Vilka fåglar övervintrar i Sverige?

none id="readability-page-1" class="page">

Alla Naturmorgons avsnitt finns att lyssna på som podd. Sök under "avsnitt" här på sidan eller i appen SR Play.

Men vi har också en podd som heter Livet enligt Naturmorgon. Där finns det lilla extra, bland annat Fågelsångskolan, Fjärilspodden, Naturens smaker, Berits blommor, Strandfynd, Svampgalen, Artbibliotekarierna tipsar, Fågelsångsfrossa, Naturreportaget och Varenda underbar liten art. Podden hittar du genom att klicka på rubriken, eller sök upp den i SR Play.

Vad finns det för fåglar i Sverige?

(F) Prutgås (Branta bernicla)
(T) Rödhalsad gås (Branta ruficollis)
(H) Kanadagås (Branta canadensis)
(H) Vitkindad gås (Branta leucopsis)
(T) Stripgås (Anser indicus)
(H) Grågås (Anser anser)
(H) Sädgås (Anser fabalis)
(F) Spetsbergsgås (Anser brachyrhynchus)
(F) Bläsgås (Anser albifrons)
(h) Fjällgås (Anser erythropus)
(H) Knölsvan (Cygnus olor)
(F) Mindre sångsvan (Cygnus columbianus)
(H) Sångsvan (Cygnus cygnus)
(T) Nilgås (Alopochen aegyptiaca)
(H) Gravand (Tadorna tadorna)
(T) Rostand (Tadorna ferruginea)
(H) Mandarinand (Aix galericulata)
(H) Årta (Spatula querquedula)
(H) Skedand (Spatula clypeata)
(H) Snatterand (Mareca strepera)
(H) Bläsand (Mareca penelope)
(H) Gräsand (Anas platyrhynchos)
(H) Stjärtand (Anas acuta)
(H) Kricka (Anas crecca)
(T) Amerikansk kricka (Anas carolinensis)
(T) Rödhuvad dykand (Netta rufina)
(H) Brunand (Aythya ferina)
(H) Vigg (Aythya fuligula)
(H) Bergand (Aythya marila)
(T) Alförrädare (Polysticta stelleri)
(T) Praktejder (Somateria spectabilis)
(H) Ejder (Somateria mollissima)
(T) Vitnackad svärta (Melanitta perspecillata)
(H) Svärta (Melanitta fusca)
(H) Sjöorre (Melanitta nigra)
(H) Alfågel (Clangula hyemalis)
(H) Knipa (Bucephala clangula)
(H) Salskrake (Mergellus albellus)
(H) Småskrake (Mergus serrator)
(H) Storskrake (Mergus merganser)

(H) Järpe (Tetrastes bonasia)
(H) Dalripa (Lagopus lagopus)
(H) Fjällripa (Lagopus muta)
(H) Tjäder (Tetrao urogallus)
(H) Orre (Lyrurus tetrix)
(H) Rapphöna (Perdix perdix)
(H) Fasan (Phasianus colchicus)
(H) Vaktel (Coturnix coturnix)

(T) Turturduva (Streptopelia turtur)
(H) Turkduva (Streptopelia decaocto)
(H) Tamduva (Columba livia)
(H) Skogsduva (Columba oenas)
(H) Ringduva (Columba palumbus)

(H) Vattenrall (Rallus aquaticus)
(H) Kornknarr (Crex crex)
(H) Småfläckig sumphöna (Porzana porzana)
(H) Rörhöna (Gallinula chloropus)
(H) Sothöna (Fulica atra)
(T) Mindre sumphöna (Zapornia parva)

(H) Smådopping (Tachybaptus ruficollis)
(H) Skäggdopping (Podiceps cristatus)
(H) Gråhakedopping (Podiceps grisegena)
(H) Svarthakedopping (Podiceps auritus)
(H) Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis)

(H) Ljungpipare (Pluvialis apricaria)
(F) Kustpipare (Pluvialis squatarola)
(H) Tofsvipa (Vanellus vanellus)
(H) Större strandpipare (Charadrius hiaticula)
(H) Mindre strandpipare (Charadrius dubius)
(T) Svartbent strandpipare (Charadrius alexandrinus)
(H) Fjällpipare (Charadrius morinellus)

