Vad krävs för att liv ska uppstå?

Frågan ställdes 2022-10-21.

Det är mycket svårt att ge en precis uppgift. Bland annat eftersom ingen vet hur liv skulle kunna vara beskaffat om det uppstod i ett annat solsystem med andra förutsättningar. En annan orsak är min egen bristande kunskap om biologi. Jag kan ändå försöka redovisa någon astronomisk aspekt på frågan under förutsättning att vi talar om högre liv, liknande ryggradsdjur, och inte encelliga organismer som eventuellt kan leva långt nere under marken.

För att liv ska kunna uppstå anses det allmänt behövas tillgång till flytande vatten, som är universums bästa lösningsmedel där olika molekyler kan flyta omkring och ”träffas” och bygga spännande proteiner. Då gäller det att planeten finns på ett lagom stort avstånd från sin stjärna så att temperaturen tillåter flytande vatten.

Mars har ungefär halva jordens omkrets. Där tros också ha funnits flytande vatten och en atmosfär, och NASA verkar hoppas finna spår efter utdött primitivt liv på marsytan. Atmosfären har dock till stor del ”blåsts bort” av solvinden – troligen för att planeten saknar ett magnetfält likt jordens som skyddar mot solvinden. Med ett riktigt magnetfält skulle Mars kanske kunna ha utvecklat högre livsformer. Venus kan, enligt vissa forskare, ha haft vatten och en möjlig atmosfär, men en enorm växthuseffekt orsakad av utströmmande koldioxid har sedan skapat helt omöjliga förhållanden. Venus är för övrigt ungefär lika stor som jorden.

Hur kom det första livet på jorden till?

Vid början av kambrium hade livet i haven en explosionsartad utveckling. Från silur finns fossil av djur och växter som levde på land, ett stort steg i livets utveckling. Under devon utvecklades hos växterna en mängd olika växtgrupper som bildade skogar och andra växtmiljöer som täckte stora delar av kontinenterna. Devon är också fiskarnas tid. En rad nya fiskgrupper utvecklas. Insekter och groddjur är nya djurgrupper som med säkerhet fanns under devon, kanske redan under silur.

Hur kan man förklara livets utveckling?

Vad är kännetecken för liv?

Liv anses enligt den konventionella definitionen omfatta merparten av egenskaperna listade nedan. [1][2]

Livet kan avbildas som en organisationshierarki från mikrovärldens partiklar till hela biosfären, den del av vår planet där liv förekommer. Organiska komponenter formar cellen, som i sin tur bildar vävnader, organ och hela organismindividen. Flera individer bildar en population, interagerar med andra organismer i organismsamhället som tillsammans med den abiotiska naturen bildar den fungerande helheten ekosystem. Jordens olika ekosystem bildar större helheter i form av biom, och de olika biomen bildar det som vi kallar för biosfären. Bland livets organisationsnivåer kan cellen betraktas som grundenheten, cellen är den enda organisationsnivå där alla för livet säregna egenskaper finns representerade.

De olika organisationsnivåerna kan inte uteslutande betraktas från en reduktionistisk synvinkel, livet är en holistisk helhet som för varje nytt steg uppvisar nya emergenta egenskaper. Följaktligen, även om man känner till alla cellnivåns funktioner, kommer man inte att kunna dra definitiva slutsatser om nästa organisationsnivå. Livet är ett självorganiserande system, livets komponenter interagerar sinsemellan utan att man behöver anta någon utanförstående kraft som tillser att resultatet blir ändamålsenligt, enligt nuvarande vetenskapliga världsbild. Biosfären är ur termodynamisk synvinkel ett öppet system, både materia och energi utbyts med omgivningen.

Den grundläggande enheten för liv är organismen. I ekologiska sammanhang kallas en ensam organism för en individ. Organismen kan bestå av en eller flera celler.

Vad är typiskt för allt liv?

Varför finns det liv på just vår planet?

Eftersom solen ger planeten ljus och en lagom temperatur. Temperaturen är viktig för att det det ska kunna finnas flytande vatten som alla organismer är beroende av. Här finns det också syre att andas, mat att äta och många olika miljöer att leva i.

