Vad finns i svamp?

Den vanligaste orsaken till svampförgiftning är att matsvamp förväxlats med giftig svamp. Hur mycket och vilken svamp som ätits avgör hur dålig man blir.

Olika svampar ger olika symtom. Gifter från olika svampar kan till exempel:

• Påverka nervsystemet. Exempel: röd flugsvamp (Amanita muscaria), panterfläckig flugsvamp (Amanita pantherina), brun flugsvamp (Amanita regalis), samt vissa arter av broskskivlingar (Marasmius), slätskivlingar (Psilocybe), trådskivlingar (Inocybe) och trattskivlingar (Clitocybe).

Ät bara svamp som du är säker på är ätlig matsvamp.
Använd nya svampböcker för att ta reda på vilken svamp du plockar.
Tillaga svampen väl– ät den inte rå.

Är svamp ett djur?

Den traditionella uppfattningen att allt levande kan delas upp i djur och växter är lite föråldrad, men är ibland fortfarande rätt praktisk. Djur är ett hyfsat okomplicerat begrepp, så länge man definierar djur som flercelliga djur. Då är det en grupp med en gemensam förfader i livets släktträd. Men finns också en hel del encelliga organismer, som amöbor och annat, som ibland inte är ett dugg släkt med varandra eller med flercelliga djur.

Är svamp bra för kroppen?

Svampar är källa till så otroligt många viktiga näringsämnen. Vissa svampar har nästintill en komplett sammansättning av proteiner, kolhydrater, fibrer, fetter, mineraler, vitaminer och andra viktiga hälsostärkande ämnen. Om du enbart hade svampar att överleva på hade du antagligen med andra ord överlevt ganska väl. Fysisk i alla fall.

”För att få tillgång till alla näringsämnen måste svampar kokas eller tillagas för att bryta ner de kostfibrer svamparna innehåller”

Ätbara svampar innehåller stora mängder antioxidanter, D-vitamin (framförallt om du låter svampar du köpt, och plockat, ligga ute i solen en stund), stora mängder proteiner och bra omättade fettsyror. För att nämna några.

Svampar är ett av de viktigaste livsmedlen för kostfibrer och det livsmedel som innehåller mest av dessa livsnödvändiga ämnen. Kostfibrer är de kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner och istället antingen går rakt igenom kroppen (vilket är en mycket fördelaktig funktion bland annat för tarmrörelsen och för en bra konsistens på avföringen) eller blir mat till tarmbakterierna i tjocktarmen. Med allt prat om mikrofloran i tarmen de senaste åren är det nog få som missat hur viktiga dessa fibrer är för vår hälsa. Tarmbakterierna styr många delar av vår kropp, inklusive vårt immunförsvar, hjärna samt vårt beteende. Det är med andra ord livsnödvändigt att äta tillräckligt med kostfibrer.

Ätbara svampar innehåller så mycket som 35–85% fibrer. I jämförelse med linfrön som innehåller ca 27%, vilket är ett av de fröna som innehåller mest kostfibrer. Ju hårdare svamparna är desto mer fibrer brukar de innehålla.

Betaglukaner är en av alla de kostfiber som finns i svampar, och förekommer dessutom i flertalet växter såsom havre och andra sädesslag. Fibrerna har fått mycket uppmärksamhet och forskningsfokus framförallt för dess positiva effekter på immunförsvaret. Där de till exempel effektiviserar makrofager, dendritceller, NK-celler och granulocyter.

Betaglukaner har de setts vara effektiva för cancerbehandling, mot svampinfektioner (!) (oönskade sådana), för att återställa skadad benmärg men också för att rent allmänt göra oss mer motståndskraftiga mot oönskade mikroorganismer.

Den egenskap i princip alla ätbara svampar har är att de motverkar cancer. Vilket har fått forskare världen över att rikta ljus på dessa mycket intressanta livsmedel. 2021 gjordes en översiktsartikel där all forskning som hittills gjorts gällande konsumtion av svamp och cancer sammanställdes.

”Personer som regelbundet äter svamp varje vecka (vilket framförallt gör i många asiatiska länder) har 45% lägre chans att drabbas av cancer”

Resultaten visade att personer som regelbundet äter svamp varje vecka (vilket framförallt gör i många asiatiska länder) har 45% lägre chans att drabbas av cancer. Det är ingen liten reducering av cancerrisken. Den högsta reduceringen av risken för att drabbas av cancer har setts hos personer som ätit runt 18 gram svamp per dag. Men minskningar av cancer har också sett hos personer som äter ca ett par matskedar – ½ dl svamp varje dag. Vilket kan låta mycket för en kultur som inte traditionellt äter svamp dagligen i kosten. Men intaget behöver inte enbart göras genom maten, utan kan även tas i kapselform, tinktur eller pulver.

