Vad är temat I taket lyser stjärnorna?

Boken I taket lyser stjärnorna har Jenna självlysande stjärnor i taket som börjar lysa när det är mörkt. Under en av stjärnorna finns en dikt som Jenna har skrivit. På den lappen strdet ”om du dör mamma tänker jag ta … Fortsätt läsa →

Budskapet i boken är att vad som helst kan hända och att man måste gå vidare från tragiska händelser eller dyligt.När personer i min närhet har gått bort i cancer så har jag känt en stor sorg och saknad som … Fortsätt läsa →

Det var lätt att infoga bilder men det svåra var att ladda upp det på youtube. Vi tror inte att vi kan bli bättre på någonting. Vi har lärt oss att ladda upp på youtube.

När stjärnorna lyser i taket?

Tack för att du kom hit! När det finns så många stories att utforska kan det bli lite ensamt att vara en cookie-policy. Vi bryr oss om din integritet och jobbar hårt för att hålla den här informationen uppdaterad. På grund av det kommer innehållet att ändras ibland.

Vilken genre är i taket lyser stjärnorna?

Original title: I taket lyser stjärnorna

The young adolescent girl Jenna is turning into a young woman whilst her mother is dying. It is difficult for her, therefore, to admit that she is afraid of losing her mother. Instead, she b... Read allThe young adolescent girl Jenna is turning into a young woman whilst her mother is dying. It is difficult for her, therefore, to admit that she is afraid of losing her mother. Instead, she behaves contrary to what one would expect from her.The young adolescent girl Jenna is turning into a young woman whilst her mother is dying. It is difficult for her, therefore, to admit that she is afraid of losing her mother. Instead, she behaves contrary to what one would expect from her.

See production, box office & company info

Good Swedish Drama

Vart finns i taket lyser stjärnorna?

Bild: SF Studios

Efter Johanna Thydells romanförlaga har filmen I taket lyser stjärnorna blivit en varm, sorglig och ändå livsbejakande beskrivning av den stora katastrofen, när mamma ska dö. Pendlandet mellan hopp och förtvivlan och relationen till mamma, mormor och kompisarna blir klangbotten till frågor om sorg, vrede, vänskap och saknad. Vågar man leva efter döden?

Film i skolan har tagit fram kringmaterial till I taket lyser stjärnorna, extra intressant för alla som vill arbeta med boken och filmen.

Läs en intervju med författaren Johanna Thydell, regissören Lisa Siwe och manusförfattaren Linn Gottfridsson.

Kan stjärnorna avslöja?

Stjärnor bildas genom kondensation av gaser som smälter samman genom gravitationsattraktion. De stora nebulosorna är till exempel "barnrum" för stjärnor, eftersom stora molekylära moln i deras inre ger upphov till nya stjärnor.

Solen verkar vara den största stjärnan när vi tittar på himlen, eftersom det är den stjärna som ligger närmast jorden. … Dessutom är solen den största stjärnan i storlek i Vintergatan och solsystemet, så även långt från planeten jorden ser vi den fortfarande mycket stor.

Svar verifierat av experter. I det här fallet kan vi säga att vi med blotta ögat fortfarande kan observera konstellationerna, planeterna, månen, Vintergatan, bland annat.

Populär uppfattning säger att en vårta dyker upp på ditt finger om du pekar på stjärnorna.

1:a – VY Canis Majoris: även känd som VY Cma, denna hyperjätte har ett rödaktigt sken och är 2.100 XNUMX gånger större än solen i diameter. För att få en uppfattning om dess storlek skulle den inuti rymma nästan tre miljarder planeter lika med jorden.

Om vi betraktar solen måste vi komma ihåg att dess yttemperatur är 5780 grader Kelvin (cirka 6050 grader Celsius), en temperatur som skulle förånga vilket material som helst. Så det är inte möjligt att fysiskt röra en stjärna som solen.

En stjärnas färg bestäms av den del av dess synliga spektrum som bidrar mest till dess totala ljusstyrka. Blå stjärnor är de hetaste, röda de kallaste. När det gäller stjärnor betyder "kall" temperaturer i storleksordningen 2000 eller 3000K, ungefär 15 gånger varmare än vår ugn hemma.