Vad betyder ordet biologi? Och vd handlar det om?

Betyder läran om livet och handlar om allt levande

Vad var det första som levde på jorden?

Arkeologer har kunna följa hur en modernare teknik för att tillverka redskap och pilspetsar spridit sig norr om inlandsisen, ned genom Norge och ända ned till Danmark under loppet av tusen år.

Och nu tyder de senaste DNA-resultaten på att det var människor från dagens Ryssland som tog den här kunskapen med sig.

De nya invandrarna levde av säljakt och fiske, och skilde sig från den första gruppen på flera sätt. Bland annat visar deras DNA att de redan börjat anpassa sig för att lättare kunna bilda D-vitamin med solens hjälp på nordliga breddgrader, där det är mörkt stora delar av året.

– De verkar ha en lite ljusare hudfärg, och de tenderar inte att ha blå ögon, säger Mattias Jakobsson.

Under de närmaste århundradena smälte de två grupperna samman. Forskarna hittar gener för både blå och bruna ögon, samtidigt som människornas kroppar fortsatte att ställa om sig till nordliga förhållanden.

Vad är viktigt för att ha ett bra liv?

none id="readability-page-1" class="page">

Vill jag få ett rikt och meningsfullt liv måste jag själv ta kommandot. Om jag inte själv väljer mitt liv gör många andra det så gärna - partner, barn, chef, vänner... Jag behöver vara min egen chef, själv regissera min föreställning och mitt liv. Leva medvetet, lyssna till min egen röst, ifrågasätta samhällets ideal och ibland säga nej till andras förväntningar. Det finns naturligtvis områden där mina valmöjligheter är begränsade, men inte sällan har jag större utrymme för egna val än jag är medveten om.

Ofta har jag redan gjort ett val utan att inse det. Jag stannar kvar på mitt trista jobb, för annars har familjen inte råd att bo kvar i vårt fina hus. Men har jag verkligen undersökt om mina barn inte skulle föredra att bo i en lägenhet med en glad och pigg förälder, hellre än att bo kvar i ett för dyrt hus med en slutkörd förälder som inte har tid med dem? Att arbeta på fel ställe och bo i ett för dyrt hus är ett val jag gör, och det går utmärkt bra att välja något annat.

När jag gör ett val väljer jag även konsekvenserna av mitt val. Vilka dessa är kan jag inte påverka, de följer med nödvändighet av valet. Vi är fria att välja men måste ta konsekvenserna av våra val. Jag kan välja att vara självupptagen och otrevlig i umgänget med andra, men jag kan inte välja att de då kommer att tycka om mig. Tvärtom väljer jag då med mitt beteende att de kommer att tycka illa om mig och därmed att bli ensam och utan vänner. "Välj vad du vill - och betala för det", ska Gud ha sagt. Att välja är att bestämma vilka konsekvenser jag vill ha, och sedan försöka räkna ut vilket val som mest sannolikt leder dit.

Vilka 6 egenskaper utmärker allt som lever?

none id="readability-page-1" class="page">

Vad heter tiden då dinosaurierna levde?

Rymdstyrelsen och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Vad gör livet värt att leva?