(H) Småspov (Numenius phaeopus)
(H) Storspov (Numenius arquata)
(H) Myrspov (Limosa lapponica)
(H) Rödspov (Limosa limosa)
(H) Roskarl (Arenaria interpres)
(F) Kustsnäppa (Calidris canutus)
(H) Myrsnäppa (Calidris falcinellus)
(H) Brushane (Calidris pugnax)
(F) Spovsnäppa (Calidris ferruginea)
(H) Mosnäppa (Calidris temminckii)
(F) Sandlöpare (Calidris alba)
(H) Kärrsnäppa (Calidris alpina)
(H) Skärsnäppa (Calidris maritima)
(F) Småsnäppa (Calidris minuta)
(T) Tuvsnäppa (Calidris melanotos)
(H) Morkulla (Scolopax rusticola)
(H) Dvärgbeckasin (Lymnocryptes minimus)
(H) Dubbelbeckasin (Gallinago media)
(H) Enkelbeckasin (Gallinago gallinago)
(T) Tereksnäppa (Xenus cinereus)
(H) Smalnäbbad simsnäppa (Phalaropus lobatus)
(T) Brednäbbad simsnäppa (Phalaropus fulicarius)
(H) Drillsnäppa (Actitis hypoleucos)
(H) Skogssnäppa (Tringa ochropus)
(H) Rödbena (Tringa totanus)
(T) Dammsnäppa (Tringa stagnatilis)
(H) Grönbena (Tringa glareola)
(H) Svartsnäppa (Tringa erythropus)
(H) Gluttsnäppa (Tringa nebularia)

(T) Storlabb (Stercorarius skua)
(T) Bredstjärtad labb (Stercorarius pomarinus)
(H) Kustlabb (Stercorarius parasiticus)
(H) Fjällabb (Stercorarius longicaudus)

(F) Alkekung (Alle alle)
(H) Sillgrissla (Uria aalge)
(H) Tordmule (Alca torda)
(H) Tobisgrissla (Cepphus grylle)
(T) Lunnefågel (Fratercula arctica)

(H) Tretåig mås (Rissa tridactyla)
(T) Tärnmås (Xema sabini)
(H) Skrattmås (Chroicocephalus ridibundus)
(H) Dvärgmås (Hydrocoloeus minutus)
(H) Svarthuvad mås (Ichthyaetus melanocephalus)
(H) Fiskmås (Larus canus)
(H) Havstrut (Larus marinus)
(T) Vittrut (Larus hyperboreus)
(T) Vitvingad trut (Larus glaucoides)
(H) Gråtrut (Larus argentatus)
(T) Kaspisk trut (Larus cachinnans)
(T) Medelhavstrut (Larus michahellis)
(H) Silltrut (Larus fuscus)
(H) Småtärna (Sternula albifrons)
(T) Sandtärna (Gelochelidon nilotica)
(H) Skräntärna (Hydroprogne caspia)
(T) Vitvingad tärna (Chlidonias leucopterus)
(H) Svarttärna (Chlidonias niger)
(H) Kentsk tärna (Thalasseus sandvicensis)
(H) Fisktärna (Sterna hirundo)
(H) Silvertärna (Sterna paradisaea)

(H) Smålom (Gavia stellata)
(H) Storlom (Gavia arctica)
(T) Svartnäbbad islom (Gavia immer)
(T) Vitnäbbad islom (Gavia adamsii)

(F) Stormfågel (Fulmarus glacialis)
(T) Grålira (Ardenna grisea)
(T) Mindre lira (Puffinus puffinus)

Vad är Vinterfåglar?

Till de fåglar som kan ses vintertid hör även invasionsarterna eller invasionsflyttarna. Flyttningen dikteras i hög grad av att deras huvudsakliga näringskälla fluktuerar eller kanske helt uteblir, och de tvingas uppsöka andra geografiska områden där deras föda finns.

Om till exempel tillgången på cembratallfrön i Sibirien är god så är de smalnäbbade nötkråkorna stationära där. Men om det är ont om frön eller om det inte finns någr alls så utvandrar de och når olika långt, allt efter frötillgången i de trakter de uppsöker. (Numera vet vi att de smalnäbbade nötkråkorna har en mycket varierad diet, men frötillgången verkar vara den styrande faktorn för migrationen.)

Motsvarande gäller för till exempel mindre korsnäbb, svartmes och större hackspett vilka är mer eller mindre näringsspecialister på granfrön, sidensvans och tallbit som oftast äter rönnbär, bändelkorsnäbb vars huvudföda är lärkträdsfrön, eller nötskrika som gärna tar ekollon.

