Vilka dinosaurier anses vara fåglarnas förfäder?

Upptill syns en rekonstruktion av "urfågeln" (Archaeopteryx), det mest berömda fossila djuret någonsin. Rekonstruktionen är något föråldrad, vissa detaljer stämmer inte med den nuvarande uppfattningen. Men man ser ett av flera ursprungliga drag som skiljer den från dagens fåglar: den fjäderklädda svansen. Ett annat sådant drag, näbbens tänder, går inte att se på bilden. Archaeopteryx levde för cirka 150 miljoner år sedan under juraperioden. Nedtill syns en fossil fjäder av Archaeopteryx. Man ser både skaftet och strålar, som utgår från skaftet. Den ena sidan av fjäderns bärplan (fanet) är smalare än den andra. Fjädern är alltså asymmetrisk. Detta tyder på att Archaeopteryx kunde flyga, men det är oklart hur pass flygkunnig fågeln var. Dess fjädrar var i vissa avseenden annorlunda än nutida fåglars, med flera lager av strålar utgående från skaftet. Courtesy of Ballista (above) and H. Raab (below) from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License.

Hur gick det till när fåglarna började flyga? Den evolutionära utvecklingen från en reptil, som går på fyra ben, till en fågel som behärskar luftrummet, förefaller mycket drastisk. Men utvecklingen skedde stegvis under lång tid. En del dinosaurier utvecklade fjädrar, men inte till att flyga med. Sedan utvecklades frambenen, kanske också bakbenen, till vingar med flygdugliga fjädrar. Därefter började fåglarnas förfader segelflyga. Till slut omvandlades rörelseapparaten och fjäderdräkten så att aktiv flygning med två vingar blev möjlig. Fåglarna är ensamma bland ryggradsdjuren om att kunna röra sig såväl på marken som i luften och i vattnet, låt vara att alla fåglar inte behärskar simkonsten.

Aktiv flygning har bara utvecklats hos fyra djurgrupper. Insekterna var först. De tidigaste flygande insekterna uppträdde under karbonperioden (cirka 360-300 miljoner år före nutid). Pterosaurierna ("flygödlorna") uppträdde först under triasperioden (cirka 250-200 miljoner år före nutid) och dog ut under kritaperioden (cirka 145-70 miljoner år före nutid). De tidigaste fåglarna uppträdde under juraperioden (cirka 200-145 miljoner år före nutid), förfadern till alla nutida fåglar dock betydligt senare. Fladdermössen uppträdde troligen i början av paleogenperioden (cirka 66-23 miljoner år före nutid).

Fåglarnas ursprung Notera att fåglarna numera betraktas som en undergrupp bland dinosaurierna. Fåglarna var de enda dinosaurier som överlevde den stora katastrofen för cirka 70 miljoner år sedan, då många djurgrupper dog ut. Orsaken till utdöendet var en jättestor meteorit, som träffade jorden, enorma vulkanutbrott i Indien eller båda dessa händelser tillsammans. Efter utdöendet gick fåglarna en lysande framtid till mötes och utvecklades till alla de fågelgrupper som lever i dag.

Vilka fåglar är mest lika sina Dinosauri?

Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. Nu vet vi att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.

Även om det är allmänt känt att dagens fåglar härstammar från dinosaurierna är många frågor om deras tidiga evolution och utveckling av flygförmågan fortfarande obesvarade. Hittills har traditionella forskningsmetoder till exempel inte kunnat fastställa om Archaeopteryx flög eller inte. Genom att använda synkrotron-mikrotomografi vid European Synchrotron Radiation Facility i Frankrike, har forskare från ESRF, Palacký, CNRS, Sorbonne och Uppsala universitet kunnat ta reda på mer om hur Archaeopteryx levde och rörde sig.

Synkrotron-mikrotomografi ger svar på frågor utan att skada de värdefulla fossilen.