Är svamp en frukt?

Det som i dagligt tal kallas svampar är egentligen deras fruktkroppar. Den är bara en liten del av svampen. Resten är mycel (svamptrådar) som är dolt i mark, stockar och annat.

Svamparnas största betydelse är att de bryter ned organisk substans. De spelar därmed en viktig roll i våra ekosystem.

Många svampar påverkas kraftigt av miljöförändringar och över 600 svamparter i Sverige räknas som hotade.

Vilken är Sveriges farligaste svamp?

Vit flugsvamp kallas ”destroying angel” på engelska, förstörande ängel på svenska. Hatten är konisk till klockformad och vit med vita skivor. Foten är ganska smal med en ring, som ibland lossnat.

Liksom sin kusin vita flugsvampen är även den lömska flugsvampen i värsta fall dödlig. Hatten är välvd till utbredd med en grönaktig ton. Skivorna är vita, ibland med en gröngul ton. Även ringen runt foten skiftar i grönt.

Lömsk flugsvamp innehåller också amatoxiner, som vit flugsvamp. 2008 dog en kvinna i 50-årsåldern, även hon i Göteborg, efter att ha ätit av lömsk flugsvamp. Nyligen var det också ett fall i Australien där en kvinna bjöd in till släktlunch och dödade tre, kanske oavsiktligt, med svampen.

Hur får man bort svamp på kroppen?

Svamp på huden är en vanlig åkomma bland flickor, pojkar, män och kvinnor i alla åldrar. Att det är vanligt gör dock inte åkomman mindre besvärande. När huden blir infekterad av svamp förekommer svampen typiskt sett i hudens yttersta lager. Generellt sett finns två slags svamp som kan infektera din hud. Den ena är jästsvamp, den andra är dermatofyter.

Jästsvamp är en del av floran på huden, men förekomsten är normalt liten. När svampen får goda tillväxtmöjligheter kommer den emellertid att dra nytta av dem och orsaka vad vi benämner som hudsvamp. Hudsvamp, som medicinskt kan benämnas candidiasis, kan ge upphov till så kallade ringormar som är större eller mindre fläckar med en fjällande kant.

Vid infektion med Candida-svamp blir huden uppluckrad och röda fläckar uppstår. Ofta är fläckarna blekare i mitten och små blåsor kan också förekomma. Flera av fläckarna kan flyta ihop för att bilda stora områden med fjällande hud och det kan se ut som att man har en karta på huden. För Pityrosporum ovale-svampen, som också finns naturligt på huden, kan fläckarna i stället visa sig som vita eller gulbruna fläckar som fjällar.

Svamp i huden är en mycket besvärande åkomma, som ger både fysiska och psykiska besvär. Det är inte nog med att svampen kan ge hudirritation, smärta och klåda – den ger också bildliga och bokstavliga skönhetsfläckar för både män och kvinnor.

Det kan kännas olustigt att träffa andra människor medan svampinfektionen pågår, vilket kan göra åkomman till ett socialt problem för många människor. Det stora obehaget med klåda kan också vara svårt att ignorera. När det kliar, så är den naturliga reaktionen att klia på huden. Men, när du kliar på hud infekterad av svamp, uppstår snart en ond cirkel i vilken kliandet inte lindrar klådan utan snarare förstärker den.

Kan svamp orsaka cancer?

Jästsvamp finns normalt i munnen, slidan, tarmen och talgkörtlarna utan att ge några besvär. Men ibland kan svampen snabbt föröka sig och ge besvär. Det kan till exempel vara om kroppens infektionsförsvar försämras på grund av en allvarlig sjukdom eller om den normala bakteriefloran rubbas, till exempel i samband med antibiotikabehandling. Det kan också vara om du behandlas med höga doser kortison, har diabetes eller tandprotes.

Trådsvampar som också kallas dermatofyter finns normalt inte i huden. Du kan få trådsvampsinfektion till exempel via fuktiga golv i badhus eller gym eller genom kontakt med husdjur. Infektioner orsakade av trådsvampar kallas på medicinskt språk för tinea.

