Var finns fästingar i Sverige?

De flesta fästingar som angriper människor, men även hundar och katter, tillhör arten vanlig fästing, Ixodes ricinus. Det finns även andra fästingarter som kan angripa oss, men ca 95 % av alla angrepp sker av vanlig fästing.

Den vanliga fästingen finns i västra och centrala Europa, samt i länder i före detta Sovjetunionen. I Asien finns Ixodes persulcatus, som liknar den vanliga fästingen, vanligt utbredd. I Nordamerika finns fästingarterna Ixodes scapularis och Ixodes pacificus, som både påminner i utseende och som har samma funktion där som vår vanliga fästing.

I Sverige finns vanlig fästing i hela Götaland, nästan hela Svealand och, mer sällsynt, utefter norrlandskusten upp till Umeå. De senaste trettio åren har den även börjat sprida sig inåt i Norrland. Troligen är det fåglar, vandrande djur eller människor som åstadkommit denna spridning, men fästingarna kan ha svårt att etablera sig överallt.

På bilden till höger syns en fästinghane som försöker para sig eller parar sig med den större honan. Ibland kan det vara flera på en honas undersida.

Parningen äger vanligen inte rum på värddjuret, men kan göra det och då kanske särskilt hos djur som inte kan klia bort fästingen, som katter och hundar.

Honans könsöppning sitter mitt på undersidan. Hanen kryper hanen in under honan och använder sina mundelar för att befrukta henne och föra över sperma från det egna könsorganet till honans.

Fästingar är beroende av fuktighet för sin överlevnad. Eftersom de äter, eller dricker blod, relativt sällan får de vanligtvis inte i sig tillräckligt med vätska med födan utan måste ta upp vatten från omgivningen. De kan extrahera vatten från luften när den relativa fuktigheten är 80-96%.

När fästingar sitter en bit upp på till exempel ett grässtrå och väntar på ett förbigående värddjur dunstar vätska från dem. Då och då måste de klättra ner och tanka vatten eftersom luftfuktigheten är störst närmast marken.

Med stigande värme blir det allt svårare för fästingar att få tillräckligt med vätska. Varma och torra somrar minskar därför fästingarnas aktivitet.

Däggdjur, fåglar och kräldjur, de kan alla angripas av fästingar. Larvernas värddjur är främst möss, sorkar och näbbmöss, men även småfåglar. Eftersom de innehåller mindre fuktighet hinner de inte så högt upp i vegetationen som större fästingar. Därför träffar de oftast bara på mindre djur.

Nymferna attackerar något större djur, som harar, katter, hundar och hönsfåglar. Den vuxna honan kan ge sig på ännu större djur som rådjur, älgar, kossor, hästar, får, dovhjortar, kronhjortar - och människor.

Nuförtiden verkar det som om även larver och nymfer angriper människor i allt större omfattning.

Hur stor är risken att smittas av TBE?

Vi erbjuder vaccin mot TBE på våra vårdcentraler – vaccinera dig eller ditt barn för att få ett fullgott skydd mot TBE. Läs mer om vaccinationen här.

TBE är en förkortning av det engelska namnet tick-borne encephalitis – fästingburen hjärninflammation. På läkarspråk heter det fästingburen encefalit. TBE orsakas av virus som påverkar det centrala nervsystemet.

Fästingar är små spindeldjur som är aktiva under vår, sommar och höst. De biter sig fast i huden på människor och djur och kan ibland sprida sjukdomar som orsakar stor skada. Fästingburna sjukdomar som TBE och borrelia är vanligast i södra och mellersta Sverige. Östersjökusten och andra områden nära vatten anses vara särskilt utsatta riskområden, men det kan finnas infekterade fästingar i större delen av landet.

Borrelia sprids av fästingar som bär på borreliabakterien – det gör ungefär var tredje fästing i Sverige. TBE orsakas av virus, som är betydligt ovanligare. Babesios är en annan, sällsynt fästingsjukdom hos människor som oftast drabbar kor och får.

TBE ger inte alltid några symptom och kanske har du inte ens uppfattat att du har blivit biten av en fästing. De flesta får lindriga besvär som påminner om influensa inom 10 dagar efter ett fästingbett, men TBE kan ibland ha en inkubationstid på en hel månad. Typiska symptom vid TBE är feber, huvudvärk och muskelvärk i några dagar. För många blir besvären inte värre än så, men infektionen leder ibland till hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Då kan du vara feberfri en vecka innan du får nya, allvarligare symptom som kan påverka dig både fysiskt och psykiskt.

Hjärnhinneinflammation vid TBE kännetecknas bland annat av hög feber, kraftig huvudvärk, illamående och stelhet i nacken. Vid hjärninflammation kan du få fler besvär och även känna dig förvirrad. Kramper och förlamningar förekommer också.