Därför är solen vit. Nyanserna av gult och rött som vi ser när vi tittar på solen uppstår på grund av spridningen av solstrålarna när de kommer in i atmosfären.

En stjärnas livstid är direkt relaterad till dess massa. "De med mycket större massa än solen, ungefär tio gånger större, kommer till exempel att hålla tiotals miljoner år, medan solstjärnans livslängd är 10 miljarder år.

Stjärnor består främst av väte och helium. Dessa element förblir förenade i en stor plasmasfär på grund av ett starkt gravitationsfält. Genom att omvandla väte till helium skapar de energi i form av elektromagnetiska strålar. Därför genererar de ljus och värme.

När det uppstår en obalans i atmosfären (agitation) avleds stjärnans ljus i flera olika riktningar. Då får stjärnvyn små förändringar i sin ljusstyrka och var den är placerad, och med det börjar den blinka.

Detta beror på att jorden kretsar kring sin nord-sydliga axel (därav kallad jordens rotationsaxel). Så stjärnor mot norr verkar gå moturs och mot söder, medurs.

Stjärnornas ljusstyrka produceras av en del av deras energi, som strålar ut genom rymden i form av ljus. Stjärnor varar inte för evigt. De "föds", utvecklas och "dör". Samma process sker med solen, eftersom den också är en stjärna.

Vem gjorde i taket lyser stjärnorna?

– Mest glad är jag över att jag lyckades skriva vidare. Det var skitsvårt när ribban lades så högt.

Först försvann lusten att författa. Johanna tog ett ”vanligt” jobb, på Systembolaget. Det avdramatiserade det hela, menar hon.

– Det var oerhört skönt att få rutiner, kollegor, gå på lunch, vara ledig helger... Jag mådde bättre och blev gladare. Nu vet jag att det finns ett annat liv om det inte är roligt att skriva längre.

Johanna dyker upp vid caféet i knallröd kappa, gravidmagen putande, framåt och pratsam. Hon känns långt i från den slutna tonårstjejen Jenna. I filmen hanterar hon sorgen över mammans sjukdom genom att testa gränser. Hon börjar röka, dricka och har sex med en kille som hon inte bryr sig om.

Verklighetens Johanna levde inte ut på det sättet. Hon pratade med sina närmaste kompisar, men i övrigt höll hon fasaden uppe.

– Mamma var sjuk mellan när jag var sex och 13 år, jag levde med det varje dag. Jag var en klassisk duktig flicka som inte sänkte betygen eller blev annorlunda när hon dog. Jag tror inte ens att jag hade orkat prata med vuxna då.

Både filmen och boken speglar tonårens försök att hitta rätt bland kompisar, killar och stil, och längtan efter att vara populär.

I början är Jenna en grå mus som tillsammans med sin bästis fnyser åt det coola gänget. Men hon blir vän med klassens populäraste tjej Ullis, som också har det trassligt hemma.

Johana Thydell skriver på sin tredje ungdomsroman, som ska komma nästa vår. Nu tänker hon lämna de riktigt tunga ämnena.

Kan du räkna stjärnorna?

Kan du räkna stjärnorna är en charmig och annorlunda sagobok som passar perfekt för små öron och ögon vid läggdags. Läs de korta sagorna på rim om olika djur, titta på de söta illustrationerna och räkna stjärnorna. Släck sedan lampan för att se hur stjärnorna lyser i mörkret.

Boken innehåller fem korta berättelser och på varje uppslag finns självlysande stjärnor att räkna och titta på i mörkret. Ett lustfyllt och kreativt sätt för små barn att lära sig räkna.

I samma serie finns också: Kan du räkna alla hjärtan?

Hur gammal är Jenna I taket lyser stjärnorna?

I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell.

Johanna Thydell är 23 år gammal och boken hon debuterade med är den här, i taket lyser stjärnornaBoken handlar om en 13 årig flicka som har en mamma med cancer. Det Johanna beskriver om cancern, mamman, sina vänner och de olika killarna är i stort sett sanning. När Johanna själv var 13 år gammal hade hennes mamma cancer, man kan tänka sig själv att få beskedet att sin mamma lider av bröst cancer och kan dö, de måste kännas hemskt. Johanna beskriver hela denna svåra tid i boken. Boken berör mig väldigt mycket, och man får sig en tanke ställare.

