Vad finns det för insekter?

Steklar 11 100 arter
Tvåvingar (myggor, flugor etc.) 10 300 arter
Skalbaggar 5 000 arter
Fjärilar (inkl nattsländor, loppor, etc.) 3 200 arter
Insekter utan puppstadium (löss, gräshoppor, tvestjärtar etc.) 3 300 arter

Om vi istället för artrikedomen tittar på vilka som är vanligast förekommande, sett till antal individer, är tvåvingar absolut vanligast.

– I malaisefällor, som är en av de bästa metoderna för att fånga insekter, utgör flugor och myggor 75 procent av hela fångsten. Därefter kommer steklarna som utgör 15 procent, säger Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet, som lett studien.

Mycket av grunden för denna analys bygger på en inventering som gjordes med malaisefällor på 55 platser under åren 2003-2006. Att identifiera insekterna som ingår i studien involverade över 100 experter under flera år.

Den tidigare inventeringen följs nu upp för att studera förändringar i faunan. Under hela 2019 fanns 200 insektsfällor utspridda i hela Sverige. Volontärer hjälpte forskarna att tömma fällorna varje vecka och resultatet kommer att kunna visa variationen i insektsfaunan mellan årstider och platser. Materialet som nu samlas in kommer att analyseras med hjälp av DNA-sekvensering, vilket gör data tillgängligt mycket snabbare än tidigare metoder gjorde.

Ett urval av de 200 fällorna kommer dessutom att stå kvar i flera år för att göra den långsiktiga mätning som behövs för att se förändringar och trender.

Är många insekter?

Vi försöker förstå både den nuvarande utbredningen av arter och drivkrafterna bakom dessa utbredningsmönster. Ett problem med insekter och med andra riktigt artrika grupper är att vi har så få relevanta data att tillgå. För de flesta arter finns det inga data alls eller bara väldigt få. Dessutom är de processer som styr biologisk mångfald komplexa och vi saknar ofta verktyg för att undersöka dem. I vår forskning försöker vi lösa dessa problem. Ett exempel på hur vi har utforskat mönster i global omfattning är ett projekt där vi och forskare på alla kontinenter placerade ut larver av modellera. På det sättet ville vi uppskatta risken för att bli uppäten, ur ett insektsperspektiv. Vad vi fann var att predationstrycket var större närmare ekvatorn, och det främst var andra insekter som åt våra insekter.

Vi studerar också insekter i Arktis där uppvärmningen sker snabbare än någon annanstans. Den forskningen kan ge oss inblick i vad vi kan förvänta oss i andra delar av världen. För att råda bot på den stora bristen på data har vi skapat projektet LIFEPLAN, där forskare kartlägger livet (insekter, svampar, däggdjur och fåglar) med samma metoder världen över. En stor del av de arter som vi påträffar har aldrig beskrivits av vetenskapen, men vårt mål ligger på ett mer allmänt plan: att beskriva de krafter som formar naturens mångfald världen över.

Att förstå insekternas ekologi är centralt för en hel massa tillämpningar. Vi studerar till exempel förekomsten och effekterna av nya, invasiva arter, men också hur vi kan få arter att återvända till områden från vilka de försvunnit. Oavsett om vill stoppa spridningen eller underlätta etableringen av en art så behövs ungefär samma ekologiska kunskap.

Ett annat viktigt ämne för oss är pollinatörer och hur de påverkas av förändringar i landskapet. I takt med att jordbruket har blivit allt intensivare har tillgången på blommor och boplatser minskat för pollinatörerna. Därför studerar vi samspel mellan t.ex. humlor, landskapets struktur, tillgång på mat och förekomsten av sjukdomar. Att pollinatörer trivs i jordbrukslandskapet är förstås viktigt för framtidens matförsörjning. De förbättrar ju skörden av bl.a. åkerböna och raps. När det gäller frukter som äpplen och plommon är pollinatörer en förutsättning för en god skörd.

Men kunskapen om insekternas ekologi behövs inte bara för att bevara arter och ekosystem. Den behövs också för att vi ska kunna använda insekterna på ett hållbart vis. Just nu ökar intresset för att använda insekter som mat. Det skulle kunna vara ett hållbart alternativ – men det finns många frågor som måste utredas. Och det gör vi inom insektsekologi! Tillsammans med andra forskare på SLU studerar vi vilka insektsarter som lämpar sig för massuppfödning, och hur vi kan göra det på ett etiskt vis.