De flesta blir helt återställda, men ungefär var tredje person får långvariga eller kvarstående besvär. Trötthet, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter är särskilt vanligt. I ovanliga fall kan TBE orsaka förlamning. TBE brukar ha ett lindrigare förlopp hos barn, men även barn kan få långvariga besvär.

Hur länge måste en fästing sitta för att smitta TBE?

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen hjärninflammation är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

TBE orsakas av ett virus som tillhör gruppen flavivirus. Värddjur är främst gnagare.Människan smittas genom bett av fästingar, och de flesta fallen ses under sommaren och hösten. Utomlands identifieras även fall som smittats via opastöriserad mjölk, men några sådana fall har inte rapporterats från Sverige. Sjukdomen smittar inte från person till person. Inkubationstiden är vanligen 1–2 veckor.

Varje år rapporteras 200–300 fall av TBE i Sverige. Smittan förekommer främst i södra och mellersta Sverige. Den är vanligast inom Upplands och Södermanlands skärgårdar samt omkring Mälaren men smittan sprider sig västerut och är numera vanligare på flera håll i södra Sverige.

Sjukdomen finns även på flera platser i övriga Östersjöländer inte minst på Åland samt i, östra och centrala Europa. En annan variant av TBE-viruset förekommer i Ryssland och stora delar av norra Asien där taigafästingen finns.

Många får inga symtom alls eller enbart milda symtom, men allvarlig TBE yttrar sig som en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, förvirring och emellanåt kramper och förlamningar. Den föregås ofta av en mildare feberepisod några dagar tidigare som man tillfrisknat från. De flesta som insjuknar blir helt återställda men ungefär en tredjedel får långdragna eller bestående besvär med bland annat uttalad trötthet och minnesstörningar. Vissa får bestående förlamningar även om det är ovanligt. Dödsfall förekommer men är sällsynta. Barn i förskoleåldern som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna, men kan få kvarstående besvär.

Hur vet man att man har fått TBE?

TBE är ett virus som sprids via fästingbett. Infektionen kan sprida sig till hjärnan och orsaka allvarliga symtom. För dig som har fått en hjärn- eller hjärnhinneinflammation finns en risk för långvariga eller till och med bestående besvär.

Symtomen debuterar mellan fyra dagar till en månad efter att du blivit biten av en smittbärande fästing. De första symtomen är vanligen:

TBE-virus sprids till en fästing via ett värddjur, som exempelvis en gnagare som den suger blod från. När du blir biten av samma fästing överförs smittan till dig. Dessvärre överförs TBE ganska snart efter bettet. Därför kan du ha blivit smittad trots att du upptäckt och tagit bort fästingen tidigt.

Är svenska fästingar farliga?

Det var efter rävskabben på 80- och 90-talet som antalet fästingar i Sverige började öka. När rävstammen minskade försvann en viktig predator för fästingarnas värddjur, rådjuren och smågnagarna. Det varmare klimatet har också lett till att både fästingarna och värddjuren överlever vintern i större utsträckning.

− Vegetationsperioden har blivit längre på grund av klimatförändringarna. Ett mildare klimat är gynnsamt för fästingarnas värddjur, rådjuren, som nu har bättre vinteröverlevnad än tidigare. Vi har aldrig haft så många däggdjur i markerna som vi har nu, säger Thomas Jaenson.

Thomas Jaenson identifierade tidigt att rådjur och andra hjortdjur spelar en viktig roll för spridningen av fästingar och sjukdomarna de för med sig. Smittor som borrelia och TBE kommer från smågnagarna, men det är främst av rådjuren de vuxna honorna får i sig sitt sista blodmål som gör att de kan producera många ägg. När Thomas Jaenson uttalade sig i media för drygt tio år sedan om att vi borde minska rådjursstammarna för att få bukt med smittspridningen, fick han motta kritik. Det var framförallt vissa jägare som vände sig mot hans förslag. I kommentarsfältet blev tonen stundtals hätsk.

− Rådjuren är en stor, indirekt orsak till att så många människor blir sjuka. Och det står jag fast vid än idag. Men då när artikeln publicerades var det två personer som skrev i kommentarerna att det var jag som borde skjutas i stället för rådjuren.

Thomas Jaenson är dock fortsatt kritisk till de stora stammarna och att man planterat in rådjur på platser som till exempel Gotland. Under det senaste decenniet har han samlat in runt 10 000 fästingar som han nu förvarar i frysen i väntan på analys. Många av dem kommer från Gotland och hans förhoppning är att kunna analysera dem för att se hur smittspridningen korrelerar med rådjurens utbredning. En annan plan med den stora insamlingen är att jämföra fästingförekomst och fästingburna sjukdomar mellan olika biotoper.

Är fästingar farliga i Sverige?

