Vad ska man göra om man möter en björn?

Björnen rör sig om kvällen och tidigt på morgonen. Möter man en björn blir den oftast överraskad, för björnen undviker människor om den kan. Tack vare sitt utmärkta luktsinne och sin goda hörsel märker den människan på långt håll och gömmer sig eller avlägsnar sig från platsen.

En observation av ett stort rovdjur kan betyda att man ser själva djuret men också att man ser spår, lämningar, alltså avföring, kadaver, det vill säga as, eller rivspår. Genom att anmäla din observation till rovdjurskontaktpersonen deltar du i viltforskningen.

Vad äter en björn?

Det första som är bra att känna till om björnar är att de äter mest bär, växter och myror men de kan också äta älgar och renar. Oss människor är de faktiskt inte intresserad av som mat. Björnar verkar faktiskt försöka hålla sig på avstånd från oss människor. Det vet vi bland annat genom att forskare har undersökt vad som händer när en människa närmar sig en björn.

Mer än 600 gånger har forskarna gått mot björnarna som haft sändare på sig och ingen av björnarna har blivit arg eller hotat dem. En del av björnarna har sprungit iväg långt, medan andra har flyttat på sig en lite kortare bit. Forskarna har också sett att många av björnarna efter mötet valt att vara vaken och leta mat på nätterna istället för på dagen. På så vis minskar de risken att stöta på en människa igen eftersom de flesta människor är hemma i sina hus då.

Sannolikheten att stöta på en björn i skogen är alltså liten, och risken för att ett möte skulle leda till att björnen angriper dig är ännu mindre.

Hur många år kan en brunbjörn bli?

Brunbjörnen känns igen på sitt stora huvud, små ögon och öron samt puckeln över frambogen/skulderpartiet. Pälsen är tjock och färgen varierar från ljusbrun till mörkbrun, även brungrå päls kan förekomma. Yngre björnar har ofta en ljusare halsbandslik teckning runt halsen. Brunbjörnen har sommar- och vinterpäls och byter dessa under senvåren respektive tidig höst.[4] Brunbjörnen uppvisar en rad lokala variationer över sitt stora utbredningsområde vad gäller storlek, vikt, skallform och färg på päls. Generellt kan man säga att brunbjörnen är större ju längre norrut den förekommer. För lokala morfologiska variationer se Underarter. I en normalt byggd individ har den en längd, från nos till svansrot, mellan 1,7 och 2,8 meter och en mankhöjd på cirka 90 till 150 centimeter. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Vikten för en hanne är normalt 100–300 kg, för en hona 60–200 kg.[5] Den största svenska björnen som fälldes i Arjeplogs kommun augusti 2019, vägde 352,1 kg. Den skulle kunnat väga mer just innan idegången senare på hösten[6]

Brunbjörnen har ett stort utbredningsområde, det största utbredningsområdet av alla arter av björn,[1] och förekommer i norra palearktis, Alaska, och i västra Kanada. Längre söderut förekommer den bland annat i Karpaterna, Nepal, Pakistan, norra Indien, i delar av Kina och Mongoliet. Många av populationerna i Europa och de sydligare i Asien och Nordamerika är små och isolerade.[1] En gång i tiden förekom den över än större områden, över stora delar av Nordamerika, ända till Mexiko, men även i större delen av Europa, Asien, Mellanöstern och Nordafrika.[1]

Både kött och vegetarisk mat är björnens föda. Den äter vad den hittar och menyn består av växter, frukter, insekter, byten och kadaver. Svensk forskning har visat att bär utgör omkring 45 procent[17] av den sammanlagda födan på ett år. Den näst viktigaste födan är myror, motsvarande 20 procent.[17] Björnen äter även gräs, örter och kadaver.[17] De är specialiserade på att slå älgkalvar. I Dalarna, ett av Sveriges björntätaste område med 20–25 björnar per 1 000 km2, dödas årligen omkring 25 procent[17] av älgkalvarna av björn. Men brunbjörnen kan även slå vuxna älgar. Under våren jagar den som mest och under hösten äter den mycket bär.

Det sammanlagda energiintaget under våren och sommaren är 17–33 MJ (4 000–8 000 kcal) per dag. Under hösten, före vintersömnen, är intaget cirka 84 MJ (20 000 kcal) per dag. Under dvalan äter eller dricker björnen ingenting.

Hur mycket sover en björn?