Jag tror att alla har en livsuppgift. Inte alla uppfyller den, för att den på olika sätt verkar oförnuftig eller ouppfyllbar. De som dock försöker uppfylla den tror jag mår bättre än andra. Jag tänker mig att livsuppgiften är en kombination av något man är bra på och något som man får glädje av. Det är ju också en funktion av varandra: det man är bra på finner man stimulerande och roligt, och det man tycker är roligt blir man ofta bra på, eftersom man gärna gör det ofta och därför blir allt bättre på det. På så sätt håller jag med Sartre, Nietzsche och Kierkegaard om att var och en själv väljer vad som gör livet värt att leva; alla har olika livsuppgifter som de är ämnade att uppfylla, när de försöker göra det känner de lycka och stimulans – de känner att deras liv är meningsfulla. Jag tror att alla innerst inne vet vilken deras livsuppgift är, men många ser den bara som en hobby och vågar inte satsa på den på allvar. Utöver själva livsuppgiften finns olika aktiviteter som utsöndrar glädjeämnen, uppmuntrar oss att göra saker som säkrar vår arts överlevnad. Exempel på sådana här aktiviteter är sex, att äta och att ta hand om barn. Detta fyller därför också livet med mening. Det är dels meningsfullt på individnivå, men också för hela mänskligheten. Jag tror, på hedonistiskt manér, att det som är njutningsfullt är eftersträvnadsvärt: eftersom vi har ett belöningssystem som utsöndrar lyckokänslor när vi gör något som är viktigt för det större sammanhanget, guidar dessa lyckokänslor oss och uppmuntrar oss att göra meningsfulla saker för samhället. Dessa viktiga aktioner som kopplas till dessa härliga känslor fyller därmed våra liv med mening. Därför uppfattas relationer och att få barn som viktiga och meningsfulla upplevelser i livet. Det jag tror är meningen med livet, är alltså kärlek, relationer, att bilda familj och att självförverkliga sig: uppfylla sin livsuppgift. Harald Ofstad (1920-94), professor i praktisk filosofi i Stockholm, ansåg att ett liv är värdefullt om vi åtminstone till viss del lyckas förverkliga vissa värden, som inte bara är värdefulla för oss själva utan även för andra. (Levander, 101)Det tror jag Ofstad har rätt i, eftersom vi får positiv bekräftelse från andra av att göra saker för samhället. Dessutom ger det en skön känsla, vi känner oss nyttiga: vi gör en positiv skillnad, vår tid på jorden går inte obemärkt förbi! Att göra någonting meningsfullt för samhället fyller därmed våra liv med mening.Enligt Ofstad finns det fem primära värden:’(I) att söka kunskap – nå fram till allt djupare och mer omfattande vetande om människan och naturen, (II) att försöka komma underfund med hur det är etiskt riktigt att handla, och handla så, (III) att skapa och uppleva det som har estetiskt värde, (IV) psykiskt och fysiskt välbefinnande och (V) att identifiera sig med sina medmänniskors väl och ve.Allt annat är sekundärt.’(Ur Ofstad Val och värde 1962)Ofstad fortsätter med att säga att de första fyra värdena ”i någon mån kan ersätta varandra”. Den ene får ett meningsfullt liv genom konst, den andre genom vetenskap. (Levander 101)Det här tycker jag stöder min tes, att alla har en livsuppgift, att endast en riktig syssla är nödvändig för att fylla vårt liv med mening. Vissa tycker om och är bra på konst, medan andras intresse- och kunskapsområde återfinns inom vetenskapen.Värde II tror jag att välmående människor strävar efter automatiskt, men känner man sig sviken av livet försöker många ge igen på andra i form av destruktivt beteende exempelvis att tala illa om andra för att själv känna sig lite bättre. Det mår de knappast bättre av, de drabbas av dåligt samvete och andras avsky, när de mår ännu sämre behöver de än mer få utlopp för de dåliga känslorna, det hela resulterar i en ond cirkel. Värde IV där psykiskt välbefinnande är en del tror jag man får gratis om man förverkligar sig själv och känner sig älskad.”Men det sista värdet, som ju inte är något annat än kärlek, är inte utbytbart. ’Utan förmåga till kärlek kan vårt liv aldrig bli optimalt värdefullt’, hävdar Ofstad.” (Levander, 101) Jag tror, till skillnad från Ofstad att människan både behöver kärlek och att utföra sysslor som känns meningsfulla. Att ha en bra relation och familj är fantastiskt, men utan stimulansen av att utföra ett jobb, en syssla som är självutvecklande och stimulerande, tror jag att man känner sig frustrerad eftersom man inte får utlopp för allt man kan göra, man får nog en känsla av att vara lite onyttig för samhället. Att utföra en stimulerande, utvecklande syssla, men att inte ge och ta emot kärlek tror jag också ger en känsla av att man saknar något väsentligt. Däremot är det ju så att vi måste må bra privat för att kunna utföra vårt yrke eller studera etcetera. Känner man sig inte älskad är det svårt att må bra. Så skulle jag rangordna likt Ofstad, skulle jag hålla med om att kärlek är viktigare än att förverkliga sig själv och sina drömmar för att...

