Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön?

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Vad kom först växter eller djur?

1 Jorden ursprung (4 600 000 000 år sedan)
2 Vattnet kommer
3 Jorden kallnar
4 Livets uppkomst (3 500 000 000 år sedan)
- 4.1 Bakterierna
5 De första djuren (600 000 000 år sedan)
6 Skillnad mellan växter och djur
7 Tidiga djur
8 Blötdjuren
- 8.1 Kräftdjuren
- 8.2 Trilobiter
9 Fiskarna (400 000 000 år sedan)
10 Uppe på land (550-300 000 000 år sedan)
11 Groddjuren (370 000 000 år sedan)
12 Kräldjuren (300 000 000 år sedan)
13 Dinosaurierna (150-65 000 000 år sedan)
- 13.1 Fåglarna
- 13.2 Slutet
14 Däggdjurens ankomst (65 000 000 år sedan)
15 Diverse filmsnuttar
- 15.1 Från big bang till jordens skapelse
- 15.2 Tiden fram till trilobiterna
- 15.3 Från trilobiter till de första växterna
16 Källor
- 16.1 Bildkällor

Man tror att jorden funnits i ungefär 4.6 miljarder år. Till en början var jorden ett glödande klot. Inget kunde leva eller växa på den. Vulkaner kastade upp grus och sten och flytande lava rann på ytan.

Någon gång i jordens tidigaste historia tror man att planeten träffades av kometer. Kometer är som gigantiska, smutsiga snöbollar som svävar runt i universum. När de smälte mot den glödande ytan bildades det vatten vi fortfarande har kvar på jorden.

Det finns ett ordspråk som säger att "Samma vatten vi dricker nu fanns när dinosaurierna levde" eller någon liknande tidpunkt långt tillbaks i tiden. Men det är inte sant eftersom fotosyntesen, när växter skapar socker som mat, spräcker vattenmolekylerna i syrgas och vätgas.

Vartefter jordens yta svalnade uppstod haven. Ursprungligen fanns nog allt vatten i molnen, men när temperaturen sjönk på jordytan lagrades alt mer vatten i havens djup. Man tror att det var en våldsam tid med hårda stormar och eviga åskväder.

Man tror att livet bildades för ungefär 3.5 miljarder år sedan genom att blixtar slog ner i varma vattensamlingar där det fanns ämnen som reagerade med varandra med blixtens hjälp. Ur de ämnena bildades de första levande cellerna, de så kallade urcellerna.

Toffeldjuret var ett av de allra första djuren i havet. Det finns fortfarande och är därför spännande för oss att studera. Toffeldjuren är ’’encelliga’’ och tillhör en grupp djur som kallas ’’urdjur’’. Toffeldjuret viftar med små trådar som kallas cilier. Med dem fångas bakterier upp och äts sedan upp av toffeldjuret. Det kan föröka sig på två vis, endera genom att para sig med ett annat toffeldjur, men även genom att helt enkelt dela sig själv på mitten.

Vad är drivkraften bakom evolutionen?

Evolution är den långsamma utvecklingen av alla levande organismer på jorden som pågått i miljontals år, och hur allt utvecklats från en encellig organism och blivit flera olika arter.

Det beror på olika mutationer i cellens gener, alltså slumpmässiga förändringar har skett vilket gjort att det har blivit variation i samhället. När två av samma art parar sig så blandas deras DNA och en variation av de tillkommer. Föräldrarna till avkomman vill ha så många avkommor som möjligt för att fler ska överleva. Men det är inte slumpen som bestämmer vem som överlever och inte. Utan det är det naturliga urvalet som gör. Det naturliga urvalet är alltså naturen som bestämmer vem eller vilka som överlever, den som har bäst egenskaper och bäst anpassad. Men för att det naturliga urvalet ska ske så krävs det också konkurrens inom varje art. Den som är bäst anpassad inom just sin art konkurrerar då ut de resterande och överlever då.