Sveriges Ornitologiska förening anordnar varje år en räkning av fåglar vid fågelborden, "Vinterfåglar inpå knuten" som alla kan vara med i. Resultatet från räkningen i januari 2013 visar att talgoxen regerar som den vanligaste arten vid fågelbordet. Därefter kommer blåmes och pilfink.

Vilken fågel liknar domherre?

Blåmesen är en liten fågel med en blågul fjäderdräkt. Den är cirka 10-12 cm lång och är väldigt enkel att känna igen i naturen. De häckar oftast i trädhål, men syns även till vid fågelholkar.

I Sverige är blåmesen vanlig att se i de sydliga och mellersta landsdelarna, samt slättlandsregionerna. De är däremot sällsynta att se i fjällen i Sverige.

Detta är en liten fågel som blir cirka 12-13 cm lång och har ett vingspann på 20-30 cm. De har en vacker gulgrön färg med svarta partier och en kort och kluven stjärt. Grönsiskan har ett tvåstavigt visslande lockläte, som gör de lätt att känna igen arten ute i naturen.

Denna lilla fågel häckar i hela Sverige förutom i fjällen. Grönsiskan är vanlig att se ute i naturen i södra och mellersta Sverige.

Pilfink är en typ av sparvfink som ofta förväxlas med gråsparven. Pilfiken har en kastanjefärgad hjässa och nacke, och en svart fläck på den vita kinden. De bor i naturlig hålighet, hål i byggnader, i buskage och övergivna fågelbon.

I Sverige är pilfiken vanlig att se i södra och mellersta Sverige, men kan ibland skådas i naturen längre norrut.

Sidensvans är en vacker fågel som kan bli 21 cm lång med ett vingspann upp till 36 cm. De har en rödgrå färg med svart strupe, gul stjärtspets, svart band vid ögonen och en långtofs uppe på huvudet.

I Sverige så är sidensvansar vanliga att se i barrskogar i Lappland, längs norrlandskusten och man kan även se dom så långt söderut som Värmland.

Koltrasten förekommer i södra och mellersta Sverige, hela vägen upp till norra Värmland och Norrlandskusten. De syns mindre till ju längre norrut man kommer i Sverige.

Det är en mellanstor fågel som kan bli upp till 27 cm lång med ett vingspann på 38 cm. Det är en av de svenska fåglar som svenskar är mest bekanta med, tack vare att de inte är särskilt skygga för människor.

En kolrast känns igen på sin kolsvarta kropp, gula näbb och gula ring runt ögonen. De känns även igen av sin högljudda melodiska sång.

Detta är en liten uggla som kan bli 19 cm lång. De häckar i gammal granskog med mycket löv, men syns även till vid skogskanten mot öppna ytor.

Sparvugglan känns främst igen på sin lilla storlek, men även på sin gråbruna ovansida med vita prickar och vita undersida med bruna fläckar och sträck.

I Sverige finns det cirka 15000 sparvugglor, vilket gör den till en av de vanligaste ugglorna i Sverige tillsammans med pärlugglan och kattugglan.

Talgoxen är en liten fågel som är cirka 12-15 cm lång med ett karaktäristiskt utseende. De har en blåsvart hjässa, svart nacke och strupe, vita kinder och citrongult bröst med en svart rand.

Det är en av de svenska fåglarna som ofta stannar under vintern, om det inte är riktigt hårda och kalla vintrar förstås. I Sverige så syns oftast talgoxar till i södra och mellersta Sverige.

Talgoxen är en av de vanligaste fåglarna att se i naturen i Sverige.

Vilken flyttfågel kommer sist till Sverige?

Senast ändrad: 22 juni 2023

[Publicerad 2018-03-22]. En metod har tagits fram för att beräkna det datum då man kan förvänta sig att se den första individen av en viss fågelart, förutsatt att väderleken är ”normal”. Först ut i en serie här i Dagens natur är sädesärlan. Idag – den 22 mars – kan man förvänta sig att se sädesärla i Östergötland.

Flyttfåglar som återvänder från vinterkvarteren brukar ofta delas in i kategorierna väderflyttare och datumflyttare. Arter som i huvudsak övervintrar i södra delen av Europa kallas väderflyttare, och de brukar anlända till Sverige så snart vädret är lämpligt. Datumflyttare är tropikflyttare, som anländer till häckplatserna omkring samma datum år från år. Men riktigt så enkelt är det inte; även datumflyttare är beroende av väderleken. Är förutsättningarna goda kan de komma tidigare, men om vädret är sämre kommer datumflyttarna vid en senare tidpunkt. Är det motvind och sämre väder brukar de första datumflyttarna siktas vid första bästa kuststräcka, men är vädret bättre flyger de direkt en bit inåt landet, där det är varmare och insektslivet kommit längre. Det varmare klimatet har dock gjort att våra tropikflyttare generellt kommer ungefär en vecka tidigare än de gjorde på 1980-talet.