Jag fick boken förra julen (2004), när jag fick den så tänkte jag att den nog inte skulle vara så bra, jag är nämligen en sådan som tittar på omslaget och på vad boken heter, och ser det inte bra ut, anser jag den som ointressant. Men några månader efter julafton tog jag fram den och tro mig jag läste ut den på två dagar. Jag släppte den aldrig, jag läste den till och med långt in på natten. Den berörde starkt, jag har aldrig läst en sådan bok som faktiskt var så verklig, så berörande och så bra!

Boken handlar om en tjej som heter Jenna som bor tillsammans med en cancer drabbad mamma, Liv. Boken beskriver allting som livet handlar om, kärlek till både kompisar och killar, skolan, mobbing, om en jobbig mormor som bara ska ändra allting och som hela tiden påminner om att livet långt ifrån normalt. Boken handlar framförallt om rädslan för döden, men samtidigt även rädslan för livet. Jenna har precis börjat ny skola, hon har börjat 7.an. Det hon borde oroa sig för, som alla andra tjejer i hennes ålder, är kärlek, att vara skit cool, inte bli mobbad, sin vikt och framför allt varför hennes bröst aldrig växer. Men hon har inte sådär jätte mycket tid att ägna sig åt det. Hemma hos Jenna finns nämligen en mamma döende i cancer. Hela lägenheten är anpassad till en sjukling. När mamma mår som sämst, kommer alltid mormor för att hålla ställningarna och Jenna HATAR mormor. Hon får bara livet att låta ännu värre och hon påminner hela tiden om att mamma faktiskt kan dö, som om jenna inte visste det. Jenna vill hälst förtränga att mamma kan dö. Hon leva ett normalt liv utan jobbiga mormor som kommer och hälsar på allt oftare. Jenna vet att det är förbjudet att tycka synd om sig själv när det är hennes mamma som är sjuk, men hon kan inte hjälpa det. Mormor tjatar hela tiden om att Jenna bara tänker på sig själv. Mormor har lite rätt, Jenna vill hälst inte veta av cancern hon vill leva ett normalt liv, med en normal mamma och i en normal lägenhet. Jenna skäms till och med för sin mamma ibland, men Jenna vet att det är förbjudet. Allt hon önskar är bara att mamma ska bli frisk. Jennas bästa kompis heter Susanna och den Jenna älskar och är kär i är Sakke, Sakarias, de bor i samma trappuppgång och är grannar. Ullis är också granne med Jenna, hon går i samma klass, men till skillnad från Jenna så är Ullis den populäraste och snyggaste tjejen i hela skolan. Till en början hatar Jenna, Ullis. Men vart efter upptäcker hon att de har en del tillsammans kanske förstår Ullis bättre en vad Susanna någonsin gjort? Ullis mamma är alkis, Jennas mamma är döende i cancer. I taket i Jennas rum hänger stjärnor, som en stjärnhimmel. Bakom en av stjärnorna finns en dikt som Jenna skrivit. Om du dör mamma, då tar jag livet av mig.

Vilken färg har de varmaste stjärnorna?

Utöver att kunna välja stjärnnamn, stjärndatum, tillfälle, konstellation, och lägga till ett personligt meddelande, kan du nu även välja färg på din stjärna! Sätt färg på någons liv genom att namnge en stjärna med färgerna soligt orange, magiskt lila eller gudomligt blå.

Vi älskar att dela detta nya sätt att visualisera din stjärna. Naturligtvis är det helt gratis att välja stjärnfärg! Din namngivna stjärna och stjärnfärg kommer att lysa på natthimlen för alltid. Se till att din stjärngåva är lika unik som mottagaren och sätt färg på universum med oss!

Du kanske undrar: har stjärnor färger? Ja, det har de! Stjärnorna som är spridda i vintergatan och kan se ut att ha samma färg på vår natthimmel. Men när du närmar dig dessa stjärnor går det att se att de skiljer sig från varandra!

Som du kanske vet är stjärnor väldigt varma och när stjärnorna blir hetare ändras deras färger. Den första färgen i det lägre temperaturspektrumet är röd, följt av orange, lila, blå och vita färger när stjärnan blir allt varmare. Dessa färger är baserade på ett vetenskapligt färgindex som används inom astronomin. Indexet utgörs av siffror knutna till stjärnans temperatur. Stjärnor med ett större färgindex lyser rött och när siffrorna sjunker stiger temperaturen och stjärnorna rör sig alltmer och får en blå färg. Så ju lägre färgindex desto varmare är stjärnan!

