Vilka är de invasiva arterna i Sverige?

Utöver de arter som varje år på egen hand etablerar sig som nya för Sverige dyker det också upp nya främmande arter, dvs. arter som direkt eller indirekt fått hjälp av människan för att ta sig till Sverige. Arter som rotkörvel och signalkräfta har aktivt förts in till landet för att odlas – medan t.ex. spansk skogssnigel och svartmunnad smörbult förts in som passiva fripassagerare i importerat växtmaterial respektive via stora båtars ballastvatten.

Främmande arter kan ibland utgöra ett bekymmer och i värsta fall ställa till stora problem. Vissa arter trivs helt enkelt för bra i sin nya miljö och kan expandera kraftigt och i samband med detta påverka inhemsk biologisk mångfald eller orsaka stora socioekonomiska skador. Sådana arter brukar kallas invasiva arter. De kan t.ex. skada ekosystemet som de introducerats till, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.

SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket utvecklat en webbportal åt Nobanis – European Network on Invasive Alien Species. Nobanis är en portal med information om invasiva främmande arter i norra och centrala Europa. Arbetet har rönt stort intresse och flera länder har anmält intresse för att bli medlemmar. Portalen uppdateras kontinuerligt av representanter för deltagande länder (i Sveriges fall av Naturvårdsverket).

Vilka djur är invasiva arter?

för fångst krävs inte jaktkort
fångsten bör ske med markägarens eller jakträttshavarens tillstånd
- rätt att fånga eller döda icke fredat djur / invasiv främmande art har även en byggnads ägare eller innehavare, om djuret påträffas i byggnaden eller på dess gårdsområde
- rätt till fångst har även den som innehar jakträtten genom avtal om jaktarrende och den som fått jakttillstånd, om inte något annat följer av arrendeavtalet eller tillståndet
vid fångsten får användas artificiella ljuskällor, siktanordningar för nattskytte och mekaniska anordningar som åstadkommer ljud
- ändringen gäller inte vilt av främmande ursprung enligt jaktlagen som t.ex. vildkanin, kanadensisk bäver och vitsvanshjort 42 § i jaktlagen (Finlex, Edita)
- ändringen gäller endast arter som ingår i förteckningen över invasiva främmande arter (EU-förteckning, nationell förteckning)
för fångst av mårdhund och tvättbjörn får inte användas saxar och för dödande av mårdhund och tvättbjörn får inte användas luftvapen
- för fångst av sumpbäver får inte användas saxar på land, och för dödande får inte användas luftvapen
bestämmelserna om vapen och patroner som används vid fångst har i huvudsak inte ändrats
paragraferna som gäller användning av fordon och skjutning på vägområden gäller fortfarande även vid fångst av invasiva främmande arter
- det är förbjudet att skjuta omedelbart efter att fordonet har stannat, närmare än hundra meter från fordonet
- det är förbjudet att skjuta över en järnväg eller en allmän väg
- det är förbjudet att skjuta när skytten eller djuret befinner sig på en sådan väg
utan uttryckligt tillstånd av områdets ägare eller innehavare:
- får ingen söka efter ett djur på en gårdsplan eller i en trädgård
avlivning ska göras så att skyldigheterna enligt djurskyddslagen beaktas
- ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt och avlivningen får endast utföras av en person som har tillräckliga kunskaper i den avlivningsmetod och avlivningsteknik som används i fråga om den djurarten samt tillräcklig skicklighet i att vidta åtgärden
- till exempel i fråga om mårdhund är den enda rekommenderade avlivningsmetoden att skjuta
- det är förbjudet att dränka djur
- att bryta mot bestämmelserna i djurskyddslagen är en straffbar handling
avlivning i en fälla är tillåtet på närmare avstånd än 150 meter från en sådan byggnad i vilken någon bor (OBS! gäller endast invasiva främmande arter)
- vid avlivning i tätortsområde ska ordningslagen beaktas och polisen eller nödcentralen kontaktas i förväg, för att undvika samtal från oroliga medborgare

Vad räknas som invasiva arter?

För att en art ska betraktas som främmande måste den på något sätt flyttas genom mänsklig aktivitet. Då introduceras arten till ett område dit den inte kunnat ta sig till på egen hand.