Björnen är en allätare och dieten varierar efter säsong. Nästan hälften av det årliga energiintaget utgörs av bär. Bland favoriterna finns blåbär och kråkbär, men även lingon, tranbär och rönnbär är uppskattade. Björnen äter också växter så som örter, gräs och havre.

Kött av olika slag utgör energimässigt cirka en fjärdedel av björnens diet. Det är mest älg- och renkalvar som björnen jagar då de flesta björnar inte är särskilt bra på att ta vuxna djur. De äter dock också gärna as och slaktrester.

På våren, när björnen lämnar idet, är det fortfarande ganska ont om föda i naturen och då står myror på menyn i väntan på att grönskan blir saftigare och kalvar ska födas.

De kraftiga benen, den grova halsen, det massiva huvudet och puckeln ovanför skuldrorna gör björnen lätt att känna igen. Storleken varierar mycket, men vikten på svenska björnar ligger mellan 60 och 250 kg. Vissa individer blir dock betydligt större. Den största björnen som skjutits i Sverige vägde 343 kilo. Världens största brunbjörnar finns på Kodiak i Alaska och på Kamtjatkahalvön i Ryssland. Att björnarna där kan väga 500-600 kilo eller mer beror sannolikt mest på överflödet av lättåtkomlig lax i älvarna.

Björnen har stora tassar och fem tår på var fot. Varje tå har en kraftig klo. Björnen är en så kallad hälgångare som sätter ner hälen i marken då den går. Gång, trav, galopp och språng är björnens fyra gångarter. Gången är lunkande, men hastigheten i fullt språng kan vara förbluffande snabb över korta sträckor. Björnens spetsiga hörntänder skvallrar om att den är ett rovdjur, medan de trubbiga platta kindtänderna visar på att de också äter växter. Den har alltså tänder som påminner om våra.

Nosen är björnens viktigaste sinnesorgan och den har ett fenomenalt finkänsligt luktsinne. Den har också en skarp hörsel, men troligen lite sämre syn än människan. Den ställer sig ofta upprätt på bakbenen så snart den blir lite osäker, för att bättre få reda på vad den har framför sig. Detta är inte ett hotbeteende. Björnar kan springa fortare än någon människa.

Björnar klättrar bra och ungarnas bästa försvar är att klättra upp i ett träd. Även stora björnar klättrar bra i träd, men de kommer inte lika högt som ungarna.

När är björnar som farligast?

Statistik visar att björnar mycket sällan angriper människor. Faktum är att folk som rör sig på "vanligt sätt" i skogen eller som pratar, visslar och skramlar med bärhinkar får mycket sällan se vilda björnar i skogen.

Och de flesta möten som väl sker mellan björn och människa går lugnt till. Björnen avlägsnar sig från platsen, ibland utan att vi ens vet att den är där.

Då och då sker dock angrepp och när de inträffar handlar det om situationer då björn och människa råkat hamnat väldigt nära varandra och björnen har blivit irriterad. Allra vanligast är det i jaktsituationer.

Under tidsperioden 1977-2019 känner vi till 61 personer som varit med i incidenter med björn. Med incident menas att björnen har skadat personen eller betett sig hotande/aggressivt. I diagrammet nedan kan man se vilken typ av aktivitet som föranledde incidenten.

Sådant som ökar risken för björnangrepp är tät terräng, hund och vapen. Björnar har väl utvecklade doft- och hörselsinnen som gör att de lätt upptäcker oss människor, men smyger du tyst i tät terräng eller mot vindriktningen kan den missa att du närmar dig och du råkar hamna nära en björn som blir irriterad.

En björn som blir irriterad av en hund kan också reagera med aggressivt beteende som i vissa fall kan gå ut över en människa som finns i närheten av hunden. En skadad björn är också mer benägen att gå till angrepp, helt enkelt för att den är mer osäker på att ta sig ur situationen på något annat vis.

Vapen innebär ingen ökad säkerhet vid ett björnmöte - utan snarare tvärtom! Historien visar att vid en snabb stressig situation med en anfallande björn är det ytterst svårt att få iväg ett direkt dödande skott - och påskjutna björnar kan vara direkt livsfarliga. Det tragiska fallet utanför Jokkmokk 2004 är ett tydligt exempel på det. Ett skott i luften över björnen kan dock ha en skrämmande effekt.

Kan man springa ifrån en björn?

Sannolikheten att stöta på en björn i skogen är alltså liten, och risken för att ett möte skulle leda till att björnen angriper dig är ännu mindre.