Karta 1. Medeldatum för första sädesärlan per rapportområde åren 2008–2017.

Varför flyttar fåglarna tillbaka till Sverige?

Gäss som flyger söderut i V-formade flockar är kanske den klassiska bilden av flyttfåglar – den årliga, storskaliga förflyttningen av fåglar mellan sina häcknings- (sommar)hem och deras icke häckande (vinter)områden. Men gäss är långt ifrån våra enda flyttfåglar. Många ”svenska” fåglar är flyttfåglar.

Fåglar migrerar för att flytta från områden med låga eller minskande resurser till områden med höga eller ökande resurser. De två primära resurser som eftersträvas är mat och häckningsplatser.

Fåglar som häckar på norra halvklotet tenderar att migrera norrut på våren för att dra fördel av växande insektspopulationer, spirande växter och ett överflöd av häckningsplatser. När vintern närmar sig och tillgången på insekter och annan föda minskar, flyttar fåglarna söderut igen. Att fly från kylan är en motiverande faktor, men många arter tål minusgrader så länge det finns tillräckligt med mat.

Begreppet migration beskriver periodiska, storskaliga förflyttningar av populationer av djur. Ett sätt att se på migration är att ta hänsyn till tillryggalagda sträckor.

Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?

I dag pratade jag i P1 om att vi ska utse en Nationalfågel. Vilken fågel tycker du? Jag röstade nu i första omgången på koltrast, talgoxe och sädesärlan. Det var svårt att svika lövsångaren…och blåmesen och rödhaken och….Du har väl röstat? Om inte – gör det nu! Lyssna på mig i Nordegren & Epstein i P1. Här kan du rösta fram din favorit Nationalfågeln på BirdLife Sveriges hemsida (Sveriges Ornitologiska Förening).

Vilka fåglar flyttar från Sverige på vintern?

En del fåglar stannar här hela året, andra reser bort över vintern. Man räknar med att ungefär 90 procent av Sveriges alla fåglar flyttar till varmare platser på vintern. En del flyttar bara kort, till södra Sverige, medan andra flyttar ända till Afrika.

Det är kul att mata fåglar. Då har man chansen att studera dem ganska nära. Olika fåglar tycker om olika sorts frön, så det kan vara bra att ha lite blandat om man vill få flera besökare på sitt fågelbord. Häng gärna upp några talgbollar i träden.

Var sover fåglar på vintern?

NATURENS ABC * Fåglar som stannar kvar på våra breddgrader vintern igenom kan ha det tufft. De tar gärna emot ett extra mattillskott från ditt fågelbord. Som tack bjuder de på en nära naturupplevelse.

FÅGLAR HAR EN KROPPSTEMPERATUR på 40 grader och därför en snabb ämnesomsättning. Det är tur att de har en egen dunjacka i form av småfjädrar under täckfjädrarna. Många småfåglar burrar upp sig och försöker göra sig runda som bollar för att hålla värmen. Sparvar sitter gärna nära varandra och värmer sig i vinternatten. Finkar och mesar lägger på sig ett extra fettlager för att klara vintern. Mesarna håller också värmen genom att ruska på sig.

Sveriges ornitologiska förening genomför årliga fågelräkningar vid fågelmatningar. Tio-i-topp vid fågelborden vintern 2015 var talgoxe, pilfink, blåmes, gulsparv, domherre, koltrast, skata, grönfink, kaja och gråsparv. Men det finns också ovanligare gäster att hålla utkik efter. Här är några:

Trädklättrare

Vilken fågel kan klättra nedåt?

Nötväcka (Sitta europaea) är en liten fågelart i familjen nötväckor som häckar över stora delar av Palearktis. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, lång spetsig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, ansiktet vitt, undersidan ljusare i vitt eller orangebeige och den har svart ögonbrynsstreck. Arten delas upp i ett tjugotal underarter.

Liksom andra nötväckor födosöker den efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön och nötter utgör en betydande del av dess vinterföda och om hösten lägger arten denna föda på lager. Under vinterhalvåret besöker den gärna fågelbord. Boet placeras i en trädhåla. Arten är vanlig och det finns ingen oro för dess fortlevnad i de större delarna av dess utbredningsområde.