Vilken är den största insekten i Sverige?

Steklarna är den största insektordningen i Sverige – för tillfället. Den enorma mångfalden inom ordningen Hymenoptera är just nu under intensiv utforskning. Förr kände man till fler skalbaggsarter än steklar, men steklarna gick beslutsamt om. Det gjorde dock även tvåvingarna, och i nuläget är det oklart om Hymenoptera eller Diptera kommer att stå som ”segrare” i slutändan – om det finns en slutända… En uppdaterad siffra sista mars 2013 är 8301 arter för Sverige.

De flesta har en bild av hur en stekel ser ut, men ganska många vet inte att de känner ganska många typer av steklar eftersom getingar, bin och myror räknas dit. Men förutom dessa tämligen välbekanta gaddsteklar finns också ett stort antal växtsteklar och ett enormt, obekant och oöverskådligt, antal parasitsteklar.

För översikts skull kan man dela in steklarna i dessa tre: växtsteklar, parasitsteklar och gaddsteklar; men av dem är det bara gaddsteklarna (Aculeata) som är en naturlig (monofyletisk) grupp. Växtsteklar (”Symphyta”) är ett antal olika familjer som utvecklades tidigt i steklarnas historia och som saknar den karakteristiska ”getingmidjan”. Parasitsteklar och gaddsteklar bildar då tillsammans den naturliga gruppen midjesteklar (Apocrita). Men inom den är parasitsteklarna det stora antal familjer som inte helt har ombildat äggläggningsröret till en stickande gadd. (Många parasitsteklar kan stickas ändå, med sitt fortfarande fungerande äggläggningsrör!) En familj bland växtsteklarna och många familjer bland gaddsteklarna lever också som parasitoider, så ”parasitsteklarna” avgränsas inte av sin biologi heller…

Både midjan och stickandet hör nog till det mest avgörande för människors begrepp om steklar (även om det inte finns hos växtsteklarna!) – ordet ”stekel” härleds ur ”sticka”.

Vilka insekter bits i Sverige?

Lediga dagar med sol, bad och glass är en bild av den svenska sommaren. En annan verklighet är besvärliga insekter och kryp som för många blir en sommarplåga. Både människor och husdjur drabbas: i skogen, på stranden, i trädgården. Christer Hansson, intendent vid biologiska museet i Lund, listar här några av sommarens plågoandar som bits, sticks och suger blod.

Fästingar (0,5-5 mm) är ett slags spindeldjur som finns överallt där det finns däggdjur som är fästingens värddjur. Fästingar suger blod och orsakar klåda. De kan överföra borreliabakterier som orsakar borrelios och virus som orsakar hjärnhinneinflammation (TBE). Borrelios förebyggs genom att inom ett dygn avlägsna fästingar som bitit sig fast, TBE kan man vaccinera sig mot.Fästingar finns i hela Sverige utom i Norrlands inland. Långt ifrån alla fästingar sprider borrelios och TBE. Frekvensen smittspridare varierar mellan olika delar av landet.

Stickmyggor (4-13 mm) är en grupp myggor med ett 50-tal arter i Sverige. Stickmyggor finns över hela landet. Vissa arter föredrar skog och skugga medan andra, exempelvis den så kallade översvämningsmyggan som sommartid brukar förekomma i stora mängder vid Dalälven, flyger i solsken och när det blåser.Stickmyggor suger blod från fåglar, människor och andra däggdjur för att få näring till att producera ägg, det är alltså endast honmyggor som suger blod.

Knott (2-6 mm) är en grupp myggor bestående av cirka 35 arter. Knott finns i hela landet och på samma sätt som hos stickmyggorna är det endast honorna som suger blod; från fåglar, människor och andra däggdjur. Stora mängder knott kan orsaka problem när de exempelvis suger blod från boskap eftersom mängden gift de sprutar in innan de börjar suga kan försvaga och till och med döda värddjuret. Hos människor kan knottbett ge upphov till svåra inflammationer i den kroppsdel som angripits.

Vad hatar insekter?

Spindlar gillar inte pepparmint. Om du har problem med spindlar kan du placera tepåsar med pepparmintste där spindlarna brukar hålla till så kommer de ge sig av illa kvickt. Om du har pepparmintsolja hemma kan du även stryka oljan på golvlister och springor där spindlarna kan ta sig in.

