Hur var vädret sommaren 2021?

I förhållande till den nya normalperioden 1991-2020 var temperaturen överlag ganska normal under året. I allmänhet lite varmare i söder och lite kallare i norr. Men under enskilda månader var det rätt stora temperaturavvikelser från det normala. Förhållandevis kallast var det i januari och början av februari. Förhållandevis varmast var det i juni.

Årets högsta temperatur blev 34,6° i Målilla den 18 och 19 juni och årets lägsta temperatur -43,8° i Naimakka den 6 december.

Förhållandevis mest nederbörd under 2021 fick man i nordöstra Norrland. Där hade exempelvis Piteå sitt näst nederbördsrikaste år (med brasklappen att det blöta året 1998 saknas i statistiken).

Däremot var det på många håll lite torrare än normalt i fjällkedjan och ner mot västkusten. Det gäller även i ett område från Vättern och upp mot Mälardalen.

I slutet av våren och under sommaren förekom flera tillfällen med kraftigt regn på kort tid. Mest omtalat var regnet den 17 augusti då Gävle noterade årets största dygnsnederbörd med 161,6 mm.

I början av året var största delen av Sverige snötäckt under längre eller kortare perioder. I de annars så snörika Riksgränsfjällen längst i norr var det till en början ovanligt lite snö. Där växte dock snödjupet senare under vintern och årets största snödjup noterades i Katterjåk den 8 och 9 april med 155 cm.

I mitten av september bildades höstens första mätbara snödjup vid ett par stationer i norra Sverige. Sedan i oktober växte snön till mer på allvar i norra Norrland. Under december vare det flera perioder med snötäcke även i södra Sverige.

I svenska kustfarvatten var det inte ett enda tillfälle med stormvindar under 2021, vilket inte inträffat under något helt kalenderår förut.

I fjällen har dock stormvindar förekommit och vid Tarfala (1144 möh) satttes svenskt byvindsrekord för juli med 40,1 m/s den 16 juli.

Hur var vädret 2021?

Medeltemperaturen för 2021 blev nära det normala i landet sett till den nya referensperioden 1991–2020. Nära normalt, men ändå med en viss dragning åt det kallare hållet i norr och åt det varmare hållet i söder. Men avvikelserna är små, mestadels inom en halv grad. Årsmedeltemperaturen bestäms till stor del av hur vintern är, för det är då som temperaturutrymmet kan avvika mest från det normala. Så redan två månader in på året försvann risken/chansen till ett rekordvarmt år i stil med 2020, och till slut landande vi alltså ganska nära det nya normala, och det efter ett 2021 med såväl flera kalla som flera varma månader.

Efter omväxlande torra och blöta månader blev årsnederbörden för 2021 relativt normal sett till den nya referensperioden 1991–2020. Med en viss dragning åt det blötare hållet i merparten av delen av landet ska sägas. Främst i nordöstra Norrland, där en mycket blöt oktober inte bara satte avtryck för den enskilda månaden, utan även för året som helhet.

I millimeter räknat fick Linhult i sydvästligaste Västergötland, nära gränsen till Halland, där det föll 1263 mm, vilket är 109 % av deras nya normala årsnederbörd 1164 mm. I procent av normalt fick däremot Lövånger innanför Skelleftebukten i Västerbotten mest med 1012 mm, för det är 151 % av deras nya normalvärde 670 mm. Minst i millimeter och i procent av normalt räknat fick Abisko i norra Lapplandsfjällen med 255 mm, vilket är 73 % av deras nya normala 347 mm.

Om vi använt oss av den gamla referensperioden 1961–1990 hade avvikelsekartan rätt allmänt gett ett större utslag åt det blötare hållet, för normalvärdena i den nya referensperioden 1991–2020 är i större delen av landet högre än tidigare. I snitt har årsnederbörden i riket ökat med nästan en tiondel (8 % för att vara exakt), vilket är föga förvånande med tanke på att ett varmare klimat innebär mer energi som kan generera kraftigare nederbörd. Förändringen är någorlunda jämnfördelad över landet, men där ändå platser i norra Norrland och västra Götaland ligger högt i förändring åt det blötare hållet, medan vissa kustnära platser i öster förändrats åt det torrare hållet istället. Det är helt i linje med vad som är förväntad gällande det förändrade svenska klimatet. Störst förändring, 134 % jämfört med föregående referensperiod, står Karlsborg vid Vätterns västra strand i norra Västergötland för, 682 mm nu mot tidigare 507 mm. Störst minskning i årsnederbörd återfinns i Kuggören vid Hälsingekusten utanför Hudiksvall, det med 75 %, 467 mm nu mot tidigare 620 mm. Kuggörens förändring sticker ut rejält mot alla andra dryga 1300 nederbördsstationers ska sägas, för närmast är det 92 % som gäller.