På huden kan svampinfektioner ge röda utslag, klåda, fjällning eller sårig hud. På fotsulan kan huden bli torr och fjällande.

Infekterade slemhinnor i munnen kan bli kraftigt röda, ibland med vita beläggningar. Det kan också svida. Ibland kan det uppstå sprickor i mungiporna.

Är svamp en grönsaker?

Som grönsaker räknas alla som färska saluhållna frukter, bär, grönsaker, svampar och potatis. Till grönsakerna hör också till exempel baljväxter, lökar. rotfrukter, kål. sallater, örter och grönsaksfrukter såsom tomater, gurkor, meloner och pumpor.

Handelsnormerna för färsk frukt och färska grönsaker regleras av EU-författningar. Handelsnormerna för matsvampar och matpotatis regleras av nationella författningar.

På webbplatsen har också som en egen helhet sammanförts krav som hänför sig till den mikrobiologiska säkerheten.

Sidan har senast uppdaterats 27.10.2022

Hur vet man om man ätit giftig svamp?

Enligt mykologen Michael Krikorev är det bra att plocka upp en svamp i taget för att undvika att få med giftiga svampar.

– Man kan också tänka på att plocka upp hela foten på svampen, då är det enklare att artbestämma svampen.

Vit och lömsk flugsvamp är några av de farligaste svamparna, som lätt förväxlas med bland annat champinjoner och vissa kremlor.

Vilka svampar kan man dö av?

– Ja. Djur har skinn, päls och taggar, växter har bark och annan kutikula, skyddsskikt. Men svampar växer nakna, i tusendels millimeter tunna hyftrådar under marken. Vad de har är en kemisk fabrik för att hålla insekter och andra djur borta. Doften kan avskräcka, och om någon tuggar på svampen omvandlas vissa ämnen och blir osmakliga, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Statens lantbruksuniversitet, SLU.

Medan en del ämnen förgiftar och förlamar hoppstjärtar eller nematoder sätter svamparna in andra ämnen mot bakterier, vilket vi människor dragit nytta av i till exempel penicillin. Men ämnen som aflatoxiner, som utvecklas av mögelsvampar, kan vara mycket giftiga för människan. Så det finns en stor spännvidd i hur svampgifter påverkar oss.

Utöver att skydda sig mot angripare använder svamparna sina kemikalier till att försvara eller utvidga sina territorier. De kan riktas mot andra arter eller mot andra individer av samma art.

Att svampar är individer och har en ”genetisk integritet” började man inse först på 1970-talet, enligt Anders Dahlberg, som på 1990-talet forskade i bland annat hur stora svampindivider kan bli.

Hyfer är långa hypertunna trådar av långsmala celler i enkelrad. De bygger upp en svamp och bildar stora nät, mycel, under marken. Hyfers jobb är att ta upp näring och hjälpa till med förökning.
Vissa mycel växer in i växters levande rötter och lever i symbios (samarbetar) med den andre växten i något som kallas mykorrhiza.
Forskare har också upptäckt att svampar har olika personligheter, och att hyfer beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter – i jakt på föda.

Källa: Fungal foraging behaviour and hyphal space exploration in micro-structured Soil Chips.The ISME Journal.

Mykorrhizasvampar, som växer i symbios med träd och hjälper deras rötter att ta upp olika näringsämnen ur marken, kan bli mycket stora. Hur stora de blir beror på en mängd faktorer, som temperatur och fuktighet. Det har försök i bland annat Lund visat.

Många mykorrhizasvampar har också små, små kristaller på sina hyfer – myceltrådar.

– De bildas för att svampen har en förmåga att lösa upp mineraler genom att bilda till exempel oxalsyra. Kristallerna som bildas kan också fungera som växters taggar, säger Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap vid Lunds universitet.

Kan svamp gå bort av sig själv?

Svamp i underlivet är en mycket utbredd, mycket obehaglig, men lyckligtvis också ofarlig åkomma. Underlivssvamp beror på en infektion med jästsvampen Candida Albicans. Jästsvampar lever och trivs bra i varma och fuktiga omgivningar, härunder också slemhinnan i slidan.

Svamp i underlivet är inte den mest smittsamma svampinfektionen, men underlivssvamp kan smitta. Därför bör du alltid se till att få en svampinfektion behandlad. Och du kan lika gärna börja genast när du upptäcker symptomen – så du fortare kan slippa irritationerna igen.

