begärt dispens från paragraf 23 i Artskyddsförordningen för att få föda upp och hålla rovfåglar i begränsad omfattning i utbildnings- och förevisningssyfte för att bevara kulturarvet falkenering till framtida generationer.
– Att tillåta falkenering är en politisk fråga, säger Tommy Wingren. Han pekar på Danmark, där Folketinget nyligen sagt ja till att återinföra jakt med rovfåglar under en försöksperiod på fyra år.
Sedan 2010 är falkenering upptagen på Unescos världsarvslista som ett oantastligt kulturarv. I Sverige omnämns falkenering redan under medeltiden. Det finns alltså goda skäl till att åter tillåta den urgamla jaktmetoden, anser Tommy Wingren, som också är Sveriges representant i IAF, International Association of Falconry. Förbundet organiserar 85 000 medlemmar från nästan 90 olika länder.

Jämför med bågjakten
Christer Pettersson, handläggare av viltförvaltningsfrågor på Naturvårdsverket, konstaterar att falkenering är en jaktmetod som liksom exempelvis jakt med pil och båge försvann i samband med att jägarna under 1900-talet fick tillgång till modernare vapen.
– Nu prövas frågan om att tillåta bågjakt i Sverige. Jag kan mycket väl tänka mig att det på sikt också kan bli tillåtet att åter jaga med rovfågel. Men detta är mer en fråga för riksdag och regering än för Naturvårdsverket. Det är många aspekter att ta hänsyn till, som exempelvis om bytesdjuren orsakas onödigt lidande och huruvida rovfåglar ska få hållas i fångenskap, säger Christer Pettersson. Han understryker att frågan inte är helt enkel.
– Se exempelvis på bågjakten. Den jaktformen sa Jägareförbundet bestämt nej till i början på 1990-talet, men när vi på Naturvårdsverket sedan jämförde konventionell kulvapenjakt på hjort med jakt med pil och båge visade det sig faktiskt att det fick göras fler eftersök på hjortar som var påskjutna med kula än med pilbåge. Nu har Jägareförbundet svängt och om jag förstått saken rätt, är förbundet nu berett att tillstyrka bågjakt, kommenterar Christer Pettersson.

Ser det som en ekologisk jakt
Tommy Wingren, som fått sin utbildning till falkenerare i Kroatien och som själv jagat med såväl duvhök, pilgrimsfalk som örn i flera andra europeiska länder, ser falkenering som en ekologisk jakt utan någon som helst negativ miljöpåverkan.
– Jakten med rovfåglar är så naturlig som vi någonsin kan komma. Dessutom är de fåglar som vi vill använda uppfödda i fångenskap. De är chippade och ringmärkta och ska absolut inte förväxlas med häckande vilda rovfåglar. Vi använder inte vildfångade rovfåglar för vår jakt.
På 1970-talet fick dock falkenerare i Skottland tillstånd från myndigheterna att fånga en handfull falkungar för att bredda avelsbasen. Det handlade inte om mer än en unge eller ett ägg från varje boplats. 

Finns det hökar i Sverige?

Duvhöken föredrar skogsmarker med visst inslag av öppna områden och våtmarker. Den bygger vanligtvis sitt bo i stora  tallar, granar eller aspar, men kan även häcka i mindre träd. Samma bo används ofta flera år om duvhöken får vara ostörd. Boet renoveras varje år och kan få ansenliga dimensioner med tiden. I slutet av april-maj lägger honan ägg med vanligtvis två eller tre dagars mellanrum mellan varje ägg. Dessa ruvas sedan i 35-40 dygn. Kullen består oftast av 2-4 ungar med ett snitt på 2,5 ungar. Duvhöken lägger bara en kull per år men skulle äggen försvinna eller häckningen misslyckas på ett tidigt stadium kan honan lägga nya ägg. Den äldsta kända duvhöken blev 18 och 9 månader. Denna var en fågel som fångades och ringmärktes som ungfågel vid en fasanuppfödning Sörmland.