Att återskapa beteendet hos utdöda djur är alltid en svår utmaning för paleontologer, särskilt när det handlar om så gåtfulla djur som den berömda Archaeopteryx. Fossilen från Archaeopteryx återfanns i jurasediment i sydöstra Tyskland och den anses vara den äldsta potentiellt flygande dinosaurien. De välbevarade fossilen visar de nära familjebanden mellan utdöda rovdinosaurier och levande dinosaurier: fåglarna. De flesta moderna fåglars skelett är ytterst specialiserade för flygande men många av deras karakteristiska anpassningar, särskilt i axelpartiet, finns inte hos Archaeopteryx-fossilen. Även om deras fjädertäckta vingar påminner om dem hos moderna fåglar så är Archaeopteryx axelstruktur oförenlig med moderna fåglars vingrörelser.

Vilka djur finns kvar från dinosaurier?

På senare tid har forskare intresserat sig för ett annat slags djur, therapsider. Therapsider var ”däggdjurslika” reptiler och är föregångare till dagens däggdjur, inklusive människor. En grupp therapsider kallas dicynodonter. Alla arter av dicynodonter var herbivorer, växtätare, i storleksordningen små grävare till större gräsätare. De flesta var även tandlösa. De överlevde massutrotningen under permperioden och blev de dominanta växtätarna på land under mitten och den senare delen av trias. Den allmänna åsikten bland forskare var att de dog ut innan dinosaurierna började dominera på land.

Fynden visar att Lisowicia var ungefär lika stor som en nutida elefant, ungefär 4,5 meter lång, 2,6 meter hög och vägde ungefär 9 ton, vilket är 40 procent större än någon hittils identifierad dicynodont. En analys av benen från extremiteterna visade att de hade en snabb tillväxt, vilket däggdjur och dinosaurier också har. Fynden visade också att djuret hade raka ben, vilket gjorde att de gick upprätt som ett däggdjur eller dinosaurie, istället för krälande som en reptil, vilket tidigare fynd visat. Djuret levde under den senare delen av triasperioden, ungefär 210-205 miljoner år sedan, vilket är ungefär 10 miljoner år senare än vad tidigare fynd av dicynodonter antytt.

– Upptäckten av Lisowicia ändrar vår förståelse för historien om dicynodonterna, våra däggdjurssläktingar under trias. Dessutom ger den upphov till frågor om vad som gjorde det möjligt för dessa djur och dinosaurier att bli så stora, säger Dr. Tomasz Sulej vid den polska vetenskapsakademin.

– Dicynodonter var otroligt framgångsrika djur i mitten och senare delen av trias. Lisowicia är den yngsta dicynodonten som hittats och den största landlevande fyrfotingen under trias som inte var en dinosaurie. Lisowicia är otroligt spännande för den motsäger många av våra hypoteser om däggdjursliknande reptiler under trias när det kommer till storlek, benstruktur och ålder, säger Grzegorz Niedzwiedzki, forskare vid Uppsala universitet.

Vilka fåglar äter människor?

januari 5, 2010 · Arkiverad under Ekologi, Stadsodling · Tagged boplats, bredd, falkenbergs ornitologiska förening, fågelart, fågelholk, fågelskolan, fåglar, häckar, häckningsplatser, höjd, holk, holk utformning, ingångshål, Insekter, insektsätande, insektsätare, jordnötter, kokosfett, parasiter, sanering, vatten, vintermatning

Rödhake, foto: Lars-Åke Janzon, Naturhistoriska riksmuseet.

Många fåglar äter insekter som huvudsaklig föda vilket kan vara till stor hjälp för oss som inte använder kemisk bekämpning när vi odlar. Dessutom ger deras sång en känsla av att vara mitt i naturen trots att trädgården ligger långt från skog och äng. För att få fåglar att stanna, återvända eller hitta din odlingsplats kan de behöva matas vintertid och förses med en lämplig boplats. De arter som trivs hos dig varierar beroende på var i landet du bor, men du har möjlighet att skapa förutsättningar som ökar sannolikheten att de mest hotade eller de du gillar bäst ska slå sig ner. Utformningen av holkens dimensioner, ingångshålets diameter och utseende är avgörande. Tabellen med data från Falkenbergs Ornitologiska Förening ger en bra vägledning.