De bäst anpassade överför sedan sina egenskaper till sin avkomma genom de ärftliga arvsanlag (gener) som finns i DNA

Detta hänger ihop med Charles Darwins teori om evolution eftersom han beskriver principen om den biologiska utvecklingen genom det som kallas naturligt urval, att den som är bäst anpassad till sin miljö överlever och för vidare sina egenskaper till avkomman. Alla arter har variation, de flesta avkommor dör p.g.a konkurrens, de bäst anpassade till sin miljö överlever och egenskaper fler vidare till kommande generationer genom gener.

Vilka var de första djuren på land?

När jorden var ny, blixtrade och mullrade det från åska och vulkaner. Meteoriter bombarderade marken. Jordbävningar ruskade och slet i klippor och berg.

Från början fanns det inget vatten på jordens yta. Kometer förde med sig is som smälte. Ur vulkanerna sprutade vattenånga. Ångan bildade moln, och regnet började falla. Det regnade i miljarder år. Vattnet samlades i sprickor och sänkor. Floder forsade. Från djupa dalar höjde sig världshavet sakta men säkert...

Floderna förde med sig salter och mineraler från stenar och jord. De stannade kvar när sötvattnet avdunstade från havsytan för att bilda nya moln. Havet blev så småningom salt.

Ingenting levde i början. Liv behöver syre. Det fanns inget syre i luften, bara mer eller mindre giftiga gaser. Men vatten innehåller syre. Ämnen i vattnet bildade aminosyror, livets minsta byggstenar. Solen bröt igenom molnen. Aminosyrorna snodde ihop sig till enkla bakterier. Det var för 3,5 miljarder år sedan. Livet hade börjat!

Rent vatten består av ämnena väte och syre. Bakterierna frigjorde syre ur vattnet. Syret upp till ytan. Det förenade sig med andra gaser uppe i luften skapade syret ozon. Ozonet släpper igenom nyttiga solstrålar men skyddar mot de farliga. Enkla växter började växa på land.

Det gick miljarder år igen. För 540 miljoner år sedan vimlade havet av trilobiter. De var släkt med kräftdjur och insekter och kunde både simma och krypa. När de dog sjönk de in i leran på botten och förstenades. Idag finns det massor av fossila (förstenade) trilobiter, bland annat på Gotland och Öland.

För 500 miljoner år sedan kom koraller och fiskar. För 400 miljoner år sedan fick några groddjur lungor och kröp upp på land. Sakta utvecklades de till landdjur som levde av insekter och växter. Några blev rovdjur.

För 200 miljoner år sedan dominerade dinosaurier och andra kräldjur. Fåglar kom för 140 miljoner år sedan, och däggdjur för 65 miljoner år sedan. För att komma undan köttätande ödlor var de första däggdjuren små. De var aktiva på natten när dinosaurierna sov. Den tidens hästdjur var inte större än katter.

För 65 miljoner år sedan ändrades allt. En jättemeteor slog ner och rev upp enorma mängder damm och ånga. Atmosfären förmörkades i flera år. Solens strålar kom inte igenom. Växter vissnade. De flesta djurarter dog ut. Alla dinosaurier försvann.

Men många däggdjur överlevde. Nu kunde de växa sig stora utan att riskera att bli uppätna av skräcködlor. Från och med denna tid är det däggdjur som dominerar på land. (Människan är också ett däggdjur.)

När kom de första djuren på jorden?

När marina djur som saknar skal och ben dör så går de sönder, käkas upp och försvinner inom ett par timmar eller dagar. Därmed försvinner de även från framtidens fossilbibliotek. Eftersom de flesta marina djur är helt mjuka riskerar vårt fossilbibliotek att ge en missvisande bild av vad som levde en gång.