I Sverige bildar duvhöken sällan par förrän i tre- eller fyraårs åldern. Honan och hanen hjälps åt att föda upp ungarna. Honans uppgift är att ruva äggen medan hannen förser henne och senare även ungarna med mat. När ungarna vuxit till sig börjar även honan att jaga i områden runt häckningsplatsen.

Duvhökens jaktmarker

Duvhökens val av jaktmarker bestäms i första hand av var bytesdjuren är mest lättåtkomliga och inte var det finns flest av dem. Duvhöken jaktteknik går ut på att sitta stilla och spana av området efter lämpliga byten och sedan göra en snabb attack. För att jakten ska lyckas är överraskningsmomentet en mycket viktigt del. Därför behöver duvhöken skyddande skog för att lyckas i jakten. Det är svårt för duvhöken att manövrera om skogen är för tät eftersom det är en relativt stor fågel. Gammal och lagom gles skog lämpar sig därför bra som jaktmiljö i barrskogslandskapet. I jordbruksområden utnyttjar duvhöken gärna kantzoner mellan öppen mark och skog. Den sitter då dold i skogsdungarna och gör attacker mot byten ute på de öppna fälten.

Duvhöken livnär sig på fåglar och mindre däggdjur och kan ta så stora djur som tjäder och hare. Dieten varierar beroende på tillgång och därför skiftar den också med säsong. Födovalet har undersökts vid Grimsö forskningsstation i Bergslagen. Vintertid var ekorre det viktigaste bytesdjuret som utgjorde 79 % av alla slagna byten. Ett antal skogshöns och andra fåglar slogs också under vintern. Under häckningstiden dominerades dieten av fåglar. Ringduva, orre, kråka och nötskrika utgjorde de vanligaste bytesdjuren. 22% av de slagna bytesdjuren var skogshöns.

Den gamla duvhöken är inte någon egentlig flyttfågel men kan under hösten röra sig från skogslandskap till öppna marker eftersom födotillgången är bättre där. Det är vanligare att vuxna honor flyttar än hannar. Att hannarna stannar kvar i häckningsområdet under vintern kan bero på att de på så sätt har större chans att försvara sitt revir till nästa års häckning.

Ungfåglar flyttar i mycket större utsträckning än gamla duvhökarna, men det är ovanligt att de lämnar landet mot kontinenten. Det verkar som duvhökar inte gärna flyger längre sträckor över öppet vatten. Detta är tydligt i Skåne där man ofta ser duvhök vid Öresundskusten medan det är mycket ovanligt med fåglar som sträcker ut över vattnet mot Danmark.

Jakt och Viltvård

Duvhöken är fredad. Fångst får dock bedrivas vid vissa fasananläggningar eller liknande, efter tillstånd från länsstyrelsen. Under 2000-talet har ansökningar och utdelning av dessa tillstånd minskat. Idag är det endast ett fåtal hökar som avlivas per år. Däremot bedrivs fångst i större skala där duvhökarna transporteras bort från anläggningen där den fångats och sedan släpps på marker där markägaren godkänt detta. Vid fångsttillfället ringmärks många fåglar. Denna ringmärkning har bidragit med mycket data till forskningen om duvhöken.

Kan man ha Falk som husdjur?

Det här är en Corvus corax: en korp. I fångenskap kan de lära sig prata bättre än papegojor men här är den inte i fångenskap.

Min pappa satt på en bänk under en av sina vandringar och befann sig plötsligt öga mot öga med en korp; han minns att korpen ignorerade honom tills han började prata med den, och att fågeln sedan började vagga på huvudet som att den lyssnade.

En vänskap bildades. Så fort han hade vandrat och satte sig ner, dök korpen upp och började kraxa, och flyttade sig allt närmare. Han brukade sitta i ungefär en halvtimme innan han gick vidare, och efter ett tag följde den efter honom en bit, innan den kraxade ett avsked och flög iväg. Han matade aldrig fågeln, han sa att den "var smart nog att skaffa egen mat, den behövde inget från mig".

