Hur många månar har Saturnus?

Allt fler våtmarker, floder och skogar restaureras i Finland just nu. Med rätt metoder svarar naturen snabbt på de återskapade vildmarkerna med ökad biologisk mångfald och flera arter som ökar i antal, rapporterar Natursidan.

När företagsledaren Andrew Barnes införde fyradagarsvecka för sina anställda sjönk stressnivåerna och bolaget ökade sin produktion marginellt. De anställda kände större engagemang och stimulans på jobbet, skriver Dagens Nyheter.

En stor del av Europas trädarter hotas nu av invasiva arter, avskogning, skogsbruk och urbanisering, skriver Lantbrukets Affärstidning ATL.

I går trädde det reviderade så kallade Göteborgsprotokollet under FN:s Luftvårdskonvention i kraft. Syftet är att förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet.

Hur lång tid tar det för Saturnus att åka ett varv runt solen?

Planeten jorden

Den enda himlakropp där vi vet att liv har existerat och existerar. Man skulle kunna kalla jorden en mycket gammal himlakropp men utgår jag ifrån The Big Bang så är den relativt ung. Jorden bildades för cirka 4,54 miljarder år sedan då liv i spår av celler så som stromatoliter uppstod inom en miljard år därefter.

Jorden uppbyggnad har 6 till 7 strukturer av lager såsom:

Jorden har också en så kallad ”naturlig” satellit vilket heter Luna (månen), som roterar ett varv runt jorden på cirka 27,32 dagar och själva avståndet från jorden till månen är kring 384 000 km. Månens yta består i stora drag av två olika typer av landskap, som faktiskt kan urskiljas med blotta ögat. De mörka så kallade haven samt de ljusare högländerna, och månhaven innehåller inget vatten utan är slätter som bildats när magma för miljarder så sedan trängt upp från månens inre och fyllt dessa stora nedslagskratrar.

Vilken planet har 82 månar?

Ja tack, jag vill gärna få mejl från Illustrerad Vetenskap (som ges ut av Bonnier Publications International AS), med artiklar, erbjudanden, tävlingar, m.m. Läs mer. Jag kan avregistrera mig när som helst via länken i mejlet. Läs personuppgiftspolicyn här.

Kan man se Saturnus från jorden?

Det finns alltid nya saker att upptäcka på stjärnhimlen. På denna sida kan du läsa om planeterna. Längst ned finns en länk till en PDF över vad som är aktuellt på stjärnhimlen under 2023 och hur du gör för att se planeter, förmörkelser och kometer.

Planeterna

Vilka planeter syns under året och hur hittar du dem? Här hittar du först allmän information om planeterna och sedan hur de syns månadsvis. Ett bra hjälpmedel för att hitta planeterna är de appar som finns att ladda ner till smarta telefoner och paddor. Sök på ”Stjärnkarta” eller ”Star map” för att hitta ett urval av appar. Sedan vänder du telefonen/paddan mot stjärnhimlen och du kan se vilka stjärnbilder och planeter som du har ovanför dig.

Här hittar du först en beskrivning av planeterna. Längre ner på sidan kan du läsa om vilka planeter som syns var vid olika tidpunkter under året.

Kan man gå på Saturnus?

**Fråga:** Kan man gå på Saturnus ringar?

*Tor Fernholm*

**Svar:** Nej, man kan inte gå på Saturnus ringar. De är inte alls stela, även om det ser så ut på långt håll. Ringarna består av miljoner stenar och isbitar som kretsar runt Saturnus; en del är små som gruskorn, andra stora som hus. Du kan inte heller hoppa mellan stenarna, för de är så långt ifrån varandra att det blir omöjligt i den klumpiga rymddräkt du måste ha på dig. Dessutom är stenarnas dragningskraft så liten att det är svårt att landa – du skulle bara studsa upp igen som en boll och antagligen försvinna ut i rymden. Då är det mycket trevligare att stå med fötterna på jorden och titta på Saturnus. Med en bra kikare eller ett litet teleskop kan du se de glänsande ringarna.