Det är vanligt att det kliar och blir lite rött på bettstället i några dagar efter fästingbettet. Det brukar gå över av sig själv inom några dagar.

De allra flesta som blir bitna av en fästing behöver inte söka vård. Du kan själv ta bort en fästing som har bitit sig fast.

Kontakta en vårdcentral  om du har en rodnad som kommer tidigast en vecka efter ett fästingbett. Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård.

De allra flesta som blir bitna av en fästing behöver inte söka vård. Du kan själv ta bort en fästing som har bitit sig fast.

Kontakta en vårdcentral  om du har en rodnad som kommer tidigast en vecka efter ett fästingbett. Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:

Det är viktigt att ta bort en fästing så fort som möjligt. Risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre fästingen biter sig fast. Du ska inte smörja eller badda något på fästingen innan du tar bort den.

Kan man bli frisk från TBE?

TBE är en virussjukdom som sprids av fästingar. De flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar, men upp till en tredjedel får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Det kan leda till allvarliga tillstånd och besvären kan finnas kvar under en lång tid eller till och med bli bestående.

– Forskningen är viktig för att förstå hur viruset sprids och vilka genotyper* av virus som orsakar sjukdom i Mellansverige. Det kan skapa förståelse för hur sjukdomen i framtiden kommer att sprida sig, utifrån att viruset på grund av klimatförändringarna kan komma att hittas längre norrut, säger Lukas Ocias, läkare och huvudansvarig forskare för projektet.

De data Lukas och hans kollegor identifierar och analyserar kan användas för att planera framtida rekommendationer för i vilka områden man bör vaccinera sig. I Gävleborg har det funnits några fall årligen de senaste åren. För vaccinationsrekommendationer, se Smittskydd Gävleborgs information till allmänheten.

* Genotyp: Den genetiska uppsättningen hos en individ eller i det här fallet ett virus.

Vad ska man göra om man blir biten av en fästing?

Ett fästingbett kan klia och få en rodnad i några dagar. Vanligtvis helt ofarligt du kan få sjukdomar som borrelia och TBE.

Du kan få ett fästingbett om du vistas i miljöer där fästingar finns. Läs mer.

Fästingar är små leddjur som är besläktade med spindlar och kvalster. De trivs bäst på skuggiga och fuktiga platser som i björkskog och högt gräs. Ett fästingbett är vanligen helt ofarligt. Däremot kan fästingen bära på bakterier och virus som den överför till sin värd när den suger blod.

För det mesta känner du inte när fästingen biter tag eftersom den utsöndrar ett bedövningsmedel i saliven. Det är först efteråt som du får symtom som klåda. Fästingen kan sitta kvar och suga blod i upp till en vecka innan den släpper taget.

Kan man duscha av fästingar?

Ta tag om fästingen med en fästingborttagare eller med en pincett, undvik att klämma ihop den med fingrarna.

Ta tag om fästingen så nära munnen på den som möjligt, alltså så nära din eller ditt barns hud som du kan.

Dra sedan fästingen försiktigt och rakt ut, fästingen ska inte vridas loss.

Om du fått ett fästingbett ska du plocka bort fästingen så snart som möjligt, detta eftersom risken för fästingburen smitta ökar ju längre du låter fästingen sitta kvar.

– Det är viktigt att undersöka varandra noggrant efter fästingar efter att ha vistats i en miljö där fästingar kan förekomma. TBE överförs dessvärre direkt vid bettet, men det kan ta mer än ett dygn för borreliabakterier att överföras från fästingen till dig, berättar Hans Lindholm, läkare hos Min Doktor och fortsätter:

– Fästingar kan vandra runt på kroppen i timmar i jakt på ett varmt och fuktigt ställe. De trivs bäst i hårbeväxta områden och där huden är som tunnast - exempelvis i hårbotten, runt underlivet och i böjveck.

Vad gör man om man blivit biten av en fästing?

Fästingar finns i hela Götaland, nästan hela Svealand och längs Norrlands kust.

I Sverige har vi främst två arter - vanlig fästing och sibirisk fästing/taigafästing. Vanlig fästing finns i nästan hela landet. Taigafästing finns i Norrbotten och på öar nordost om Umeå. Båda arter kan sprida sjukdomar.

En fästing lever i 3-4 år. Den utvecklas från ägg till larv, nymf och sist vuxen fästing. Honan dör strax efter hon lagt sina ägg.

När du varit utomhus på vår, sommar och sensommar så finns en risk att du fått en fästing. Fästingarna hakar fast sig i dig när du går förbi och finns oftast i högt gräs. När de landat på dig så kryper de runt lite innan de hittar en bra plats att sätta sig på. Väl där biter de fast sig och sprutar in lite saliv för att inte blodet ska stelna. Det är detta saliv som gör att det blir svullet, rött och kliar. Ibland kan du se fästingar krypa på dig. Plocka bort dem så fort du kan.