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera

Spam! Kränkande innehåll Annat (skriv nedan) Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.

Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×

Hur ska man leva ett gott liv?

Nog för att det kan vara lustfyllt att skapa nytt, men bakom det utbredda strävandet efter mer hörs också en kapitalismens logik som kan spåras tillbaka till den tidiga industrialiseringen.

Hemlagad mat, måttligt resande, brädspel istället för dyra filmkanaler. I det sista utdraget ur ”Meningen med landet” berättar David Jonstad om hur han och hans familj flytt ekorrhjulet.

Hur vet man att något lever?

Alla har vi en känsla för vad som lever och vad som inte gör det. Du vet förmodligen att du själv lever, medan datorn du läser detta på inte gör det. Men att förklara detta med ord är inte lika lätt – till och med bland biologer råder det något delade meningar.

I vilket fall som helst finns det ett antal krav som bör vara uppfyllda för att få räknas som liv. Varenda ett måste inte vara uppfyllt – undantag finns alltid.

Först och främst är organismer är beroende av energi för att leva. Växter löser detta genom fotosyntesen där de utnyttjar solens energirika strålar, medan djur tvingas äta andra organismer för att få energi. Även bakterier är beroende av energi – som antingen fås genom fotosyntes eller genom nedbrytning av energirika ämnen.

Vilka fyra saker är typiskt för allt levande?

vad som kännetecknar liv
hur levande organismer håller sig vid liv
hur livet fortsätter.

Under ett dygn: Båtar åker förbi, dagen övergår i natt, vågorna slår mot stranden, vinden vänder, fåglar simmar/flyger förbi, fiskar simmar förbi, gäddan fångar en storspigg, gråtrutens ägg kläcks, havsörnen fångar ett byte.

Under en vecka: Växterna växer, algerna växer, vädret växlar, gråtrutens ägg kläcks.

Under ett år: Träden fäller sina löv och får nya, årstiderna växlar, det föds nya individer och andra dör, det blir is på vattnet på vintern.

I vilka länder fanns det dinosaurier?

I konkretioner, kalk som klumpat ihop sig, också från Åsen, har Elisabeth hittat klor från spökräkan Protocallianassa faujasi. Där har hon även hittat musselskal från ostron som ligger i ”skalbankar”. Eftersom där inte fanns några stora stenar som ostronen kunde fästa vid har de i stället vuxit fast i barrträd efter att de knäckts och spolats ut i till havs.

– Åsen låg väldigt nära en flodmynning så via den spolades det ut en massa vedrester, så på så sätt har vi kunnat beskriva hur miljön såg ut vid Åsen, förklarar Elisabeth.

Vid utgrävningarna på Åsen fick Elisabeth och hennes kollegor fram olika lager och proverna visar hur faunan förändrades. Från början fanns där ett flodplan och sedan kom det in vatten och blev djupare och djupare.

Vilken är världens farligaste dinosaurie?

Hem > V > Vilken Är Den Farligaste Dinosaurien?

Spara dessa anvisningar. Spinosaurus var en av de farligaste dinosaurierna under urtiden. Den räknas som den största köttätaren, för den var till och med större än Tyrannosaurus rex och Giganotosaurus! Tack vare dess ryggsegel och krokodilliknande käft är det lätt att se skillnad på den och de andra två dinosaurierna.

Läs mer

Periodens köttätande dinosaurier är de största rovdjur som någonsin funnits på jorden. Den mest kända är den väldiga Tyrannosaurus rex, men den allra största som hittats är Spinosaurus. Följaktligen, när dog tyrannosaurus rex? Tyrannosaurus rex dog ut i slutet av den geologiska perioden krita för 66 miljoner år sedan tillsammans med en lång rad andra dinosaurier.