Varför behöver fåglarna holkar att bo i?

Vilka fåglar liknar mest dinosaurier?

(svenska är inte mitt första språk, ursäkta för det, och enkla svar)

Många djur är stora, och många är små. nu, och i förhistoria.

människor är medelstora djur jämfört med alla nutida djur. i förhistorien, dinosaurier kunde vara små och stora. till exempel, fanns det compsognathus, den var lika stor som en räv.

det fanns också hadrosaurs, som var stor som en elefant, och många större dinosaurier.

Var kommer fåglar ifrån?

Fåglar (Aves) är en monofyletisk grupp vars huvudlinjer utvecklades under den geologiska perioden jura, vilket innebär att de var samtida med dinosaurierna.

Den första klassificeringen av fåglar utvecklades av Francis Willughby och John Ray i deras verk Ornithologiae från 1676.[5]

Carl von Linné modifierade det verket 1758 för att upprätta det taxonomiska klassificeringssystem som för närvarande används.[6]

Det finns idag ungefär 9 000 till 10 000 olika fågelarter i världen beroende på hur man kategoriserar en art (se artbegreppet). Fåglar lever och häckar i de flesta miljöer på jorden, på alla sju kontinenter och når sin allra sydligaste punkt, vad gäller häckningsutbredning, i ispetrellens kolonier som finns upp till 440 km inåt land i Antarktis.[35]

Flera fågelfamiljer har också anpassat sig till ett liv på och i världshaven. Vissa havsfågelarter befinner sig på land enbart vid häckningstid[36] och vissa pingviner har observerats dyka upp till 300 meter.[37]

Många fågelarter har etablerat häckande populationer i områden dit de har introducerats av människor. Några av dessa introduktioner har varit avsiktliga. Exempelvis har fasan introducerats runtom i världen som viltfågel.[38]

Fåglars anatomi och fysiologi uppvisar flera unika anpassningar, främst för att underlätta flygning. Fåglar har lätta skelett och lätt men kraftfull muskulatur som, tillsammans med hjärt-, kärl- och respirationssystemen möjliggör en mycket hög metabolism och syreupptagningsförmåga, vilket gör att fåglar kan flyga. Utvecklingen av en näbb har lett till evolutionära anpassningar vad gäller matsmältningssystemet. Alla dessa anatomiska specialiseringar gör att fåglar, bland ryggradsdjuren, placeras i en egen vetenskaplig klass inom systematiken.

Bland nu levande djur är det lätt att särskilja fåglar rent anatomiskt och det är inte flygförmågan utan fjäderdräkten som är deras mest typiska drag. Inga andra djur har fjädrar vilket alla fåglar har. Däremot kan inte alla fåglar flyga vilket många andra djur kan. Om man däremot ser till paleontologiska fynd av fossil så blir det genast svårare att särskilja fåglar från befjädrade dinosaurier. Dock har man inte funnit någon dinosaurie som har en fot konstruerad som fåglarnas, det vill säga med en bakåtriktad "stortå" som gör det möjligt för fågeln att gripa om trädgrenar och liknande. En annan anatomisk egenskap är fåglarnas sammanväxta svanskotor som bildar deras enda svansben.[44]

Fåglar är för övrigt jämnvarma äggläggare med vingar som är omvandlade framben. De har tre fingrar varav endast det andra fingret är någorlunda välutvecklat. De har en näbb utan tänder och spolformade kroppar.

Vad händer om man slutar mata fåglar?

Detta är en myt. Likaså är det en myt att okokt ris (till exempel det som hamnar på marken vid bröllopsfirande) skulle svälla i fåglar som äter av det, och leda till en plågsam död.

Glöm det alltså. Bröd och ris sväller inte i fåglars magar, i alla fall inte så att det är farligt på något vis.

Bröd är däremot olämplig fågelmat eftersom det är så näringsfattigt. Fåglar som får chansen att äta mycket bröd går då miste om viktiga vitaminer och mineraler.