Nötväckorna lever parvis eller i mycket små sällskap i skog, helst där höga träd är blandade med lägre, men kommer också fram till bostadsområden. Den är flitigt i rörelse och håller sig gärna nära andra fåglar, framför allt mesar och trädkrypare, som den börjar stryka omkring med under hösten.

Nötväckan klättrar bra uppåt, nedåt och åt sidorna. (Bland fåglar i Sverige är den ensam om att kunna klättra och t o m hoppa nedåt med huvudet före - ett bra kännetecken). Den lever av insekter som den hittar i trädens barkspringor. På hösten äter den också av säd, frön (gärna fettrika frön som solrosfrön och körsbärskärnor), nötter, ollon och liknande. Detta kan de fästa i någon trädspringa och hacka sönder för att komma åt kärnan, som de sväljer ned bitvis. Den sitter ofta på nöten och hackar. Den har stark näbb. Till vintern samlar den förråd (på flera olika ställen) i ihåliga träd, springor, tak o. s. v. Sitt bo bygger nötväckan i hål (oftast i träd). Den använder gärna gamla hackspettbon. Är ingången för stor, muras den igen med våt jord eller lera till lämplig bredd.

Har vi örnar i Sverige?

Ett lyckat exempel på naturvård

BLI FADDER

Från att ha varit hotad är havsörnen (Haliaeetus albicilla) nu en vanlig syn på många håll i Sverige och runt stora delar av Östersjön. Denna magnifika rovfågel som har en vingbredd på nästan 2,5 meter ses nu i hela landet ofta nära vatten.

Havsörn (Haliaeetus albicilla)

Vilken fågel kommer sist till Sverige?

Under hösten lämnar miljontals fåglar vårt land för en farofylld färd söderut och för flera fåglar inleddes höstsäsongens långa flyttning redan i början av sommaren.

– De första fåglarna flyttar söderut redan innan de sista har anlänt under senvåren. I slutet av maj kan man möta skogssnäppor som är på väg mot vinterkvarteren. Strax därefter kommer de första storspovarna, berättar Anders Wirdheim, informationsansvarig på SOF BirdLife Sverige.

I båda fallen är det honorna som flyttar först. Hos skogssnäppan flyttar honan i regel så snart hon lagt äggen eller i samband med att äggen kläcks. Sedan är det hannens sak att ta med ungarna till en rik födosöksmiljö med mycket mat och där sköta vakthållningen och varna för faror.

– Varför honorna hos vissa vadare flyttar så tidigt är nog inte helt klarlagt, men en teori som är allmänt spridd är att produktionen av de fyra förhållandevis stora äggen tär på honornas krafter och att de därför måste uppsöka rika födomiljöer och därmed lämna familjen, berättar Anders Wirdheim.

Hur många flyttfåglar lämnar Sverige?

Bor: i UmeåGör: forskare inom ekologiFritidsintressen: Träning, fiske och att bara vara ute i naturenPå nattygsbordet: Skogslandet av Lisa RöstlundLyssnar på: Allt möjligt i musikvägFavoritfågel: Svårt… jag gillar vadare, eftersom det är en artrik grupp med stor variation i utseende, beteende och ekologiVackraste fågellätet: Det är alltid riktigt fint när man hör årets första lövsångareTipsar: Om man är nybörjare är slätterna just söder om Umeå, framför allt på våren, riktigt bra fågelskådeplats om man vill se mycket fågel på relativt nära hållDrömde om att bli när jag var liten: Simproffs

Vilken är Danmarks nationalfågel?

Angola: rödkronad turako[1]. Vissa källor uppger pilgrimsfalk[2] och även praktfregattfågel[3].
Elfenbenskusten: Vitkindad turako[4]
Sydafrika: paradistrana[5]

Bahrain: Vitkindad bulbyl[6]
Bangladesh: orientshama[7]
Bhutan: korp
Kambodja: jätteibis
Filippinerna: apörn
I Indien är påfågeln sedan 1963 landets nationalfågel. Den lär ha valts på grund av sin utbredning inom landet, liksom för sin koppling till nationella myter och legender.[8]
Israel: härfågel
Japan: grön fasan
Sydkorea: skata av underarten sericea[9]
Pakistan: berghöna och pilgrimsfalk[10]
Turkiet: rödvingetrast

I Danmark utsåg Undervisningsministeriet sånglärka till landets nationalfågel. 1984 valdes dock knölsvan till ny nationalfågel för Danmark, efter en tittaromröstning i dansk TV i samband med programmet Dus med dyrene.[11]

Vad gör fåglar när det regnar?