*Marie Rådbo, astronom vid Göteborgs universitet.*

Hur lång tid tar det att åka till Pluto?

Hur lång tid tar det att nå Pluto från jorden i en raket?

Från och med i år beror tiden det tar att nå Pluto från jorden i en raket på flera faktorer, som raketens hastighet, avståndet mellan jorden och Pluto och den relativa positionen för de två planeterna vid uppskjutningen.

För att nå Pluto måste raketen följa en bana som kallas "Hohmann Transfer". Denna bana består av två huvudmanövrar: den första består av att utföra en acceleration för att lämna jordens omloppsbana, och den andra är en retardation när den närmar sig Pluto för att komma in i sin omloppsbana.

Pourquoi?

Vad är det för stjärna som lyser så starkt?

En stjärnas synbara ljusstyrka beror både på dess inneboende luminositet och dess avstånd från jorden. Ju närmare en stjärna är, desto ljusstarkare ser den ut för oss. Nedan följer en tabell med de 91 individuella stjärnor som syns ljusast på vår stjärnhimmel, mätt i synligt ljus. Detta är nästan, men inte riktigt, samma sak som de 91 ljusaste prickarna på natthimlen. Vissa av de prickar vi ser på himlen är egentligen dubbelstjärnor, där pricken vi ser är summan av ljus från två eller flera stjärnor. Till exempel består Alfa Centauri egentligen av tre stjärnor. De tre tillsammans är den tredje ljusstarkaste pricken på himlen, men den individuellt ljusaste av de tre stjärnorna är bara den fjärde ljusaste stjärnan på himlen.

Den här listan är, till skillnad från den nedanför, i princip komplett, även om osäkerheter i mätningar och variabilitet hos stjärnorna kan påverka den inbördes ordningen i listan. Variabla stjärnor betecknas med var.

Tabellen har med stjärnor ner till en skenbar magnitud på +2,50.

Nedan följer en lista med kända stjärnor sorterade efter luminositet (bolometrisk magnitud), med den ljusstarkaste först. En sådan här lista är med nödvändighet inte komplett, av flera skäl:

Det är bara en liten minoritet av alla universums stjärnor som vi överhuvudtaget har observerat.
Även om en stjärna har observerats, så är det ofta svårt att få fram pålitliga mätningar av dess luminositet, särskilt om den befinner sig på stort avstånd. Tre svårigheter är här särskilt viktiga:
- Avståndet till stjärnan måste vara känt med tillräcklig noggrannhet, för att kunna räkna om den skenbara magnitud som vi faktiskt mäter, till den absoluta luminositet som vi söker.
- Totala luminositeten för en stjärna omfattar alla våglängder av ljus, men normalt observerar vi bara vissa våglängder. Inget enskilt instrument klarar alla. Därför måste mätningen av ljusstyrkan korrigeras för icke observerade våglängder.
- En del av ljuset från stjärnan kan ha absorberats på vägen genom rymden. För stjärnor som befinner sig på stora avstånd och/eller inne i centrala delar av en galax eller andra "täta" miljöer kan absorptionen vara både stor och svårberäknad.

En stjärna kan tillfälligtvis få många gånger högre ljusstyrka än någon stjärna på listan, under en pågående supernovaexplosion eller gammablixt. Kvasarer är stjärnliknande objekt som också kan ha mångdubbelt större ljusstyrka, men de är inte stjärnor.

Kan man se Jupiter med blotta ögat?

En klar natt kan du se omkring 5 000 stjärnor med blotta ögat. Utan någon utrustning kommer du också att kunna se de flesta av solsystemets planeter.

Du kan se lavaslätter och meteorkratrar på månen. Och Andromedagalaxens kärna – 2,5 miljoner ljusår bort.