Vad gör fåglar på natten?

Vi har alla besök av fåglar och när skymningen kommer försvinner ofta de bevingade. Men vart?

Småfåglarna sover antingen långt inne i täta träd, t.ex. längst inne på grangrenar, eller i holkar eller andra håligheter. Det finns de som väljer och kan sova under hustak. På sommaren när de sjunger så sover de dock väldigt lite. Hur mycket de sover varierar en del mellan olika arter också, samt givetvis i olika länder. Så den delen är vi nog alla inte så överraskade utav. Kylan?

Ungefär 300 olika fågelarter kan observeras i Sverige under vintern. Några av dem är stannfåglar, andra strykfåglar och ytterligare några är så kallade invasionsflyttare. Under de kallare och mörkare perioderna på året så sover fåglarna genom hela natten.

Fåglarna klarar sig bättre än vad man kan tro. De som lever här på våra breddgrader är ju anpassade för att klara vinterdagar med -20 grader. De burrar upp fjädrarna så att det blir ett luftigt duntäcke runt kroppen på dem. Och har de bara fått i sig ordentligt med mat under dagen så har de inga problem att stå ut med kylan under natten. Det är sjuka, försvagade fåglar som kan få problem.

Vilka fåglar är mest lika sina dinosaurier förfäder?

Varför ska man inte mata fåglar på sommaren?

För en fågel är det inga konstigheter att äta flera gånger sin vikt varje dag. Även om de små flygande vännerna får i sig mycket näring genom att jaga ohyra och ta del av allt naturen har att erbjuda under sommaren, ska man komma ihåg att årstiden även innebär att fåglarna ruggar, det vill säga byter fjäderdräkt. Processen är energikrävande och en av anledningarna till att det kan vara bra att fortsätta mata fåglarna även under sommaren. Ytterligare en anledning, och så som god som någon, att ge fåglarna mat även sommartid är att fågelmamman utsätter sina ungar för risker varje gång hon lämnar fågelboet under alltför lång tid. Närheten till föda i trädgården kan alltså potentiellt rädda livet på fågelungarna.

Fågelbord är mycket populära i trädgården och fördelen är förstås att många fåglar får plats och kan äta samtidigt. En bättre lösning är dock en foderautomat eftersom fåglarna då inte förorenar maten med sin avföring, något som ofta händer på just traditionella fågelbord. En foderautomat är alltså att föredra eftersom den genom att bana för mer hygienisk matning minskar smittorisken. Ett annat vanligt problem med fågelbord är även att de drar till sig ovälkomna gäster som möss och råttor. När du matar dina fåglar via en foderautomat blir det betydligt svårare för skadedjuren att komma och kalasa på småfåglarnas godsaker.

Placera gärna foderautomaten i närheten av buskar så att fåglarna får lugn och ro och ett ställe att gömma sig på om faran skulle vara framme. Om det finns katter i närheten av ditt hem är det också en bra idé att säkerställa att placeringen av foderautomaten inte är sådan så att katten alltför lätt kan smyga sig på fåglarna utan att synas.

Varför ska man inte ge fåglarna mat?

Det kan vara både trevligt och hjälpsamt att mata vilda fåglar. Men det finns en hel del saker man måste känna till och ta hänsyn till.

Viktigt att tänka på

Anpassa utfodringen till årstiden och erbjud inte livsmedel som fåglarna kan ta skada av. Oavsett tid på året är det mycket viktigt att upprätthålla en god hygien runt fågelbord och vattenbad, både för din och fåglarnas säkerhet. Mat- och vattenstation ska vara fria från vassa kanter, lätta att rengöra samt utformade på ett sätt som förhindrar att fåglarna bajsar i mat/vatten. Det är nämligen i fåglarnas avföring som virus och parasiter kan spridas vilket kan leda till svåra och dödliga sjukdomar, exempelvis papegojsjuka, poxvirus, salmonella och gulknopp. Under sommarhalvåret är hygien och utformning av mat- och vattenstation extra viktigt att tänka på eftersom höga temperaturer gynnar mikrobakteriell tillväxt.