Kvinnor kan smitta deras partner vid samlag, och upplever din partner symptom på svamp, bör han också söka behandling. Smittan kan dock inte gå andra vägen – en manlig partner kan alltså inte smitta en kvinna med svamp.

Generellt är smitta inte den vanligaste orsaken till underlivssvamp, utbrottet beror snarare på att den naturliga balansen av en eller annan orsak har blivit störd.

Underlivssvamp er inte något, du bara ska ignorera, eftersom det sällan är något, som går över av sig själv. Det kan nu också vara tämligen svårt att ignorera en svampinfektion i underlivet, eftersom symptomen är ganska obehagliga. Så upplever du tecken på svamp i underlivet, bör du söka behandling, så du kan bli av med irritationerna så fort som möjligt.

En våldsam klåda, irritation, sveda och ömhet, ofta åtföljt av ett rödaktigt utslag omkring slidöppningen.
Flytningar, som kan vara vitt och tjockt (och i konsistensen påminna om grynost). Det luktar normalt inte.
Smärtor och obehag vid samlag.
Sveda vid urinering.

Nämnda symptom är några av de typiska tecknen på svamp i underlivet, men symptomen kan också ha andra orsaker. Är det första gången du upplever nämnda symptom, är det en god idé att tala med din läkare om det, bara för en säkerhets skull.

Vad ska man inte göra när man har svamp?

Svamp i underlivet uppstår när den jästsvamp som finns naturligt i tarmen, och i slidan hos vissa, växer till sig och skapar en infektion. Jästsvampen kan utvecklas till en svampinfektion av olika skäl, men oftast är det på grund av en obalans i intimfloran.

Svamp i underlivet kan drabba både män och kvinnor, men det är det är mer vanligt hos kvinnor med slida. Hos många, framförallt hos män, går svamp i underlivet över av sig själv. Hos kvinnor kan en behandling med receptfri medicin behövas, och i vissa fall kan man behöva uppsöka vården för att bli av med svampen.

Det svider i underlivet och kliar runt slidöppning och på blygdläpparna.
Blygdläpparna och slemhinnorna kan svullna, bli röda och sköra vilket kan göra ont när du kissar och/eller har samlag.
Det kan uppstå vita och gryniga flytningar
Det kan också bli en vit hinna mellan de inre och yttre blygdläpparna som är svårare att tvätta bort än vanlig smegma.

Kan stress orsaka svamp?

Svamp i underlivet, även känt som vaginal candidiasis eller vaginal jästinfektion, är en vanlig form av infektion som påverkar vaginan och de omkringliggande områdena och kan orsaka klåda, flytningar och svullnad.

Hos oss kan du få rätt hjälp av specialister med lång erfarenhet. Du behöver ingen remiss för att boka ett möte.

Gynekolog

Vad händer om man inte behandlar svamp?

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Djupare infektioner med Candida drabbar i regel patienter vars allmäntillstånd är nedsatt, till exempel på grund av cancer, diabetes, operation, hiv etc. Candidainfektioner kan också uppträda hos patienter som behandlas med antibiotika, främst antibiotika med brett antimikrobiellt spektrum.

Candidiasis orsakas av flera olika svampar som tillhör släktet Candida (bland annat C. albicans, C. glabrata, C. tropicalis). Dessa svampar tillhör människans normala mikrobflora och kan i regel i måttlig mängd påvisas på huden, i munhåla/svalg, i tarmen och även genitalt.

Kan man äta råa svamp?

– Jag blir så besviken när jag besöker en restaurang som serverar råa champinjoner, säger svampkonsulenten Monica Svensson i Bollnäs.

– Av någon underlig anledning når vi inte ut till konsumenter, handlare, restauratörer och odlare med vårt budskap: Champinjoner ska inte ätas råa – och överkonsumera inte.

Tidigare rekommenderade Livsmedelsverket och Nordiska ministerrådet att man inte skulle äta mer än ett par hekto i månaden - den gränsen har Livsmedelsverket sänkt till 100 gram i månaden.

Den odlade vita trädgårdschampinjonen och den bruna som säljs under namnet portabello, innehåller svampgiftet agaritin – namngett efter det latinska namnet på svampen, agaricus bisporus.

Agaritin ingår i en grupp kemiska substanser som kallas fenylhydraziner.

När ämnet bryts ned i kroppen har det vid försök på möss visat sig kunna orsaka cancer.