Som ung fascinerades jag av att det här såg ut som en vänskap. Jag tänkte att en fågel är fågel och att den inte kan vara så smart. Hur fel kan man ha? Korpar är medlemmar i familjen kråkfåglar, som innefattar skator, skrikor och kråkor. Men korpar är smartast av dem alla. Extremt intelligenta, busiga och lekfulla.

De har sju kända läten och kan härma många slags fåglar, till exempel skrikor, kråkor och gäss. För att locka till sig en partner gör de akrobatiska rörelser, som min pappa såg, till exempel att rulla på marken, göra volter, och att flyga upp och ner. De kan också prata räv- och vargspråk, vilket de gör för att djur ska öppna kadaver åt dem. I Alaska och Kanada har man sett dem använda snötäckta tak som rutschkanor, och de rullar nedför snöklädda backar som små barn…

Får man äga en Falk i Sverige?

I de fornnordiska sagorna nämns flera exempel på förekomsten av falkenering med koppling till Sverige.

I sägnen om den danske kungen Rolf Krake sägs det att Krake hade en jakt-hök vid namn Hábrók som var så skräckinjagande att den vid en strid mellan svenskar och danskar i gamla Uppsala skall ha dödat 30 st av den svenske kung Adils den mäktiges jaktfåglar.

I Gautreks saga får vi veta om kungen Gauti som regerade över Västergötland att både han och hans son Gautrekr ägnade mycket av sin tid åt jakt med rovfågel. Men efter att kung Gautis hustru tragiskt dött så abdikerade han och överlät tronen till sin son för att under resten av sitt liv i djup sorg sitta vid hustruns gravhög och därifrån jaga med sin hök.

I Olav Tryggvassons saga sägs det att han en gång i vredesmod plockade fjädrarna av sin syster Astrids hök som en hämnd för att hon vägrade att hjälpa honom att skapa en viktig allians genom att ingå ett strategiskt betydelsefullt äktenskap. Uppgiften är intressant, dels för att den antyder att forntidens nordiska kvinnor var självständiga och hade rätten och modet att säga nej till arrangerade äktenskap, dels därför att den antyder att fågeln var viktig och kär för Astrid, men i just denna kontext framförallt för att den utgör ett belägg för att även kvinnor kunde äga och jaga med rovfåglar i forntidens Skandinavien.

Även i det fornnordiska språket och poesin finns flera spår av traditionen med att jaga med rovfågel. Ett av de allra vanligaste inslagen i fornnordisk poesi var så kallade ”kenningar” dvs avancerade och poetiska omskrivningar för mer vardagliga ord.

Enligt skaldediktningens kenningar är en vanlig poetisk term för hand ”Hauks klif”, vilket måste ha tagits från jakten, i vilken fågeln sitter på jägarens hand.

I andra kenningar nämns armar eller händer som ”hökens strand”, ”hökens fäste” och dylikt. Egil Skallagrimsson var först att använda uttrycket ”hökens galge”, när han beskrev en mänsklig hand. Vilket syftar på en ivrig rovfågel som försökt ge sig iväg för att jaga innan repet som den var bunden med hade lossats från handsken, och den därför blev hängande från handen.

I den Äldre Västgötalagen, som skrevs på 1200-talet, står nämnt i Förnämesbalken 7:3 att ”Hittar någon hökar i sin skog eller på allmänning, binder kastremmar om deras fötter, icke må en annan taga bort dem, med mindre han gör sig skyldig att böta”. En liknande skrivning fanns i den äldre Skånelagen. I Västmannalagen från 1300-talet omnämns ”jakt med hök och hund”.

Även i den äldre svenska och nordiska konsten finns spår av rovfågelsjakten.

Det äldsta exemplet är en runsten som kallas för ”Böksta-stenen” och som tros vara skapad kring 1000-talet efter Kristus. Ristningen skildrar hur den fornnordiske jakt-guden Ull med hjälp av hundar och två jaktfåglar nedlägger en älg. Stenen är också unik eftersom den tros vara den tidigaste avbildningen i världen av användandet av skidor.