Aldrig tidigare har vi upplevt ett år utan ett enda stormtillfälle i svenskt farvatten. Men så plötsligt händer det, och året var 2021. Medelvinden nådde nämligen aldrig högre än 23,8 m/s på någon av de svenska kuststationerna. Det skedde i Järnäsklubb vid Ångermanlandskusten den 12 januari.

Vilken sommar har varit varmast?

Ort Dag Natt Vatten Kreta 21° 17° 19° Rhodos 23° 17° 19° Cypern 25° 15° 21° Saranda, Albanien 20° 14° 19° Makarska rivieran, Kroatien 20° 13° 18° Mallorca 20° 16° 18° Alanya, Turkiet 22° 13° 20° Madeira 20° 17° 19° Gran Canaria 21° 18° 20° Barcelona 20° 14° 17° Ort Dag Natt Vatten Bali 29° 26° 29° Sri Lanka 31° 25° 30° Phuket, Thailand 31° 26° 30° Dubai 35° 27° 28° Aruba 29° 27° 27° Mauritius 26° 23° 26° Florida 29° 21° 26° Maldiverna 31° 27° 30°

Hur blir sommarvädret i Sverige?

Under inledningen av juni var det en del kyliga nätter med lokalt de lägsta junitemperaturerna på 30-60 år. Den lägsta temperaturen rapporterades från Tarfala (1144 möh) i Kebnekaisefjällen med -7,0° den 1 juni. Den lägsta temperaturen för stationer på lägre höjd var -5,4° i Rensjön samma datum.

I norra Sverige var det förhållandevis kyligt fram till omkring den 10 juni. Från omkring nationaldagen och framåt låg däremot södra Sverige nästan oavbrutet i varma eller mycket varma luftmassor. Allra varmast var det den 15 juni med 31,1° i Östmark-Åsarna i Värmland.

Några tropiska nätter (minimitemperatur ≥ 20,0°) förekom dock inte under juni i Sverige.

Under den första halvan av juni var det övervägande torrt väder som dominerade i Sverige. Under två dygn, den 10 respektive 13 juni, rapporterades överhuvudtaget ingen nederbörd från någon av SMHIs väderstationer.

Under andra halvan av juni började en del kraftigare områden med regnskurar och åska ge sig tillkänna. Rödkallen utanför Norrbottenskusten fick 69,0 mm på midsommarafton den 23 juni. Under månadens sista dygn föll hela 101,8 mm i Kölsillre i västra Medelpad.

Genom det ofta högtrycksbetonade vädret var det i allmänhet inga kraftigare vindar i södra delen av Sverige. I Lapplandsfjällen var det däremot några tillfällen med mycket blåsigt väder. Som mest noterades vindbyar på 40,7 m/s i Tarfala den 5 juni. Den högsta byvinden vid en kuststation var 22,0 m/s vid Väderöarna i Bohuslän den 30 juni.

Hur varmt var det juni 2021?

Efter en mild höst 2020 dröjde det länge innan havsbassängerna var så pass avkylda att isläggningen kunde ta fart. Efter en kallare period i slutet av januari och början av februari, bildades vinterns största utbredning den 15 februari med 127 000 km2.

Då var hela Bottenviken, Norra Kvarken, och delar av Bottenhavet täckta med is. Även utmed kusterna i Egentliga Östersjön och i Mälaren och delar av Vänern fanns då tunn is.

Men redan några dagar senare tog lågtrycksvandringen över med tidvis mildare och blåsigare väder med syd- eller sydvästvindar. Den tunna isen revs då upp och trycktes åt nordost i Bottenhavet och Bottenviken.

Under årets första månader var det periodvis kallt och kylan medförde att det bildades isproppar på några ställen i till exempel Klarälven, Piteälven, Luleälven och Ljusnan. Ispropparna dämde upp vattnet och orsakade översvämningar trots att vattenflödena inte var höga. Kylan gjorde också att många sjöar även i de södra delarna av landet blev istäckta. På många håll lade sig snabbt snö på sjöisarna vilket gjorde att istillväxten dämpades. Vid omslaget till mildare väder i slutet av februari försvagades isen på sjöarna snabbt. Många människor var ute på sjöarna och det skedde flera olyckor på de svaga isarna. I inledningen av mars hade större delen av södra Sverige barmarksförhållanden.

Hur blir Sveriges sommar 2021?

StormGeo

Publicerad 20 maj 2021 kl 04.30, uppdaterad 23 jun kl 12.45

PremiumEfter en överlag kall vår har maj månad bjudit på både regn och solsken, med årets hittills högsta temperatur uppmätt i Östergötland.

Nu står sommaren för dörren, och redan i juni kan svenskar vänta sig stabilare väder.