Konstigt nog finns det ett litet antal platser där även mjuka, omineraliserade djur bevarats. Man kan hitta dem idag som platta men detaljrika fossil. Fossiltypen med sin unika bevaring är uppkallad efter Burgess Shale i Kanada, där de upptäcktes 1909. Liknande fynd har senare gjorts i Chengjiang i Kina, Siriuspasset på Grönland, Kaili i Kina och några platser till. Vid dessa fyndplatser finns fossil av exempelvis maskar, leddjur och mollusker, och de ger en representativ bild av de djursamhällen som levde där och då. Varför djuren bevarades har varit ett debatterat mysterium, tills vi nu fått fler, avgörande ledtrådar från den gamla havsbotten i Chengjiang.

Chengjiang i provinsen Yunnan i södra Kina har visat sig vara rikast av de kambriska fyndigheterna av omineraliserade djur. Under kambrium var platsen en havsmiljö på kontinentalsockeln nära ekvatorn. Djuren vilar nu i en gulaktig sten, där röd färg från järn ofta framhäver deras över femhundra miljoner år gamla detaljer, som magkanaler, antenner och till och med ögon.

Den vackra ockragula färgen på stenarna är dock ett dåligt omen för den som vill förstå den gamla havsbottens kemi, eftersom den tyder på grundlig vittring. Södra Kina har legat i ett monsunklimat i tiotals miljoner år, och regnet har fått det mesta av den ursprungliga havsbottens ämnen att rinna bort. Just dessa ämnen som vi skulle kunna använda för att förstå vad det var för slags miljö i dåtidens hav och atmosfär. För att finna dem igen, och svaren, måste vi borra djupt efter fin, ovittrad och stenhård havsbotten.

Vad är evolutionens tre grundpelare?

Naturens resurser (boplatser, mat och vatten) är begränsade och det leder till konkurrens. Konkurrensen sker inom arten men också mellan olika arter om de konkurrerar om samma resurser.

Under mitten av 1800-talet publicerade Charles Darwin sin bok ”Om arters uppkomst”. I boken presenterade han sin evolutionsteori. Han menade att djur och växter hela tiden konkurrerar och att det är de mest livsdugliga organismerna som överlever. Långsamt förändras och anpassar sig organismer till den rådande miljön med så små förändringar att det knappt märks. Detta blev grunden till modern evolutionslära.

Under denna tid var många djupt kristna och trodde ordagrant på det som stod i Bibeln och att förneka Guds inblandning var mycket provocerande. I slutet av 1700-talet var den gällande teorin att varje djurart skapats direkt av Gud och ersattes av Gud om miljön förändrades. Stora massutdöenden berodde på syndafloden.

Det finns många fynd som stärker bevisningen för evolutionsteorin.

Vilka är evolutionens fyra grundpelare?

We process your data to deliver content or advertisements and measure the delivery of such content or advertisements to extract insights about our website. We share this information with our partners on the basis of consent and legitimate interest. You may exercise your right to consent or object to a legitimate interest, based on a specific purpose below or at a partner level in the link under each purpose. These choices will be signaled to our vendors participating in the Transparency and Consent Framework. More information

Always Active

These cookies are necessary for the website to function and cannot be switched off in our systems. You can set your browser to block or alert you about these cookies, but some parts of the site will not then work. These cookies do not store any personally identifiable information.

Functional and Performance Cookies

Vilka djur utvecklades först?

Under de första tre miljarder åren i livets historia, hade det endast funnits encelliga organismer, men för ungefär 600 miljoner år sedan uppstod flercelliga varelser. De första flercelliga organismerna man känner till är de s.k. ediacaradjuren, en grupp platta djur som finns som fossil i Ediacara i Australien. Man vet inte om de är släkt med några nu levande djur eller om de dog ut och försvann för alltid.

Har det hänt många gånger att flercelliga djur misslyckats med att etablera sig?

Hur som helst, vid början av den geologiska period som kallas kambrium, inträffade en av de viktigaste händelserna i livets historia. Kort tid efter att djur med flera celler dykt upp på jorden, så uppstod de djur som skulle komma att bli förfäder till alla djur som lever idag.