Se till att fodret som du använder är av god kvalité. Använd inte fodret om det är blött, mögligt eller luktar illa. Låt inte foderspill ligga på marken eftersom risken är stor att den kontamineras med avföring. Använd gärna en uppfångare med fint nät under utfodringsplatsen eller lägg ut granris som förhindrar att fåglarna äter direkt från marken. Foderspill kan locka till sig sorkar, möss och andra gnagare.

Vad gör fåglar när det regnar?

Tja beror det på hur hårt regn faller. Om det regnar hårt de kan inte flyga om det är raing verkligen verkligen lätt de probly kan men anledningen till varför de inte kan är att om de får sina vingar våt är det heaver på sina vingar och de svårt att gå på marken.

Hur många timmar sover en fågel?

de flesta fåglar sova 8 till 10 timmar. Det beror Tja, vanligtvis de sova så länge som du gör. Ibland sova fåglar 8 timmar, men hur många minuter. Han kanske inte får tillräckligt med sömn om han bara "tupplur" med ett öga öppet. Han gör detta endast under dagen eller hela natten, alltför?

"Så hur mycket sömn behöver din fågel? Om du tar en titt på timmarna av ljus på en typisk dag, kan du få en grov uppskattning av din fågel sömn behov. Detta kan även ändra säsongsvis. Det finns fler timmar av ljus under sommaren, till exempel. Det finns dock även under den längsta tiden, vanligtvis cirka 10 eller fler timmar mörker varje natt...Det bästa du kan göra är att räkna ut ett genomsnitt för året i denna del av världen där din papegoja har sitt ursprung. De flesta papegojor kommer från länder nära eller under ekvatorn. I genomsnitt har du cirka 11 timmar mörker i dessa delar av världen. Papegojor i vilt starta bosätter sig i för natten i skymningen och börjar komma till liv på morgonen vid första ljus. Därför, om ditt husdjur hålls vaken av de ljusa föränderliga ljus i din TV-apparat till 11 pm, sedan får vid 7 medan du gör dig redo för arbete, din fågel är förmodligen inte får tillräckligt med sömn."

Är okokt ris farligt för fåglar?

Vad är egentligen sant – tål fåglar okokt ris och ska man bara mata dem på vintern? SDF har tittat närmare på några seglivade myter om fågelmatning.

Fåglar kan dö av okokt ris. Nej, eftersom fåglarnas magar innehåller väldigt lite vätska kan det okokta riskornet inte svälla. Det är däremot inte särskilt energirikt och därför olämpligt som mat.

Fåglar tål inte salt. Jo, liksom alla djur behöver fåglarna salt. Om matresterna man lagt ut är för salta, äter de inte.

När man väl börjat mata måste man fortsätta hela säsongen. Nej, om maten tar slut drar fåglarna vidare.

Varför ska man inte mata fåglar med bröd?

Jag har hört att diskussionens vågor gått höga på Facebook angående matning av fåglar med bröd. Högljudda påståenden där man hävdar att fåglar tar skada av att äta bröd, och de som inte "förstår" detta klandras. "Det är ju bara att läsa skyltarna som finns uppsatta vid Svartån i Tranås".

Jag känner att det är dags att göra ett inlägg i debatten. På skyltarna vid Svartån påstås det att fåglarna blir för mätta, får näringsbrist och kan bli missbildade om de äter bröd.

Efter att ha läst dessa skyltar i höstas bestämde jag mig för att ta reda på vilken forskning och vilka studier och dokumenterade iakttagelser som finns angående det här. Jag gjorde efterforskningar på nätet och hamnade så småningom hos SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.

Efter ingående samtal med SVA insåg jag till min förvåning att det inte finns några som helst belägg för påståendena. Ingen forskning, inga studier har gjorts som visar eller ens pekar mot att fåglarna tar skada av att äta bröd. Det finns heller inga dokumenterade iakttagelser som visar eller pekar mot detta.