Kan en björn äta upp en människa?

Anledningen är att brunbjörnen ytterst sällan är ute efter att döda dig för att äta upp dig. I stället handlar det om försvar av ungar eller av ett kadaver eller att den känner sig hotad på annat sätt.

– Ofta handlar det om skenattacker när det gäller brunbjörn. Björnen kanske springer rakt emot dig för att skrämmas. Även om det är svårt att hålla sig kall i en sådan situation är sannolikheten för att du skadas större om du tar upp geväret och skjuter, säger Jens Frank.

I stället gäller att signalera att du inte är ett hot. Och är du död eller nästan död är du inget hot.

När sover björnen?

Selv om bjørnen er våken har den ikke lyst på mat. Den spiser ikke før den er klar til å komme ut i mars.

– Nå gjør Brutus alt klart for å komme ut i skogen en gang i mars. Det er blant annet viktig at han får i seg mye vann, sier Ekeli.

Hur stor är världens största björn?

Det här är historien om världens största björn. En Grizzlyhanne på otroliga 727 Kg och 4.11 m hög.

En man som arbetar på Forest Service i Alaska var ute på rådjursjakt när en världsrekordstor Grizzlybjörn rusade mot honom från ca: 45 m håll.

Mannen sköt ur ett fullt magasin med en 7 mm semiautomatisk pistol i björnen och den föll ned ca: 1 m från honom. Björnen var fortfarande vid liv så mannen laddade om och sköt björnen i huvudet. Och det var nog tur det för björnen hade tidigare dödat två människor.

Jägare med världsrekordsstor björn

Kan man äta björn?

Min vän björnjägaren, Anders alltså, sköt en björn härom året! Och jag fick flera bitar! En blev till en förvånande läcker råbiff och ett ben att kokade jag buljong på. Buljongen smakade verkligen inte särskilt bra. Frän och med nån skum bismak som inte tilltalade mig det minsta. Så efter buljongäventyret har jag ärligt talat dragit mig lite för att laga till den fina läggen. Jag har varit så glad över den men också lite rädd att bli besviken. Men härom veckan blev det äntligen av. Och jäklar så god min björngryta blev! Så där tårögt god.

Det blev ju inte sämre av att Anders i samma veva som jag höll på med grytan skickade foton (minst ett tiotal) på björnfällen som han äntligen fått hem till stugan. Fånleende lycklig över att ha sin björn där på väggen (väldigt diskret placering) pladdrade han på om jakten. Och jag grejade med min gryta och kände hur det doftade… gott?! Ja, jättejättegott!

Jättediskret björnfäll från den björn som Anders sköt, och som gav läggen till min fina gryta

Matlagning handlar väldigt mycket om glädje och sammanhang för mig. Om att dela både mat och upplevelse med andra. Om bra råvaror som jag känner för, att huset doftar, att äta maten tillsammans med folk jag tycker om och bra vänner att prata av mig med. Att skapa bra minnen att tänka tillbaka på. Och faktiskt även om att blogga, att dela upplevelsen med en utökad vänkrets.

Hur smarta är björnar?

Enligt Jon Swenson sker detta först och främst under björnens brunsttid, som varar ungefär från mitten av maj till slutet av juni. Då ligger unga björnhannar illa till, eftersom stora och dominanta hannar kan döda dem i konkurrensen om honor att para sig med.

De unga björnarna löser detta genom att hålla sig närmare platser där människor bor, även om de inte går tätt inpå husen. Jon Swenson säger att områden med bebyggelse blir säkrare zoner som inte innehåller stora och aggressiva björnhannar.

Hur mycket vatten dricker en björn?

På våren, när björnen lämnar idet, är det fortfarande ganska ont om föda i naturen och då står myror på menyn i väntan på att grönskan blir saftigare och kalvar ska födas.

Björnar klättrar bra och ungarnas bästa försvar är att klättra upp i ett träd. Även stora björnar klättrar bra i träd, men de kommer inte lika högt som ungarna.

Kan björnar Morra?

Hundar som skäller på björn fast de egentligen är lite rädda för dem kan försätta sin hundförare i farliga situationer.

– Särskilt farligt kan det bli om hunden söker upp sin förare för att få stöd. Då kan björnen komma hack i häl på hunden och plötsligt får man en björn på nära håll. Då kan det bli dramatik, konstaterar Daniel Birgersson.

Vilken tid på dygnet är björnen mest aktiv?