På förbluffande kort tid utvecklades och spred sig dessa djur. Efter mindre än 30 miljoner år fanns över hela världen djur tillhörande de grupper vi är vana vid. Det fanns bland annat många maskar av olika slag, bläckfiskar, kräftdjur, trilobiter och våra förfäder - små ålliknande käklösa ryggsträngsdjur. Denna snabba utveckling under kambrium brukar kallas den "kambriska explosionen".

Hur kom det första livet på jorden till?

livets utveckling, de levande organismernas evolution från den första urcellen till dagens biologiska mångfald. De allra äldsta organismerna, som var encelliga och enkelt byggda, uppkom troligen för cirka 4 miljarder år sedan, då det tyngsta meteoritnedfallet i samband med jordens bildning ebbat ut. Se livets uppkomst.

De äldsta fossilt bevarade organismerna är nästan 3,5 miljarder år gamla och utgörs av enkla, ofta trådbildande prokaryoter, det vill säga encelliga

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vid övergången från prekambrium till kambrium, för cirka 542 miljoner år sedan, inträffade en av de största omvälvningarna i jordens och livets historia. Avlagringar från de första årmiljonerna av den kambriska perioden tycks avspegla något som kan liknas vid en explosion av nya livsformer.

Hur länge har djur funnits?

Enligt olika molekylära klockor skulle ryggradsdjuren ha uppstått innan den kambriska explosionen, men ännu har inga bevis för detta hittas i form av fossil. De tidigaste organismerna vilka har tolkats som ryggradsdjur kommer från den berömda Chengjiang-faunan, en kinesisk lagerstätte från äldre kambrium (atdaban), vilket är för ungefär 530 miljoner år sedan.[2] Det är omineraliserade fossil av de två släktena Haikouichtys och Myllokunmingia, vilka har tolkats som nära släkt med nejonögonen.[2] Det tidigaste mineraliserade ryggradsdjuret heter Anatolepis och har hittast i bergarter från den mellersta delen av yngre kambrium, på Laurentia. De tidigaste konodonterna har man hittat i bergarter som är ungefär lika gamla. De dog dock ut i slutet av trias, för cirka 200 miljoner år sedan, och är inte någon förfader till dagens ryggradsdjur. Till skillnad från Anatolepis var konodonterna kosmopolitiska.

De ryggradsdjur som finns idag tros ha utvecklats från andra tidiga ryggradsdjur, så som Sacabambaspis, ett släkte som man hittat spår av i ordovisiska bergarter från Bolivia och den likåldriga Arandaspis som man har hittat fossil efter i Australien. Dessa ordovisiska ryggradsdjur har man främst hittat i Bolivia, Australien och Nordamerika. Under silur spred sig dessa sena ryggradsdjur till andra delar av världen och nya grupper utvecklades, så som Heterostraci, Anaspida, Galeaspida, Osteostraci, Placodermi, Acanthodii och Onychodontiformes. Under devon utvecklades de första tetrapoderna, det vill säga de första djuren som erövrade land. Det kanske mest kända exemplet på ett sådant tidigt djur anpassat för ett liv på land är Ichthyostega.

Vad styr evolutionen?

Evolutionslæren. Aktuel Naturvidenskab nr. 3/2006 (pdf) At alt liv er beslægtet, og at der findes en mekanisme, der kan forklare udviklingen af kompleksitet uden behov for en “intelligent designer” er den vigtigste erkendelse i biologiens historie.

Fra genetik til epigenetik nr. 3-2014 (pdf)De senere år er det blevet klart, at celler indeholder anden arvelig information end den, der er indeholdt i den genetiske kode. Det har gjort epigenetik til et yderst varmt forskningsemne, der har ført til ny erkendelse om organismers udvikling og kan lede til potentielle behandlinger for folkesygdomme som kræft.Af Katrine Sonne-Hansen, Charlotte Etzerodt og Kristian Helin.