Vill du prova själv? Du kan använda ett stearinljus för att se hur stjärnfärgerna fungerar. Ju närmare ljusets veke som du tittar, desto varmare är lågan. Närmast veken går det att se färgskillnaden. Den blå färgen visar var det är som varmast, medan orange visar de svalare delarna av lågan.

Vad är det som avgör vilken färg en stjärna har?

Människan har sett upp mot stjärnorna sedan civilisationens gryning, sannolikt ännu längre. Strävan efter kunskap har alltid motiverat studier av himlafenomen både för religiösa och ceremoniella syften såväl som för navigation. Med hjälp av den mänskliga fantasin föddes idén med stjärnbilder, vilka ofta var sammanflätade med den lokala religionen.[3] Systemet med stjärnbilder förbättrades och vidareutvecklades under det andra årtusendet f.Kr. av babylonerna som gav de nuvarande stjärnbilderna i Zodiaken sina namn. De skapade även astronomiska kalendrar som fokuserade på fenomen som kunde användas för att följa årstiderna. Även civilisationen i Forntida Egypten innehade framstående kunskaper inom astronomi och astrologi. Detta bevisas bland annat av att världens äldsta bevarade och exakt daterade (1534 f.Kr.) stjärnkarta hittats i närheten av Luxor, Egypten.[4]

Astronomerna i Antikens Grekland och Romarriket stod för nästa stora steg i utvecklingen. Bland annat hade Hipparchos av Nicea turen att observera en supernova i stjärnbilden Skorpionen vilket fick honom att tvivla på oföränderligheten hos himlasfären. Under den grekiska storhetstiden tilldelades stjärnbilderna namn från den grekiska mytologin. Även en speciell grupp "stjärnor" som grekerna kallade πλανῆται (planētai, vandrare) fick namn efter några av Olympens gudar, dessa verkade röra sig i förhållande till de övriga stjärnorna och var förstås det vi idag vet inte är stjärnor utan solsystemets planeter.

Under det 11:e århundradet, när astronomin hade stagnerat i det djupt kristna Europa, föreslog den persiske astronomen al-Biruni att Vintergatsbandet kunde utgöras av en samling nebulösa stjärnor.[5] Någon bestämd hypotes om dessa för oss mera ljussvaga stjärnors plats i kosmos framlade han däremot inte. Även dåtidens kinesiska astronomer insåg, precis som Hipparchos före dem, att himlens stjärnor inte var oföränderliga och att nya kunde uppstå där inga fanns förut. Vad de såg var supernovor, vilka de mödosamt noterade.[6]

Cirka år 1600 började man producera tryckta stjärnatlaser. Den tyske amatörastronomen Johann Bayer skapade en rad stjärnkartor för olika regioner på himlen och använde grekiska bokstäver som beteckningar för stjärnorna i varje stjärnbild, ett system som nu kallas Bayerbeteckning. Välkänt exempel är Alfa Centauri. Senare uppfann den engelske astronomen John Flamsteed ett annat system med siffror som senare skulle bli känt som Flamsteedbeteckning. Exempel på Flamsteed-beteckning är 51 Pegasi. Ett antal ytterligare system har därefter tillkommit sedan nya stjärnkataloger har konstruerats, men de två ursprungliga är fortfarande i bruk.

Den enda organisation som av det vetenskapliga samfundet erkänts ha rätt att namnge stjärnor och andra himlakroppar är den Internationella Astronomiska Unionen (IAU).[14] Ett antal privata företag (till exempel International Star Registry) utger sig för att sälja namn på stjärnor, men dessa namn är inte erkända av vetenskapssamfundet och används inte heller av detta.[14] Många i det astronomiska samfundet ser dessa företags affärsverksamheter som bedrägerier, eftersom de drar nytta av människors okunskap om hur stjärnor får sina namn.[15]

De flesta parametrarna hos stjärnor uttrycks i SI-enheter som standard, men CGS-enheter brukas också (till exempel mäts ofta luminositet i erg per sekund). Massa, luminositet och radie ges ofta i solenheter, baserat på solens egenskaper:

Större längder, som radien på en jättestjärna eller den halva storaxeln hos en dubbelstjärna uttrycks ofta i astronomiska enheter (AU), vilket motsvarar medelavståndet mellan jorden och solen (150 miljoner km).