Gemensamt för alla djur är att dygnsrytmen styrs av ljuset. Här i Norden påverkas den också av årstiderna. För bland annat björnen har det dragits till sin spets så att vintern blir en enda lång natt. Speciellt är också att gryning och skymning är mer utdragna här i norr.

Fåglar är i grunden typiska dagdjur. De har god syn och orienterar sig efter färger. Hannarna tävlar om honornas uppmärksamhet med färggranna fjädrar. Växter som låter sina frön lifta med fåglar har bär som signalerar att de är klara att äta med hjälp av starka färger i gult, rött eller mörkt blålila.

Det är också under soliga dagar som pollinerande insekter som humlor, bin, blomflugor och dagfjärilar är mest aktiva. Precis som fåglarna orienterar de sig till stor del med synen. Växterna signalerar till dem med färgglada blommor: Här finns det mat att hämta!

Det finns dag- och nattaktiva arter i alla djurgrupper. De flesta fåglar är dagaktiva men bland fjärilarna är dagfjärilarna i minoritet. Av Sveriges 2 700 fjärilsarter är de bara omkring 120.

De flesta spindlar är också aktiva på natten och ser inte särskilt bra, men de storögda hoppspindlarna har mycket god syn. De jagar på dagen genom att, likt en katt, smyga sig nära och hoppa på sina byten i ett språng.

Hur hög kan en björn bli?

Grizzlybjörnen är en stor och kompakt brunbjörn med inslag av grått i topparna av det yttre hårlagret i pälsen, något som ger den ett gråaktigt färguttryck. Grizzlybjörnen kännetecknas bland annat av en stor puckelliknande bula på ryggen, sittande mellan skulderbladen. Detta är en muskelmassa som björnen använder för att få styrka i frambenen när den gräver.[2] Huvudet är stort och runt, vilket ger ett konkavt ansiktsuttryck sett i profil.[3]

Grizzlybjörnen väger normalt omkring 180–410 kg, men extremt stora hanar kan väga upp emot 640 kg.[4] Hannen blir ofta ungefär 1,8 gånger större än honan. Pälsfärgen varierar mycket i förhållande till dess geografiska spridning, från närmast blond till mörk brun och nästan svart. Skillnaderna i pälsfärg kan vara ett resultat av björnens bosättningsmiljö, vilket innebär skillnader i både diet och temperatur. Björnar som lever i kustnära omgivningar blir ofta mer bruna, medan inlandsbjörnar ofta är mer gråa.

Brunbjörnens systematik är omdiskuterad, men vanligen definieras två bestånd av brunbjörn som underarter av brunbjörn i Nordamerika – grizzlybjörn (U. a. horribilis) och kodiakbjörn (U. a. middendorffi). Utöver dessa har man funnit fossil av andra underarter. Genetiskt är de olika underarterna av brunbjörn emellertid mycket homogena och i slutet av 1990-talet presenterades en studie som identifierade fem klader och inte uppvisade något stöd för den traditionella indelningen i underarter. Ytterligare forskning anses behövas för att klargöra systematiken.[5]

Kodiakbjörnen skiljer sig från grizzlybjörn genom att generellt vara mycket större och genom skillnader i skallen.[4] Den lever också isolerat från grizzlybjörnarna på några få öar. Den klassificeras därför som en egen underart. Brunbjörnar som lever vid kusten i Alaska och Kanada saknar ofta det grå inslaget i pälsen, vilket anses karaktäristiskt för grizzlybjörnen, och benämns därför ofta bara "brown bear" (brunbjörn). Detta, samt miljön de lever i, är emellertid nästan det enda som skiljer dem från inlandsbjörnarna.[6][7]

Ungefär 65 variationer av grizzlybjörnen blev beskrivna, de flesta etablerades av Clinton Hart Merriam. Nyare avhandlingar förtecknar variationerna som synonymer.[1]

Grizzlybjörnen förekommer idag från Alaska och Kanada i norr till staterna Washington, Montana, Idaho och Wyoming i USA i söder.

Om man bortser från Alaska, där det finns omkring 30 000-35 000 grizzlybjörnar, finns det ungefär 800-1000 i USA. Alla lever i olika nationalparker. Utöver detta finns det i Kanada ungefär 26 900-34 150 grizzlybjörnar.[8] Det skjuts ungefär 450 grizzlybjörnar i Kanada varje år, vilket håller stammen på en stabil nivå.