Med en vanlig kikare stiger antalet stjärnor till 100 000, och du kommer även att kunna se avlägsna nebulosor, asteroider och andra planeters månar.

Jordens rotation runt sin egen axel och dess resa runt solen gör att natthimlens stjärnor och stjärnbilder hela tiden rör sig. Därför finns det flera stjärnbilder som vi bara kan se vid vissa tider på året.

Här är en översikt över de stjärnbilder du kan se på stjärnhimlen i september.

Hur många grader är det i solen?

Merparten av solens massa, ungefär 73,46 procent, består av väte (H). Den höga temperaturen i solens centrala delar, som beräknas vara 15 miljoner °C, gör att väte omvandlas till helium (He) genom fusion. Att det verkligen är fusion som pågår i solens inre har bekräftats genom mätningar av neutriner från solen.[10][11] Fusionsprocessen upprätthåller den höga temperaturen i solens inre.

Fusionen producerar dessutom en stor mängd energirika fotoner (gamma- och röntgenstrålning), som så småningom ger vårt solsken. På väg ut ur solen påverkas fotonerna av joner i solens materia genom absorption och spridning. Under denna långa process (17 000–50 miljoner år) förlorar varje foton energi, och de flesta fotonerna lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt ljus. Att det tar en sådan lång tid för energin att lämna solens centrum är en viktig anledning till att det är så varmt där. Solens spektrum approximeras väl av en svartkroppsstrålare med en temperatur på cirka 6 000 °C.

Effekten som alstras av solen motsvarar 385 kvadriljoner watt, eller 385 biljoner Terawatt, eller 385 Yottawatt, eller 3,85×1026 watt (385 000 000 000 000 000 000 000 000 W).

Solen slungar ständigt ut materia åt alla håll, med en takt av cirka en miljon ton per sekund (109 kg/s). Denna materia, som till största delen består av elektroner och protoner (och alltså är ett plasma), utgör den så kallade solvinden. Solvindens intensitet varierar ständigt, och är bland annat knuten till olika former av solaktivitet (se solfläckar), vilket gör att det också finns en elvaårig variation med solfläckscykeln.

Solen värmer upp jorden och dess atmosfär. Dess solstrålar är en drivande faktor i fotosyntesen som ger upphov till växter och allt liv på jorden.

Det mesta av solvinden avlänkas av jordens magnetfält och flödar runt magnetosfären istället för att nå atmosfären. Elektrisk växelverkan mellan solvinden och magnetosfären ger dock upphov till elektriska strömmar i magnetosfären, vilka i sin tur orsakar norrsken och sydsken (se polarsken). Vid ovanligt kraftig solaktivitet kan jorden drabbas av en geomagnetisk storm, vilken i sällsynta fall kan orsaka stora störningar i elkraftsystemen.

Solens strålning i ultraviolett- och röntgenområdena påverkar plasmatätheten i jonosfären vilket bland annat ger drastiska effekter på utbredningen av radiovågor på frekvenser under några megahertz.

Solen beräknas vara omkring 4,6 miljarder år gammal[13][14], det vill säga ungefär lika gammal som jorden. Den har ännu inte nått halva sin livslängd, som beräknas till gott och väl 12 miljarder år som aktivt lysande stjärna. Solen kommer dock inte alltid att vara i den form som den har idag. Under uppskattningsvis 5 miljarder år framöver händer ingenting drastiskt, solen fortsätter att lysa på samma sätt men blir gradvis hetare och ljusare.