Stjärnor bildas inom molekylmoln som kallas för nebulosor, stora regioner med hög densitet (men fortfarande lägre täthet än i en vakuumkammare på jorden), i det interstellära mediet. Dessa moln består huvudsakligen av väte, med ungefär 23–28% helium och en mindre del tyngre ämnen. Ett exempel på en sådan födelseplats för stjärnor är Orionnebulosan.[18] När stjärnor bildas från dessa moln lyser de upp dem och joniserar dem vilket skapar en så kallad H II-region.

Förutom isolerade stjärnor som solen kan ett stjärnsystem bestå av flera till varandra gravitationellt bundna stjärnor. Den vanligaste typen av ett flerstjärnigt system är dubbelstjärnor, men system med tre eller fler stjärnor har också hittats. Av stabilitetsskäl är dessa oftast organiserade på särskilda sätt. För system med tre stjärnor till exempel är det vanliga att två av dem roterar runt varandra på relativt nära håll medan den tredje roterar runt de båda andra på betydligt längre avstånd. Större grupper finns också. Dessa kan vara allt från löst bundna stjärnor som rör sig tillsammans i en galax (en så kallad stjärndrift, eng. moving group), stjärnassociationer (stjärnor som antas ha fötts tillsammans) och stjärnhopar av olika typer. Stora klotformade stjärnhopar kan innehålla flera hundra tusen stjärnor, och i de största stjärnhoparna (superstjärnhopar[36]) kan det finnas flera miljoner stjärnor.

Det har länge felaktigt antagits att majoriteten av stjärnorna befinner sig i gravitationellt bundna flerstjärniga system. För väldigt massiva klass O- och B-stjärnor har man länge känt till att endast en liten andel, omkring 20 %, är ensamma. Från detta antogs att ungefär samma förhållande gäller för samtliga stjärnor. Men riktade undersökningar mot stjärnor med låg massa har visat att andelen enkelstjärnor ökar ju längre ner i storlek man går och för röda dvärgar är förhållandet nästan omvänt med 75 % ensamma stjärnor. Eftersom omkring 85 % av alla stjärnor antas vara röda dvärgar är de flesta stjärnor sannolikt ensamma. [37]

Stjärnor är inte enhetligt spridda över universum utan är normalt grupperade i galaxer tillsammans med interstellär gas och stoft. En typisk galax innehåller hundratals miljarder stjärnor, och det finns mer än 100 miljarder galaxer i det observerbara universumet.[38] Tidigare trodde man att stjärnor bara kunde finnas i galaxer, men sedan 1997 har även intergalaktiska stjärnor upptäckts.[39] Totalt uppskattas det finnas åtminstone 3×1023 (300 triljarder eller 300 000 000 000 000 000 000 000 stycken) stjärnor i det observerbara universumet.[40] Det är ungefär lika många som antalet celler i samtliga idag existerande människor sammantaget.

Hur många stjärnor finns det i himlen?

Om du aldrig haft ångest över hur många stjärnor det finns i rymden så kan jag hjälpa dig. Ska bara hämta miniräknaren och sanden.

Från jorden kan du se ungefär 5000 stjärnor med blotta ögat. Eller 2500 vid en given tidpunkt eftersom utsikten mot rymden alltid är skymd av planeten du står på. Du tänker nog att det måste vara fler, natten är ju liksom sprutlackerad med stjärnor om man söker sig långt från de ljusförorenade storstäderna men 2500 vita prickar räcker faktiskt för att spänna upp en drabbande stjärnhimmel över någon lappländsk myr.

Om vi omvandlar stjärnorna till grovkornig sand – på en behändig skala där varje kubikmillimeter rymmer fyra sandkorn – får en bra stjärnhimmel plats i en kupad hand. 2500 stjärnor är bara lite mer än en halv kubikcentimeter sand. Kniper du lite med fingrarna kan du ta med dig stjärnhimlen på promenad utan att spilla några solar.