En främmande art som har förmågan att allvarligt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt, till exempel genom att konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor, kallas för invasiv. De invasiva främmande arterna har ofta egenskaper som gör att de är tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. Invasiva främmande arter skadar naturen så att ekosystem och dess funktioner som vi är beroende av rubbas.

Det finns ungefär ett hundratal främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag. Av dessa är nästan hälften invasiva främmande arter med hög risk att negativt påverka eller skada den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Ytterligare cirka 80 främmande arter finns etablerade i våra närområden. De flesta av de arterna riskerar att etablera sig i våra vatten och kallas ofta för dörrknackararter.

ArtDatabanken har på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket utvärderat riskerna av ett stort antal främmande arter i Sverige. Detta finns sammanställt i en riskklassificeringslista.

Idag finns 88 arter upptagna på EU:s lista över invasiva främmande arter vilket innebär att de är förbjudna att äga och hantera i alla EU:s medlemsstater.

Vad är en invasiv art ge exempel?

Många inhemska arter hotas på grund av att deras livsmiljöer försvinner. Samtidigt finns ett annat hot. Arter som tidigare inte funnits här, invasiva arter, som mördarsnigel, blomsterlupin och jätteloka, kommer hit med mänsklig hjälp och konkurrerar ut våra inhemska arter.

Vi behöver dig som vill ge naturen en röst och som vill se en miljöpolitik som tar naturkrisen på allvar. Tillsammans gör vi skillnad!

För att en främmande art ska kallas invasiv, måste den uppfylla flera kriterier. Gemensamt för alla främmande invasiva arter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska eller ”ursprungliga” arter. De trivs och sprids i Sverige, just därför att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka. De kan i värsta fall påverka hela ekosystem just genom sin massförekomst.

Invasiva arter riskerar därför att slå ut delar av de livsmiljöer eller ekosystem som de etablerat sig i. De är därmed på global nivå ett av de största hoten mot biologisk mångfald, efter förlust av livsmiljöer. Fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald är livsviktigt för oss människor. Dels har de större motståndskraft och återhämtningsförmåga vid till exempel klimatförändringar och dels för samhällets välfärd genom de ekosystemtjänster som naturen ger. 

Invasiva arter kan påverka naturen och oss människor på olika negativa sätt:

En invasiv art, växt eller djur, kan till exempel vara bärare av en sjukdom som smittar. Då kan en inhemsk art helt slås ut eller försvagas, som fallet med kräftpesten och signalkräftan (som kan vara bärare av denna sjukdom) och konkurrerade ut flodkräftan.

Det kan också bli problem om en inhemsk art korsbefruktas med en invasiv. Ett exempel är fältharen som parar sig med vår inhemska skogshare. Skogsharen är väl anpassad till sin normala livsmiljö, men med ”fel” uppblandade gener finns risken att denna inhemska hare inte över tid kommer att klara sig i konkurrensen med fältharen.

Är lupiner förbjudna i Sverige?

Bakom problemet ligger en ihopblandning av olika växtlistor. Först har vi EU:s lista över växter som inte får odlas, säljas eller bytas alls inom EU. Den listan är skarp, har du sådana växter på din mark ska de bort.

Den andra växtlistan är en svensk förteckning över invasiva främmande växter som Naturvårdsverket just nu utreder om de ska förbjudas i Sverige eller inte.

– I höst beräknas ett första utkast vara klart som vi ska diskutera med fler intressenter, berättar Johan Linnander, handläggare på Naturvårdsverket.

En tredje lista har rört till det ännu mer. Artdatabanken fick i uppdrag av Naturvårdsverket att kartlägga vilka av de främmande växter som finns i Sverige som skulle kunna bli invasiva inom 50 år.

Där fanns bland annat bondsyren, (Syringa vulgaris), lammöra (Stachys byzantina) och vresros (Rosa rugosa) med.

– Listan från Artdatabanken är egentligen en riskklassificering av olika arter baserat på om arterna har en negativ påverkan på biologisk mångfald. Klassificeringen är ett av flera vetenskapliga underlag som tas i beaktning i vårt arbete inför arters eventuella listning som förbjudna, säger Johan Linnander.

Vilka växter måste man ta bort?