Evolution i hverdagen. Aktuel Naturvidenskab 2009 nr. 1 (pdf)Evolutionens råmateriale er genetisk variation. Mangel på genetisk variation gør arter sårbare, hvilket mennesket har måttet lære på den hårde måde gennem tiden. Det skyldes, at evolution er en proces, der foregår hele tiden, og som vi konstant må forholde os til. Af Bodil K. Ehlers og Jesper Givskov Sørensen

Da mennesket blev til (del 1) - oprindelsen af Homo sapiens. Aktuel Naturvidenskab 2001 nr 02 (pdf) De sidste par årtiers intensive forskning har kastet nyt lys over spørgsmålet om oprindelsen af det moderne menneske. Peter K. A. Jensen vil i to artikler se på, hvad henholdsvis fossilerne og de nye genetiske undersøgelser fortæller os.

Da mennesket blev til (2.del) - genetiske undersøgelser. Aktuel Naturvidenskab 2001 nr 03 (pdf) Nye molekylær-genetiske undersøgelser har kraftigt forøget vor viden om slægtskabet mellem de nulevende befolkningsgrupper og deres fælles stamform.

Matematikere kortlægger menneskets forhistorie nr 4-2019 Matematikere, statistikere og bioinformatikere fra Københavns- og Aarhus Universitet er i færd med at udvikle de redskaber, som skal gøre DNA-fund endnu mere brugbare i forhold til at kortlægge menneskets forhistorie. Af Kristian Sjøgren

Hur lyder evolutionsteorin?

Nästa huvudavsnitt har rubriken ”Tecken på evolution” med ett antal underrubriker. Den första är:

Kommentar

Det är anmärkningsvärt att fossilbildning är extremt ovanligt i nutid. Under normala omständigheter bryts döda organismer ner och deras beståndsdelar återvänder till naturens kretslopp. Några blivande fossil påträffas inte i sedimenten i sjöar, hav eller på land. Fossilbildning kräver katastrofiska omständigheter med snabb begravning undan allehanda nedbrytare. En kreationist skulle här påtala att den världsvida förekomsten av omfattande fossilförande berglager vittnar om en global översvämning (”syndafloden”). Evolutionsförespråkare hänvisar till att den uniformism[i] som de tidiga pionjärerna inom geologin presenterade som ett alternativ till dåtidens syndaflodsgeologi idag har ersatts av aktualism som införlivat lokal katastrofism i det uniformistiska sättet att beskriva bergbildning. Frågan vi behöver ställa oss är vilken som förefaller vara den bästa orsaken bakom jordens fossilförande berglager – upprepade lokala katastrofer i global skala eller en gigantisk katastrof av global omfattning.

Under fossilavsnittet nämner man också om åldersdatering av fossil: ”För att bestämma den absoluta åldern [av fossil] kan man … utnyttja olika radioaktiva ämnen.”

Vilket djur bli äldst?

Med förbättringar i närings- och veterinärmedicin, inklusive vaccinationer och terapeutiska medel, lever katter numera längre än någonsin. Livslängden varierar naturligtvis beroende på en mängd faktorer, inomhuskatter lever exempelvis längre än utomhuskatter. En genomsnittlig ålder för katten är 10-15 år men många kattraser lever betydligt längre, i vissa fall till en bit över 20 år. Den äldsta rapporterade innekatten, Creme Puff, levde tills den var 38 år gammal.

Hur länge din hund lever beror bland annat på ras, genetik och miljö. Livslängden för en frisk hund skiljer sig även markant åt beroende av hundens storlek, mindre hundar lever generellt längre än stora hundar. De största hundraserna lever i vanligen mellan 7 och 10 år medan mindre hundraser, exempelvis mopsen, kan bli upp till 15 år gamla. Det man med säkerhet kan säga när man tittar på statistik och siffror över hundars livslängd är att de lever allt längre.