När solen har förbrukat sitt förråd av väte i de centrala delarna genom fusion, så att solens centrum består av nästan rent helium, så inträder nästa fas i solens utveckling. Solen kommer då att övergå från vätefusion till heliumfusion. Heliumfusion, där tre heliumkärnor slås samman till en kolkärna leder till ökat strålningstryck, vilket gör att solen sakta kommer att svälla och bli till en stor röd jätte. Den kommer då att sluka närbelägna planeter som Merkurius och Venus, men modeller förutspår dock att solen kommer expandera ut till omkring 99 procent av avståndet till jorden idag (1 AU). Samtidigt beräknas jordens omloppsbana expandera till ungefär 1,7 AU på grund av solens förlust av massa och därmed tros jorden inte bli en del av solen. Efter att ha gjort slut på helium kommer solen, till skillnad från större stjärnor, inte upp i sådan temperatur att den kan börja förbränna även andra grundämnen, utan den får nu slut på bränsle och sjunker ihop till en vit dvärg, inte mycket större än jorden. Den vita dvärgen lyser och är mycket varm men detta beror inte på kärnreaktioner utan på att den drar sig samman. När sammandragningarna har upphört så slutar den helt lysa och temperaturen minskar kraftigt. Den blir en svart dvärg, en kall stjärna med en mycket hög densitet (täthet).

Solen är ursprunget till allt väder. På dagen värmer solen upp luften som då stiger. Då luften stiger i ett område bildas ett undertryck som gör att omkringliggande luft börjar strömma in mot det uppvärmda området för att utjämna tryckskillnaden. Därmed har en vindrörelse uppstått. Om luften värms upp över vatten så att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga som ånga. När ångan nått en höjd där den kan kondenseras bildas det moln. Molnen blir alltmer mättade med ånga. Till slut måste de tömmas på vatten, vilket når jordytan som olika typer av nederbörd, beroende på den lokala temperaturen.

Om det regnar (oftast på kvällen eller morgonen) och solen kommer åt att lysa på regndropparna i rätt vinkel bildas en regnbåge. För att hitta regnbågen måste man titta på himlen med solen i ryggen.

Andra fenomen är olika typer av halo, vilka uppstår då vi betraktar solen genom tunna slöjmoln bestående av iskristaller.

Hur lång tid tog det att åka till månen?

En rymdfärd till månen är en resa som utförs av människor eller robotar från jorden till månen. Månen är vår närmaste grannplanet och har varit ett mål för utforskning och forskning i flera århundraden.

Människans dröm om att utforska månen har funnits i flera århundraden. Redan på 1600-talet började forskare och författare fantisera om möjligheten att resa till vår naturliga satellit. Det var emellertid inte förrän på 1900-talet som idén om en verklig resa till månen började ta form.

År 1961 uttalade den amerikanske presidenten John F. Kennedy att USA skulle skicka en man till månen och säkert återvända till jorden innan årtiondet var slut. Detta ambitiösa mål skulle kräva omfattande tekniska framsteg och enorma ekonomiska resurser, men det sätte igång rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

Den första bemannade rymdfärden till månen ägde rum under den amerikanska Apollo-programmet. Den historiska resan ägde rum den 20 juli 1969, då astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin blev de första människorna att sätta sin fot på månen.

Detta banbrytande ögonblick markerade en stor framgång för både rymdforskningen och mänskligheten som helhet. Apollo 11-missionen, som den kallades, var en väsentlig milstolpe i utforskningen av rymden och banade väg för framtida rymdexpeditioner till andra planeter och månar.

Hur långt kan man se ut i rymden?

Registrera dig för att få tillgång till många gratis videor och quiz. Om du går med i en skola som har licens får du också tillgång till varje lektion.

Vilken planet kan man se från jorden?

Planeterna

Här hittar du först en beskrivning av planeterna. Längre ner på sidan kan du läsa om vilka planeter som syns var vid olika tidpunkter under året.

Vad är skillnaden mellan en sol och en stjärna?

Den närmsta stjärnan Proxima Centauri – Wikipedia är drygt 4 ljusår bort. Sen finns det stjärnor hur långt bort som helst.