Enligt Naturvårdsverket finns det ungefär 260 främmande arter i Sverige med hög spridningsrisk. Antalet ökar varje år på grund av den utökande handeln och resandet. De invasiva växterna som finns i Sverige och som är med i EU-förordningen för invasiva arter får bland annat inte importers, säljas, odlas, transporteras, användas eller bytas.

I Linköpings kommun är det parkslide, jätteloka och jättebalsamin som orsakar störst problem. Det är tre trädgårdsväxter som bland annat har spridits via trädgårdsavfall och kompostjord.

Här kan du se bild och beskrivning av ett urval av invasiva växter som du kan stöta på.

Parkslide är en seglivad växt med mycket stor spridningsförmåga som snabbt kan ta över stora områden och tränga undan andra arter i området. Till utseendet är den lik bambu och den kan växa upp till ett par decimeter per dygn. Rötterna kan tränga in i byggnader, vattenledningar och asfalt och då skapa stora problem på infrastrukturen.

Vilka träd är invasiva?

Vresrosor planterades flitigt i allmänna planteringar under 1970- och 80-talen - innan man insåg hur de kvävde allt i sin väg.''

De här växterna är förbjudna att odla och sprida i Sverige. Listan utökas för varje år. Kika in på Artdatabanken för att hålla dig à jour med nytillkomna arter.

Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus
Gul skunkkalla, Lysichiton americanus
Jättebalsamin, Impatiens grandulifera
Jätteloka, Heracleum mantegazzianum
Jättesimbräken, Salvinia molesta
Kabomba, Cabomba caliniana
Kanadensiskt gullris, Solidago canadensis
Kirskål, Aegopodium podagraria
Parksallat, Lactuca macrophylla
Parkslide, jätteslide, Reynotria cuspidata, R. japonica och R. saccharlinensis
Sidenört, Asclepias syriaca
Sjögull, Nymphoides peltata
Tromsöloka, Heracleum persicum
Uppländsk vallört, Symphytum x uplandicum
Vresros, Rosa rugosa (OBS! Inte namnsorter i handeln)

När blir en art invasiv?

Under lång tid har människor flyttat arter från en plats till en annan - prydnadsväxter, grödor, skadedjur och jaktvilt. Ibland uppstår problem när en främmande art sprids i naturen där den inte funnits naturligt. Om arten sprids och konkurrerar ut befintliga arter i den nya miljön, kan arten bli invasiv.

Alla främmande arter blir inte invasiva. En främmande art räknas först som invasiv om den sprids på egen hand i naturen och orsakar ekonomiska skador, skador på människors och djurs hälsa, eller hotar biologisk mångfald. Några exempel på sådana arter är signalkräfta, jätteloka och spansk skogssnigel (mördarsnigel).

Naturvårdsverket har samlat information om problemarter som finns i Sverige. En del av arterna förekommer i Halland (till exempel parkslide, gul skunkkalla och vresros).

Kustkommunerna i Halland, Hylte kommun och Hallands Botaniska Förening driver ett projekt kring invasiva växtarter. Syftet är att ta fram en strategi för kartläggning, hantering och bekämpning av invasiva arter i Halland.

Projektet finansieras delvis med medel från LONA (Lokala Naturvårdssatsningen) och pågår under åren 2018–2020. Om du är intresserad av projektet eller har frågor, får du gärna kontakta kommunekologerna.

Vilka växter är förbjudna i Sverige?

Den andra växtlistan är en svensk förteckning över invasiva främmande växter som Naturvårdsverket just nu utreder om de ska förbjudas i Sverige eller inte.

– I höst beräknas ett första utkast vara klart som vi ska diskutera med fler intressenter, berättar Johan Linnander, handläggare på Naturvårdsverket.

Där fanns bland annat bondsyren, (Syringa vulgaris), lammöra (Stachys byzantina) och vresros (Rosa rugosa) med.

Får man ha lupiner på tomten?

De flesta landarter som finns med på myndigheternas förslag till nationell lista är så spridda att det sannolikt inte går att utrota dem. Då handlar det om att begränsa spridningen genom olika hanteringsprogram, anpassade till art och plats.

Parkslide, den storväxta ört som inte bara är ett hot mot biologisk mångfald utan också kan skada vattenledningar och husgrunder, kan till exempel stå kvar inne på en tomt.