De flesta kryp och insekter hatar cederträ. Det är bra att ha i garderoben för att jaga bort pälsängrar och mal - men funkar även bra om du vill bli av med spindlar. Placera cederträblocken eller cedeträoljan där du ser att spindlarna brukar hålla till så ska problemet vara löst inom kort.

Finns det några farliga insekter i Sverige?

Det finns ett antal insekter vars bett kan ställa till med besvär. Det sker genom saliven eller ett gift som innehåller ämnen som skapar irritation i huden. Vi har dock inga riktigt giftiga insekter i Sverige. Det krävs att du är allergisk eller får många bett på en gång för att det ska kunna bli en allvarlig situation. I riktigt allvarliga fall kan du få en anafylaktisk chock efter att ha fått insektsbett. Det är ett tillstånd som kräver akuta vårdinsatser. Oftast försvinner alla tecken på att du blivit biten inom ett par dagar, utan att du behövt uppsöka vård.

Insektsbett kan vara till exempel myggbett, bromsbett, spindelbett, getingstick, loppbett eller bett från myror. Olika insektsbett är olika allvarliga för olika personer. Vissa är överkänsliga mot knott och andra mot getingar. Många får insektsbett i sängen medan de sover men det är också vanligt att bli biten medan du är ute i naturen, eller bara i trädgården. Det är vanligast att få insektsbett på sommaren eftersom insekter gå i dvala på vintern.

Insektsbett ger ofta svullnad och rodnad.
Det kan göra väldigt ont där du har blivit biten.
Vissa insektsbett ger klåda.
Insektsbett kan ge hudutslag, även där du inte har blivit biten.

Anledningen till att du blir biten av insekter är ofta att du stört dem på något sätt. Getingar kan ha revir som de försvarar runt sina bon. Många insekter tycker om fuktiga och varma miljöer och dras därför till huden. Andra insekter lever på människors blod.

Vad är det som biter mig i sängen?

Lopporna blir 2-4 mm och biter och suger blod på djur eller människor. I naturen finns det många olika arter av loppor. Djurloppor är vanliga och de kan även angripa människor. De flesta loppor lever på däggdjur, och en mindre andel lever på fåglar.

Loppornas larver lever av diverse organiskt material som döda insekter och pälsrester. Larverna är blinda och undviker ljus. Efter puppstadiet söker sig den fullvuxna puppan efter sitt första blodmål.

För att loppor ska kunna föröka sig kräver de blod från sitt eget specifika värddjur. Således kan fågellopporna inte bli fler när de förs in i våra hem. De kan dock överleva under någon månads tid. Däremot kan katten eller hunden drabbas av kattloppor och de kan föröka sig inomhus.

Betten sitter ofta där kläderna stramar åt och är många gånger flera i rad. Betten skapar obehag och kliar och kan ibland ge allergiska hudreaktioner.

Vad kryper i sängen?

Du har oftast mest symtom på morgonen, eftersom kvalster trivs med fukt och värme och ofta finns i sängen.

Vid kvalsterallergi är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

Du har oftast mest symtom på morgonen, eftersom kvalster trivs med fukt och värme och ofta finns i sängen.

Vid kvalsterallergi är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

Du har snuva som rinner.
Du är täppt i näsan.
Du får röda, kliande ögon som rinner.
Du nyser mycket.
Du får andningsbesvär eller hosta.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

Du tror att du är allergisk men vet inte mot vad.
Du tror att du har astmatiska besvär.
Ett litet barn har besvär som kan bero på allergi eller astma.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

Du tror att du är allergisk men vet inte mot vad.
Du tror att du har astmatiska besvär.
Ett litet barn har besvär som kan bero på allergi eller astma.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Det är svårt att helt bli av med kvalstren. Här är några saker du kan tänka på:

Kvalster trivs där det är ganska fuktigt och varmt. Ha därför bra ventilation och rengör ventiler ofta.
Åtgärda eventuella fuktskador i bostaden.
Tvätta lakan som vanligt i 60 grader.
Tvätta kuddar och täcke i 60 grader regelbundet. Skölj noggrant.

Hur många gånger kan en mygga suga blod?

●

Tjenare

Kände idag att jag hade fått ca 10 bett av något slag på högra benet, mest runt knäskålen. Min fråga är kan en till två myggor göra fler än ett bett var eller ska jag kanske ringa anticimex :P?

Varför ska man inte klia på myggbett?