På den berömda Bayeux-tapeten från 1000-talet, som beskriver den normandiska erövringen av England, skildras den brittiske kungen Harald Godwinson, en ättling till den svenske vikingen Styrbjörn Starke, med en jaktfågel på sin arm.

Vilken fågel flyger högst i Sverige?

Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige tar ungefär två månader på sig att tillryggalägga sträckan inräknat raster för att vila och äta. Tills nu har forskare uppskattat att den övre hastigheten för flyttfåglar, oavsett art, är 500 km/dag, men att majoriteten av fåglarna flyttar med avsevärt lägre hastigheter. Den nya studien visar att tornseglarnas hastighet är betydligt högre än för andra arter. Högst är den när seglarna passerar över Sahara och Medelhavet under vårflyttningen. Från södra Afrika till nordligaste Sverige tar det cirka 15 dagar för tornseglarna.

Forskarna har mätt seglarnas hastighet både på hösten och på våren. Tekniken de använt är små dataloggar som spårar fåglarna och berättar var de befunnit sig vid olika tider på dygnet genom att registrera och lagra ljusförhållanden och koppla dessa till tidpunkter. När tornseglarna återvänt till sina häckningsplatser i nordligaste Sverige har forskarna fångat dem och tömt dataloggarna på innehåll.   

Resultaten visar att tornseglarna i genomsnitt flyger 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Men forskarna har uppmätt långt högre hastigheter än så: under en niodagarsperiod flög en av tornseglarna drygt 830 km/dag.

Hastighetsrekordet kan te sig märkligt med tanke på att tornseglare inte flyger exceptionellt fort, cirka tio meter per sekund, jämfört med andra flyttfåglar. Hemligheten ligger i deras ringa storlek, energisnåla flykt och att de effektiviserat sitt födointag under flyttningen. Men också deras förmåga att förutsäga vindförhållandena flera dagar in i framtiden och låta medvinden göra en del av jobbet.

– Tornseglarna verkar faktiskt kunna förutsäga när vindförhållandena är bäst för att få så mycket medvind som möjligt. De är kloka fåglar som tycks besitta förmågan att prediktera vindar innan de drar nytta av dem, säger Susanne Åkesson som gjort studien tillsammans med kollegan Giuseppe Bianco.

Enligt forskarna reagerar inte tornseglarna på de vindförhållanden som råder för stunden, utan de förväntade vindarna kommande dagar. Den förmågan hjälper dem att tajma tidpunkten för när de ska påbörja sin långa flyttning, men också när det är bäst förutsättningar att passera över ogästvänliga områden som Sahara och Medelhavet.

– Jag tror att de kan känna av lufttrycket i olika vädersystem som passerar och att det är den förmågan som gör att de kan förutsäga vindarna flera dagar framåt. Men vi vet inte säkert exakt vilken information de känner av, vi ska fortsätta forskningen, säger Susanne Åkesson.

I den färska studien pekar forskarna även på födointaget under flyttningen som bidragande till tornseglarnas hastighetsrekord. Genom att äta luftburna insekter behöver de inte rasta på marken lika länge som andra arter och de kan anpassa sig så att de hela tiden har rätt mängd energi för flygningen utan att behöva bära stora fettförråd.

Vilken är den smartaste fågeln?

Dem är ett av dem få djuren som kan "peka" med sina näbbar för att signalera till andra om grejor. Det kanske låter som en väldig simpel grej, men många djur kan inte göra sånt. Till och med vissa primater kan inte.

Dem kan använda redskap som hjälp, precis som människor.

Och precis som papegojor så kan dom faktiskt lära sig att prata:

passande att den citerar Edgar Allan Poe…

Och det mest spektakulära (eller skrämmande, beroende på), dem kan känna igen ansikten på människor. Så om du är snäll mot en korp eller kråka, så kan den säga till sina polare eller familj om dig. Och då vet hela området med kråkor att du är chill.

Men om du är elak… då är dem inte så barmhärtiga. Och dem hyser agg, och berättar för deras nyfödda om dig. Så till och med nästa generations fåglar kan börja hata dig.