− Bekämpningsmetoderna är dyra och inte heller hundraprocentiga. Parkslide som växer vid vägar och stränder, där spridningsrisken är stor, ska däremot bort, säger Henrik Lange.

Får man ha vresros i trädgården?

Ska man undvika alla vresrosor frågade en av våra medlemmar. Här ser du rådgivarnas svar.

FRÅGA: Jag undrar om det här med att vresrosen, Rosa rugosa, tar överhanden i vår flora på vissa ställen, stämmer det? Gäller det då alla R. rugosa, även namnsorter eller bara rena arten? Ska man undvika att odla arten, Rugosa-Gruppen och sorter, eller är det bara Rosa rugosa man ska undvika?

Vresrosen ’Louise Bugnet’ Foto: Ann-Catrin Thor

Rosförädlaren och författaren Georges Bugnet, utvandrad från Frankrike, bodde större delen av sitt liv i delstaten Alberta, Kanada. Hans växtförädlingsarbete inriktade sig på härdiga växter för det kanadensiska klimatet. Rosförädling höll honom sysselsatt i 25 år. Ett av hans nio barn, Louise, och hans syster Thérèse fick ge namn åt dessa två mycket populära rossorter.

Vilka växter räknas som invasiva i Sverige?

Invasiva växter får aldrig sorteras som trädgårdsavfall. Så här ska du göra för att förhindra att de sprids.

Invasiva växter är främmande växtsorter som påverkar våra ekosystem och hälsan hos människor och djur, hotar den biologiska mångfalden och kan orsaka stora ekonomiska skador. Det är mycket viktigt att de hanteras på rätt sätt för att förhindra spridning.

Invasiva arter får aldrig sorteras som trädgårdsavfall. Invasiva växter sprider sig lätt via fröer eller rotskott och ska därför förpackas i tätförslutna soppåsar. Hemma slänger du det i restavfallet och på återvinningscentralen kontaktar du personalen. Rekommendationen är att jorden runt bestånd av parkslide inte ska grävas upp, se Länsstyrelsens råd angående parkslide

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård (Naturvårdsverket)
Säker hantering av avfall med invasiva främmande växter för dig som har trädgård (Naturvårdsverket)
Rapportera invasiva arter
Länsstyrelsen i Skåne

Här är några av de vanligaste invasiva växterna som du ska se upp med:

Vilka växter är förbjudna att ha på sin mark?

Planerar du ett grävarbete på din tomt? Var extra uppmärksam på om det växer något invasivt där du vill gräva. Om det gör det, var försiktig så att du inte sprider det till nya platser. Flytta och använd inte jorden någon annanstans, eftersom det kan finnas rötter och frön som kan etableras på nya ställen.

Försök att få bort så mycket som möjligt av rötterna, helst alla. Har du möjlighet att sålla jorden, gör det! Lägg därefter tillbaka jorden där du grävde upp plantan så att eventuella nya plantor kommer upp på samma plats.

Om du ska du bygga något, till exempel en trall eller en friggebod, och inte kan lägga tillbaka bortgrävd jord på samma plats, så kan du lägga jorden på en presenning eller hårdgjord yta efter att ha tagit bort synliga rötter.

Ha sedan jordhögen under uppsikt och när du är säker på att det inte kommer upp något invasivt från jordhögen kan du återanvända den på din tomt. Det viktiga är att jorden inte lämnar tomten.

Kan bli straffbart att inte utrota parkslide?

Snart kan du riskera böter eller fängelse om du har parkslide på din tomt och inte aktivt bekämpar den. Växten, som ursprungligen importerats från Östasien, är nära omöjlig att få bort, rötterna kan förstöra både husgrunder och vattenledningar och det räcker med ett gram från en rot för att bilda en ny planta. Men nu har Naturvårdsverket lämnat in ett förslag till regeringen om att klassa växten som invasiv för att stoppa att den sprider sig ytterligare.

Hur känner man igen en vresros?

Aapo Ahola, miljöinspektör på Raseborgs stad, berättar vad förbudet innebär i praktiken.

- De kommande tre åren är en övergångstid i lagstiftningen. År 2022 blir det alltså olagligt att odla vresrosen och senast då måste man börja med processen att utrota rosen. Men nu har vi en tre års sorgetid så folk får anpassa sig till förändringen, säger Ahola.