Här är tips på vad du kan göra för att minska risken att bli stucken:

Bär ljusa täckande kläder, eftersom myggor dras till mörka färger.
Använd myggmedel, de effektivaste brukar innehålla ett ämne som heter DEET.
Klistermärken med myggmedel är ett alternativ som kan fästas på kläder eller på barnvagnar.
Myggnät för öppna fönster och dörrar. Det finns myggnät som kan tejpas upp ovanför dörren som en extra nätdörr.
Myggspiral kan vara ett alternativ för att minska antalet myggor på en mindre yta utomhus.
Myggfällor och myggskydd är maskiner som har blivit mer och mer populära, och vissa sorter har haft effekt i tester.
Förebygg klåda med allergitabletter som innehåller antihistamin. Om du är väldigt känslig för myggbett kan du ta en tablett en halvtimme innan du vistas i myggrika miljöer. Det förebygger svår klåda och svullnad och gör att betten inte ger samma reaktion.

I vissa affärer säljs armband med ultraljud som sägs skrämma bort mygg. Det finns flera studier som visat att ultraljud tyvärr inte fungerar för att motverka myggor och myggbett.

Vilken är Sveriges farligaste insekt?

Getingar och bin – Sveriges farligaste insekter

Getingar och bin räknas till Sveriges farligaste insekter. Varje år avlider cirka två till fem personer av stick från getingar eller bin som har utlöst en allergisk reaktion. I de dödliga fallen har personen ofta blivit stucken på halsen eller i ansiktet. Getingar och bin är som mest aktiva från juli till september. Cirka 1-3 procent av Sveriges invånare har getingallergi och dessa överreagerar på giftet.

Den allvarligaste reaktionen är allergichock (anafylaktisk chock) och den kräver omedelbar läkarbehandling med adrenalinspruta.

Getingar och bin lockas av:

Vad är giftigast i Sverige?

De giftiga växterna i Sverige innehåller giftämnen som exempelvis alkaloider, blåsyra eller glykosider. Och en del av växterna har en så hög halt av giftämnena att en enda tugga är livsfarlig.

Liljekonvalj doftar underbart, men det är en giftig växt, vars blad, stjälkar och blommor kan vara farliga att förtära.

Giftämne: Glykosider och steroidsaponiner, som påverkar hjärtat.
Dödlighet: Liljekonvalj är sällan dödlig, men uppsök läkare vid intag av mer än fem bär, blommor eller växtdelar.
Symptom: Illamående, kräkningar, olustkänsla och påverkad hjärtrytm.
Motgift: Drick vatten, provocera fram kräkningar och uppsök läkare.

Liljekonvaljer växer vanligen i lövskog, i barrskog och på hedar. Den giftiga växten består av en jordstam, avlånga gröna blad och vita klockformade blommor.

Tidlösa är en giftig växt som spirar fram vid samma tid som ramslök och därför lätt kan förväxlas med den ätliga växten.

Giftämne: Kolchicin, som kan orsaka försämrad celldelning och leda till hjärtsvikt och förlamning av andningsmuskulaturen.
Dödlighet: Halten av kolchicin i bladen varierar mycket. Allt mellan tre och 60 gram kan vara en dödlig dos.
Symptom: Törst, kraftiga kräkningar, magont, blodiga diarréer och en brännande känsla i munnen.
Motgift: Drick vatten, provocera fram kräkningar och uppsök läkare. Förgiftning behandlas med lavemang mot förstoppning eller aktivt kol, som binder oönskade ämnen i mag–tarmkanalen.

Tidlösa är en giftig lökväxt, som växer naturligt i fuktiga och näringsrika marker som ängar och sluttningar. De fina blommorna har också gjort den populär i parker och trädgårdar.

Giftämne: Cicutoxin, ett mycket verksamt krampgift som kan förlama andningsmuskulaturen.
Dödlighet: Den giftiga effekten i sprängört beror på mängden cikutoxin i växten och ett enda bett kan leda till döden.
Symptom: Salivation, illamående, andningssvårigheter och svåra kramper.
Motgift: Drick vatten, provocera fram kräkningar och uppsök läkare. Förgiftning behandlas med aktivt kol, som binder oönskade ämnen i mag–tarmkanalen.

Sprängört, som växer vid stränder, mossar och vattendrag, är en av Sveriges giftigaste växter.

Får konstiga bett på natten?

Våra erfarna läkare och sjuksköterskor kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtomen.