Hur långt är det då? Om du kör en formel-1 bil i full fart (300 km/h) tar det ca 1300 timmar =54 dagar att komma till månen (1,3 ljussekunder). Till solen (8 ljusminuter) tar det 480.000 timmar = 20.000 dagar =54,8 år

Till närmsta stjärna tar det 126.144.000.000 timmar med formel-1 bilen vilket är 14.400.000 år. För att vara framme nu skulle någon behövt starta för drygt 14 miljoner år sedan, det är långt långt långt innan människorna fanns. Vi var då i Miocen – Wikipedia och det är ungefär 100 ggr så lång tid som det funnits människor (Homo Sapiens) på jorden.

Släktet Homo - de som kan sägas börja likna människor, Timeline of human evolution - Wikipedia - dök upp för ca 2,5 miljoner år sedan.

Vad är det för stjärna som lyser starkt i söder?

Ungefär en vecka till är kvällshimlen ostörd av månen, så att man fram till och med 21/9 kan titta på en fin vintergata när det blivit mörkt efter klockan 21. Saturnus syns i sydsydost och Jupiter lågt i ostnordost, båda ganska ensamma i fält med bara svaga stjärnor. Den 15-19/9 kan man i fältikare se hur Jupiter åter passerar nära sigma i Väduren, se Himlascener. (Snopet nog glömde jag i förra Aktuellt att poängtera den tätare passagen i augusti, som jag sen sjäv råkade upptäcka den 22/8).

I nästan två veckor kan vi nu också se en serie kvällspassager av rymdstationen ISS. Förutsägelserna här är för Värnamo, med lokala data som vanligt tillgängliga från heavens-above.

dat kl h dat kl h 16/9 21.39 18 17/9 20.53 21 18/9 21.41 25 19/9 20.54 28 20/9 20.07 25 21/9 20.55 32 20/9 21.42 26 22/9 20.08 31 23/9 20.56 30 22/9 21.43 23 24/9 20.09 31 25/9 20.57 23 24/9 21.44 17 26/9 20.10 27 27/9 20.58 16 28/9 20.10 20 29/9 19.23 24 30/9 20.11 12 1/10 19.23 16

Den ljusstarka ISS är en fascinerande syn, som bara är trevlig att titta på. (Däremot är det numera frustrerande gott om svagare satelliter som ger fula spår när man vill ta vidvinkelbilder av stjärnhimlen.)

Hur kallt kan det bli i rymden?

Rymden är ett kallt tomrum. Detta beror främst på att det finns väldigt lite materia och energi i rymden, och att heta föremål har mer yta att utstråla energi än mindre föremål. Som ett resultat, objekt i rymden förlorar värme snabbare än objekt på jorden, så att miljön svalnar snabbare.

Ett annat sätt som rymden kyler är genom interstellär gas. Dessa gaser har en konstant temperatur, ungefär mellan -265 °C och -270 °C, vilket är extremt lågt på jordens temperaturskala. Dessutom innehåller dessa gaser subatomära partiklar som interagerar med varandra och sprider värme mellan olika interstellära medier. Därför påverkar utbytet av energi mellan rymdobjekt och interstellär gas den globala temperaturen, vilket gör den väldigt kall.

I yttre rymden är temperaturen extremt kall. Beroende på avståndet från solen till olika delar av universum, temperaturområdet kan variera från -270°C till +270°C. Om avståndet från solen är mycket stort kan temperaturen nå nästan absoluta 0°C, vilket innebär att det inte finns någon värmeenergi. Detta kallas yttre rymdens vakuum och är en av de viktigaste egenskaperna hos yttre rymden.

Det finns dock vissa platser i universum väldigt nära solen där den omgivande temperaturen är mycket högre. Till exempel, i närheten av massiva stjärnor, som röda superjättestjärnor, temperaturen kan nå 3000°C; men medeltemperaturen i yttre rymden är i allmänhet lägre, under -100°C, vilket är extremt kallt för mänskligt liv att fortplanta sig.