Gener, storlek och ras är exempel på faktorer som påverkar hur gammal en häst blir. Generellt kan man säga att de flesta hästar som lever i fångenskap blir mellan 20-30 år gamla. Ponnyer blir ofta något äldre, mellan 30 och 40 år. Världens äldsta häst hette Old Billy och blev 62 år gammal.

Livslängden för marsvin är vanligen mellan 4-8 år. Medelåldern för ett marsvin är 5-6 år men det förekommer att de lever i upp till 10 års ålder.

Då det inte är så vanligt att registrera sina smådjur, exempelvis hamstrar, är det svårt att veta exakt hur gamla de blir, men enligt befintlig statistik lever en hamster mellan 2-3 år.

Vilka djur kan inte dö av ålder?

27 jun 2022 /Nyhet /Forskning

Att sköldpaddor kan leva länge är känt. I vintras fyllde exempelvis jättesköldpaddan ”Jonathan” 190 år, och troligen är han äldre än så. Detta väcker frågan: hur påverkas egentligen sköldpaddor och andra växelvarma djur, som amfibier, ormar, krokodiler, med flera, av åldrande? I nya numret av Science är Johan Elmberg, professor i zooekologi, en av forskarna som bidragit med att relatera åldrandehastigheten till naturliga orsaker och klimatförändringar.

Aldabrasköldpaddan (Aldabrachelys gigantea) ”Jonathan” firade sin 190-årsdag i vintras. En ny metastudie i Science visar att han inte är ensam om att i princip inte åldras.

Under tio års tid märkte och följde Johan Elmberg närmare 800 vuxna grodor. Detta var som ung doktorand på 1980-talet. I fredags, drygt tre decennier senare, bar arbetet frukt i välrenommerade tidskriften Science. Tillsammans med drygt hundra andra forskare har han bidragit till en stor metastudie som analyserar överlevnadsdata från över hundra studier om hur 77 växelvarma arter åldras.

Vilket djur har dödat flest människor i Sverige?

Om vi pratar om farliga djur i Sverige så kan man definiera farlig på lite olika sätt. Det kan handa om det djur som dödar flest i Sverige per år, det djur som skadar flest i Sverige per år eller det farligaste djur somlever i Sverige. Man kan också skilja på vilda och tama djur.

Det djur som dödar allra flest människor i Sverige per år är hästen. 4 personers död per år orsakas av hästar.Kanske ska man säga orsakar flest människors död eftersom hästar inte med flit dödar människor. Det gör förresten inga andra djur heller, förutom björn och varg. Fast å andra sidan dödar eller skadar varg noll människor per år i snitt (och när det har hänt i Sverige de senaste 200 åren har det handlat om tama vargar) medan björn dödar noll personer (3 personer de senaste 100 åren, två jägare och en annan person som dödades av en skadeskjuten björn) samt attackerar och skadar i snitt en person per år. Häst är också det djur som orsakar flest skadade människor per år, det handlar om omkring 13 000 personer. Hund är ur det perspektivet det näst farligaste djuret i Sverige då hundar skadar mellan 5 000 och 6 000 människor per år.

Hund och häst är alltså de farligaste djuren om vi utgår från de skador på människor som de orsakar. Om vi utgår från antalet dödade per år är häst farligast följd av getingar och bin. Getingar och bin orsakar omkring 3 dödsfall per år.

Det farligaste stora vilda djuret som finns i Sverige är sannolikt älg. Varje år attackeras minst 10 personer av älgar och det händer att människor dödas. Älg är alltså betydligt farligare än björn och varg sett till antalet attacker, men knappast farligare än björn om vi ser till antalet attacker i förhållande till antalet existerande individer. I det senare perspektivet är inte heller bin eller getingar speciellt farliga alls. Inte hästar och hundar heller.