Loppor är vinglösa, blodsugande parasiter som lever på däggdjur och fåglar. Det finns minst 2000 olika arter och underarter. Människoloppor ses sällan i Europa eftersom de inte trivs i våra rena bostäder. På stränder kan du stöta på sandloppor, i smältande snö kan det finnas snöloppor och fågelbon kan sprida fågelloppor. En vuxen loppa är mellan 2 och 4 millimeter lång och kan ses med blotta ögat.

Deras kraftiga bakben gör att lopporna kan hoppa långt. När de hoppar mellan olika djurarter eller från djur till människa kan de ibland sprida infektioner. Smittämnet utsöndras med loppornas avföring och när den som blivit biten kliar sig kan smittan gnidas in i loppbettet. Loppor har spridit tyfus och pest, men ingen av dessa sjukdomar finns i Sverige idag.

Hur vet man om man har vägglöss bett?

Vägglöss är insekter som letar efter människor eller djur på natten för att suga blod, precis som många myggarter. De lämnar bettmärken som kan ge klåda och allergiska reaktioner.

Förekomsten av vägglöss är utbredd över hela världen och har ökat avsevärt de senaste åren, särskilt i USA och Australien. Även i Europa ökar förekomsten, men det finns inga pålitliga siffror eftersom man inte måste anmäla angrepp av vägglöss. Den ökade förekomsten tycks bero på en ökad migration, att vi reser mer och att många löss har blivit okänsliga för insektsdödande medel.

Symtomen uppstår när vägglöss tränger igenom huden för att leta efter blod. Ofta utvecklas kliande hudförändringarna timmar, dagar eller till och med en vecka efter bettet.

Ofta ger betten bara små blodiga punkter på otäckta hudregioner. Ofta uppstår cirka en halv centimeter stora, ljusröda, kliande hudförändringar. Vanligtvis kan det punktformiga röda stickstället fortfarande ses. Eftersom lössen ofta sticker flera gånger för att leta efter blod, är hudskadorna ofta linjära – som små gator över huden. Hos vissa människor finns det röda, stora hudsvullnader, som kan flyta samman till en stor rodnad eller till och med orsakar en allergisk reaktion i huden. Hudförändringarna kan också ha små hårda delar eller se ut som finnar (utan var).

Det är typiskt att de tidigare bettmärken börjar klia igen vid nya bett. Hudförändringar kvarstår ofta i cirka sju till tio dagar.

Cimex lectularis, den vanligaste typen av vägglöss som äter människoblod.

Det finns två typer av vägglöss som huvudsakligen äter människoblod: Cimex lectularis och Cimex hemipterus. Den absolut vanligaste i Sverige är Cimex lectularis, en ovalformad, rödbrun insekt. Honorna har en storlek på cirka 4 till 8,5 mm medan hanarna är vanligtvis lite mindre. De liknar en äppelkärna i sin färg och något långsträckta form.

Vägglössen lever främst på blod från däggdjur, helst människor, men kan också sticka husdjur, fåglar eller fladdermöss. De kan leva året runt i bebodda rum och är mycket motståndskraftiga mot värme, kyla och även mot vissa bekämpningsmedel (insektsmedel). De kan, särskilt om de precis har ätit, överleva i upp till två år utan att få någon ny mat.

Var gömmer sig pälsängrar?

Pälsängrar är skalbaggar vars larver lever av produkter med animaliskt ursprung. Några olika arter som förekommer i Sverige är vanlig pälsänger, vågbandad pälsänger, brun pälsänger.

Pälsängrar är alla ovalt avlånga till formen, brun – eller svartfärgade i olika nyanser och mönster samt mellan 3-6 mm långa. Beroende på temperatur tar det lite olika lång tid för ett pälsängerägg att kläckas (och bli en larv), vid 18°C tar det cirka 22 dagar och vid 30°C efter 6 dagar. Larvstadiet varar sedan allt från 6 månader upp till 2-3 år, beroende på levnadsförhållanden och kost, innan den blir en fullvuxen skalbagge.

Samtliga pälsängerarter är duktiga flygare och sprids därför lätt inomhus. Den vanliga pälsängern lever utomhus i hela Sverige och kan komma in via öppna fönster och dörrar sommartid. De övriga arterna är däremot införda till landet och förekommer endast inomhus. I naturen är deras främsta uppgift att hålla rent. De hjälper till att bryta ned hårprodukter som päls, dun och fjädrar från döda djur i naturen. Hittar du tomma larvhudar i garderober och lådor kan detta vara en varningssignal för att du har pälsänger hemma.