Det är svårare att ta med sig stjärnorna i vår galax på promenad för även om du någon gång tittat upp mot stjärnhimlen och kippat efter luft för att det känns som om hela galaxen tittar tillbaka så är det ju bara 0,0000025 procent av Vintergatans stjärnor som du kan se med blotta ögat från jorden.

Vad händer med en stjärna när den dör?

Mattecentrum och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet och samla in besöksstatistik. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Vad är skillnaden mellan en sol och en stjärna?

I solsystemet är solen mycket större än alla planeterna tillsammans. Den utgör 99,87% av solsystemets massa men trots det klassas solen som en ganska liten stjärna. Solen är belägen i utkanten av vår galax,Vintergatan som man tror är en s.k. spiralgalax. Galaxen delar vi med c:a 100 miljarder andra stjärnor. Ungefär 10% av galaxens massa är gasmoln som kallas för nebulosor och som mest består av väte och helium.

Gasmolnen är viktiga för en stjärnas liv för det är nämligen ur dem som en ny stjärna föds. Ett gasmoln kan ha en massa som är en miljon gånger större än solens och när gasmolnets partiklar drar ihop sig ökar tätheten i molnet och temperaturen höjs Delar av gasmolnet får en så hög massa och temperatur (> 10 miljoner Kelvin) att en förbränning av vätet till helium kan starta inne i den nya stjärnans centrum. Denna förbränning kallas för fusion och pågår under 90% av stjärnans liv. Fusionen kräver mycket hög temperatur och ger ett överskott på energi i form av strålning. Det blir alltså ett strålningstryck utåt från kärnans förbränningsreaktioner i stjärnans centrum. Strålningstrycket inifrån motarbetas av ett lika stort mottryck utifrån av stjärnans gravitation vilket gör att stjärnan blir stabil. Vår sol är i ett sådant jämviktsläge och är därför stabil och beräknas ha flera miljarder år kvar innan vätet tar slut i kärnan.

Till sist tar vätet slut och kärnan kollapsar av gravitationen. Detta medför en temperaturhöjning som startar en ny fusion i kärnan. Denna gång förbränns helium till kol som gör att det blir ett nytt tryck utåt som får höljet att expandera. Man får en s.k. röd jätte. En röd jättes radie kan vara 500 000 000 km vilket är väldigt stort jämfört med solens radie på 700 000 km eller avståndet mellan solen och jorden som är 150 000 000 km. När allt helium är slut kan, om kärnan får tillräckligt hög temperatur, fusionen fortsätta med kol till magnesium, magnesium till klor och klor till järn. Här är det slut. Inga tyngre grundämnen än järn kan bildas genom fusion.

När en stjärna har nått hit är dess liv snart slut. Det finns ingenting kvar i stjärnans centrum som kan motverka gravitationen. Stjärnans volym börjar då minska, och dess slutliga volym beror på stjärnans massa.

Vilken stjärna lyser starkt?

Rymdstyrelsen och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Vad är det för skillnad mellan en stjärna och en planet?

Och för att veta om det vi ser är en stjärna eller en av dessa planeter, är det nödvändigt att observera om ljusstyrkan är fixerad eller blinkande. Eftersom stjärnorna har sitt eget ljus blinkar de, och därför är deras ljusstyrka glittrande. Planeter reflekterar bara solljus, så deras ljusstyrka är fast.

Planeter är vanligtvis ljusare än stjärnor. Anledningen till den olika ljusstyrkan är på grund av reflektionen av solljus, medan stjärnor avger sitt eget ljus. När det gäller form, visas stjärnor som en punkt, medan planeter verkar sfäriska.

Merkurius: Merkurius är den minsta och innersta planeten i solsystemet, som kretsar runt solen var 87,969 jorddag. … Mars: Mars är den fjärde planeten från solen och är den sista av de fyra jordlevande planeterna i solsystemet, som ligger mellan jorden och asteroidbältet, 1,5 AU från solen.

De inre planeterna, de som är närmast solen, är sfärer av fast sten och inkluderar Merkurius, Venus, Jorden och Mars. … De yttre planeterna, med undantag för Pluto, är stora gasformiga sfärer med ringar och inkluderar Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Mellan de inre och yttre planeterna finns ett asteroidbälte.

Skillnaden mellan en planet och en satellit är dess bana, en planet kommer alltid att kretsa runt en stjärna, medan en satellit kretsar runt andra himlakroppar, som en planet.