• Ett fåtal dagaktiva tättingar kan börja sjunga redan före gryningen, exempelvis koltrast, rödhake och rödstjärt. Men de allra flesta startar runt soluppgången och sjunger som mest några timmar framåt. Sången är intensivast när fåglarna är nyanlända och avtar under försommaren.• Generellt sjunger fåglarna längre under förmiddagen om det är mulet. Regn och blåst hämmar sång och spel.• Få arter sjunger under eftermiddagen, men till exempel sånglärka och gulsparv kan göra det.• Trastar och en del andra arter har ofta en måttlig sångtopp i anslutning till skymningen.

Vissa fågelgrupper sjunger och spelar mest nattetid. En del av dessa, som ugglor och nattskärra, är huvudsakligen nattaktiva, medan andra, som näktergal, till stor del är dagaktiva med födosök och matning av ungar under de ljusa timmarna.• En särskild grupp kallas nattsångare dit gräshopp-, kärr-, vass-, flod- och trastsångare räknas, men också näktergal och trädlärka som inte är sångare. Flera av nattsångarna sjunger i anslutning till vass- och starrområden liksom andra våtmarker där även rördrom, vattenrall och småfläckig sumphöna hör hemma. Vaktel och kornknarr lever i jordbruksbygder.• De flesta nattsångare hörs dessutom ibland under morgon och förmiddag, särskilt när de är nyanlända.• Även många vadare spelar främst nattetid, inte minst de som lever på norrländska myrar. Morkulla är en välbekant art som förekommer i skogsmiljö i hela landet.• Arter som näktergal och gräshoppsångare sjunger ofta före skymningen men tar under ”tysta timmen” lite senare en paus för att åter sjunga med full kraft när mörkret lagt sig.• Många av fåglarna i denna grupp sätter inte igång förrän närmare midnatt.

När och hur länge dagaktiva fåglar söker föda skiftar mycket med hänsyn till årstid och fågelns ”sociala situation”.• Häckande fåglar lägger mycket tid på att samla föda till sina ungar. Om vädret är bra och födan är lättåtkomlig kan det räcka med några morgon- och förmiddagstimmar. Som regel återupptas födosöket innan skymningen för lite extra mat inför natten.• Om vädret varit dåligt och födosöket ineffektivt, kan småfåglar mycket väl hålla på större delen av dagen vid plötslig väderförbättring.• I motsvarande situation kan normalt dagaktiva fåglar norr om polcirkeln till och med vara aktiva en stor del av natten under den ljusaste delen av sommaren.• Under normala sommardagar avtar aktiviteten under senare delen av förmiddagen. Skådning mitt på dagen mitt i sommaren är sällan någon upplyftande historia.• Under flyttningen, och det gäller i högsta grad under hösten, är insektsätare igång större delen av dagen – födan är inte alltid lättåtkomlig och fåglarna ska lagra flygbränsle i form av fett för långa nattliga flygresor.• Även fröätare håller ofta på en stor del av dagen.• Många småfåglar startar före gryningen – det är ingen tillfällighet att ringmärkare sätter upp sina nät innan det ljusnat. Men är det kallt eller daggvått är det vanligt att insektsätarna kommer igång lite senare.• Under senhöst och vinter är dagarna så korta att fåglarna födosöker de få ljusa timmar som står till buds. Samtidigt tenderar rastande gransångare och andra insektsätare att locka mer på morgon och förmiddag än på eftermiddagen och blir då lättare att hitta.• Framför allt ormvråk och andra bredvingade rovfåglar är lite speciella. De föredrar att flyga så lite som möjligt för egen maskin och är som mest aktiva när de kan utnyttja kraftiga vindar eller det bildas termik vid soligt och varmt väder. Termik förekommer sällan under midvintern, och för rovfåglarna är det i stället viktigare om det blåser, till exempel så att det bildas uppvindar vid någon kulle. I så fall kan de vara igång redan från morgonen, men efter kl 14 sitter de mest. Lugna och grå dagar ser man mest vråkar och andra sitta still, om man ser dem över huvud taget.• Under vår och sommar är fåglarnas aktivitet avgjort intensivast under morgontimmarna. En fördel för fågelskådaren under höst och vinter är att många fåglar är aktiva en stor del av dagen.

Ringduvor ses ofta sträcka på morgonen och tidig förmiddag. Bild: Magnus Ullman