När var det senast 35 grader i Sverige?

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-11-08 22:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/malilla-varmast-sedan-1947-men-inget-nytt-sverigerekord/

SVERIGE

Uppdaterad 2022-07-22 Publicerad 2022-07-21

När var Sveriges varmaste dag?

Igår var årets varmaste dag. Foto: Anders Wiklund/TT

Publicerat torsdag 27 juni 2019 kl 16.57

Igår var den varmaste dagen i år. Det var över 32 grader i Lund i södra Sverige. Det är den högsta temperaturen i Lund, sedan år 1947.

Längre söderut i Europa är det ännu varmare just nu. Det är extremt varmt i många länder. Nästan 40 grader. Så varmt har det inte varit i Sverige. Men det har varit ungefär 30 grader i södra Sverige i några dagar. På flera platser var igår den varmaste dagen i år.

Hur ser sommaren 2023 ut?

Det går förvisso att aldrig vara säker, men enligt de olika vädersystemen pekar allt mot en het sommar.

– Det finns vissa parametrar som styr hur vädret blir. Då använder man olika vädermodeller så som datamodeller, väderobservationer och havets temperatur, säger Westin i TV4 och fortsätter:

– Sedan finns ett europeiskt vädercenter i England som sammanställer alla olika system. Då kan man konstatera att det blir ett högtryck under sommarmånaderna som placerar sig över södra Skandinavien.

Hur länge håller värmen i sig 2023?

Slår prognoserna in blir det istället Skandinavien som får de extrema temperaturerna.

Redan i juni pekar prognoserna på att temperaturerna kommer att vara över de normala. Högtrycket, med den varma, torra luften, börjar då etablera sig i Västsverige för att sedan växa in över resten av landet – och parkera sig.

– Juni är i sig en ganska sval månad, men här kan man ändå se att vi får dagar över 25 grader, vilket många tycker är ganska härligt. Och sedan fortsätter temperaturen att stiga under sommaren.

Är juli varmare än juni?

En rad svenska torr- och värmerekord för juni har slagits under 2023. Och årets junimånad kommer även vara den hittills varmaste som uppmätts globalt. Det senaste värmerekordet för juni månad sattes alldeles nyligen, 2019. Den 3 juli passerades för första gången även +17 grader i medeltemperatur på jorden – ett rekord som bara höll sig ett dygn!

Värmerekorden såväl i haven som på land under 2023 slår forskarna med häpnad. Samtidigt är istillväxten vid köldpolen Antarktis rekordlåg denna vinter på södra halvklotet.

SMB berättade nyligen om de alarmerande observationerna vi kunnat se under senare tid.

Nu kommer alltså ännu ett vittnesbörd om klimatuppvärmningens snabba förlopp. Enligt klimatforskaren Zeke Hausfather, medförfattare i FN:s klimatpanel, verksam på Breakthrough organization och med fokus på temperaturrekord och klimatmodellering, blir juni i år 0,16 grader Celsius varmare än 2019.

Hur blir sommaren 2023 i Sverige?

Prognosen för juni månad pekar på att termometrarna kommer att registrera temperaturer över det normala.

Ett högtryck, med mycket varm och torr luft, drar då in över Västsverige för att sedan etablera sig i resten av landet.

Hur var vädret i juni 2021?

Meteorologiska institutet har presenterat statistik över fjolårets temperaturer och väder. Hela landets medeltemperatur var +2,8 grader. Det är en tiondels grad under snittet åren 1991–2020.

Senast medeltemperaturen var så låg i Finland var 2012, då var den +2,1 grader.

Men vänta nu, sommaren var ju väldigt het? tänker kanske många.

Och det var den.

När är det som varmast på året?

Samtidigt har de åtta senaste åren, från 2015 till 2022, varit de varmaste som uppmätts globalt, enligt FN:s meteorologiska organ WMO. Men 2023 kan bli ännu varmare.

– Att El Niño nu är på gång gör att finns det en förhöjd sannolikhet att 2023 kommer att bli ett nytt rekordår, Ralf Döscher, chef för SMHI:s klimatmodelleringsenhet Rossby Centre.

FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att eran av global uppvärmning är förbi och att vi nu stigit in i ”kokningens era”.

Har de varit 40 grader i Sverige?

Samtidigt har de åtta senaste åren, från 2015 till 2022, varit de varmaste som uppmätts globalt, enligt FN:s meteorologiska organ WMO. Men 2023 kan bli ännu varmare.

– Att El Niño nu är på gång gör att finns det en förhöjd sannolikhet att 2023 kommer att bli ett nytt rekordår, Ralf Döscher, chef för SMHI:s klimatmodelleringsenhet Rossby Centre.

FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att eran av global uppvärmning är förbi och att vi nu stigit in i ”kokningens era”.