Dessa symtom är de vanligaste och är inget att oroa sig för. Det är kroppens naturliga reaktion på bettet. Bettet ser oftast ut som en liten knopp, ungefär som ett myggbett.

Hur ser ett farligt fästingbett ut?

Om fem-fem-regeln däremot uppfylls ska man direkt uppsöka läkare, råder Klemets.

– I det här skedet har man den absolut största nyttan av antibiotikabehandling. Då kan man också förhindra att infektionen sprider sig till övriga delar av kroppen.

Ibland kan rodnaden ändå vara väldigt ljus så att man knappt skiljer dem från huden och kanske inte märker infektionen.

Hur länge lever en fästing i sängen?

Fästingen genomgår tre olika stadier i sin utveckling. Från larv till nymf och därefter till vuxen fästing. I varje stadium behöver den suga blod för att utvecklas vidare. När fästingen är aktiv sitter den i vegetationen, kanske på ett grässtrå 10–20 cm från marken och väntar på att ett lämpligt djur ska passera. Värddjur är framför allt möss och sorkar men även stora däggdjur samt ibland också människor. Vår vanligaste fästing (Ixodes ricinus) saknar ögon. När den känner av rörelser i vegetationen, koldioxid eller dofter sveper den med frambenen och griper tag i pälsen på det passerande offret.

Många av dem som drabbas av fästingöverförda infektioner har inte ens märkt att de blivit bitna av en fästing. Innan fästingen börjar suga blod låter den lite saliv rinna ner i bettsåret via sitt hullingförsedda sugrör. Saliven innehåller både bedövningsmedel, som gör bettet smärtfritt, och ett ämne som förhindrar att blodet koagulerar. När fästingen sugit klart, vilket kan ta upp till en vecka, släpper den taget och faller till marken för att där utvecklas till nästa stadium. Den befruktade vuxna honan som sugit blod sin tredje gång lägger upp till 2000 ägg innan hon till slut dör. Äggen kläcks några veckor senare och en ny generation fästingar föds.

Kan en fästing bita två gånger?

Kan en fästing överleva i tvättmaskin?

Fästingar trivs i högt fuktigt gräs, så undvik detta om du vill undvika fästingar.

Fästingen är både äcklig och kan sprida farliga sjukdomar till människor och djur. Så här gör du för att undvika dem.

Av Susann Gson Engqvist, Foto Getty Images

Nu smyger våren in över landet och med den vaknar fästingarna. Varje hundägares fiende. Det finns en hel del preparat som ska hindra fästingen från att suga sig fast. Allt från pulver att strö på maten till droppar på huden eller invärtes medicin. Men det är inte alltid effekten är optimal. Många vill heller inte använda gifter på sin hund.

Vilken doft gillar inte fästingar?

3. B-vitamin (invärtes bruk) Många tycker att det intag av B- vitaminkomplex under sommaren är att effektivt sätt att skrämma bort fästingar. Rekommendationen är att börja äta det några veckor innan sommaren/semestern för att hinna få full effekt. B-vitamin brukar även rekommenderas som alternativt fästingmedel för hundar samt anses också effektivt för att skrämma bort mygg.

► Läs också: Hannah Sjöström tipsar om naturliga solskydd

4. Rapsolja Ska du ut i gräset så smörj in ben och fötter med rapsolja. Det gör att fästingarna inte kan fastna på kroppen. Enkelt, billigt och giftfritt.

Örtspray med rosmarin (utvärtes bruk) Duscha benen med rosmarinvatten före promenad i fästingmarker (gäller även hunden): Recept: en liter vatten, en burk rosmarin eller timjan, en matsked vitvinsvinäger, en vitlöksklyfta och lite citronsaft. Gör så här: Koka upp en liter vatten tillsammans vitlöksklyftan. Häll i en burk rosmarin eller timjan i vattnet och låt dra i minst en timme. Sila bort kryddan och vitlöken. Tillsätt en matsked vitvinsvinäger och citronsaften. Häll blandningen i en sprayflaska. Läs mer i bloggen Skogshuldran

Huskur med johannesört, lavendel och tea tree (utvärtes bruk) Anti-insektsolja som hjälper även mot fästingar från bloggen Skogshuldran Gör så här: Blanda samman 25 ml olivolja och 25 ml johannesört. Tillsätt tre droppar lavendel, tre droppar citronella och tre droppar tea tree. Fästingarna gillar varken oljan eller doften.

Huskur rölleka och renfana (utvärtes bruk) Gör så här: Plocka totalt cirka en liter blad 50/50 från rölleka och renfana. Koka upp en liter vatten och häll över bladen. Rör om då och då under tiden som det småputtrar i cirka 30 minuter. Sila bort bladen och spara vätskan i flaska i kylskåpet.