Vad har Ryssland för natur?

Ryssland, Ryska federationen, stat i norra Europa och Asien; 17 miljoner km2, 142 miljoner invånare (2022).

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ryssland består i väster huvudsakligen av en enorm låglandsregion som sträcker sig från Östersjön till floden Jenisej. Regionen indelas i Östeuropeiska slätten väster om Uralbergen

Federationen består av sammanlagt 83 enheter med olika status. Krim och

Vad gör Ryssland för miljön?

Kriget i Ukraina har fått omedelbara och ofattbara konsekvenser för människors liv och rättigheter. I ljuset av detta kan klimat och natur kännas långt borta. I själva verket är frågorna nära kopplade. Här listar vi 5 sätt som kriget påverkar klimat och miljön, i Ukraina och resten av världen.

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!

Förstörelsen av infrastrukturen och miljön i Ukraina har varit stor sedan kriget började. Ukraina har en stor industri- och energisektor med anläggningar spridda över stora delar av landet. När Ryssland intensifierar sin militära aktivitet är det ofta i anknytning till dessa som striderna rasar. Attacker i industriområden, mot oljedepåer och mot militära anläggningar förorenar på olika sätt luft, mark och vatten.

Det här får förstås stora negativa effekter på både människors hälsa, ekosystem och natur. Ukraina har en rik biodiversitet och flera viktiga naturområden. Ett exempel är området längs med Svarta havet där både kusten och havet nu förorenas i takt med att striderna intensifieras. På många håll rapporteras det också om skogsbränder, vilket ytterligare riskerar att ödelägga natur och bidra till utsläpp.

– Brott mot miljön handlar inte bara om naturen, det handlar om människor. Kriget kan orsaka många dödsfall i framtiden på grund av föroreningar. Matförsörjningen och våra bördiga jordar är i stor fara, säger Yevhenia Zasyadko på Ecoaction.

Ukraina har 15 kärnreaktorer vid fyra aktiva kärnkraftverk. Sedan invasionen startade har Ryssland tagit kontroll över flera av dessa, däribland landets största kärnkraftverk Zaporizjzja men även det nedlagda Tjernobyl, ett kärnkraftverk som blev känt världen över efter olyckan 1986.

Med flera av kärnkraftverken nu i Rysslands händer stiger oron för att säkerheten äventyras. Dels finns det en oro att en ny olycka likt den i Tjernobyl ska triggas, dels att avfallet från kärnkraftverken inte hanteras på korrekt sätt.

Utsläpp av strålning från ett kärnkraftverk i Ukraina skulle få omedelbara och förödande konsekvenser för människor och miljö. Hittills har det inte förekommit några radioaktiva läckor men det har rapporterats om att radioaktivt damm spridits när militärfordon rört sig runt kärnkraftverken. Flera av de skogsbränder som härjar i landet är också i området runt just Tjernobyl.

Vad är det för klimat i Ryssland?

Klimat & miljö. Ryssland är ett av de länder som kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna. En stor del av landets territorium är täckt av permafrost och när den tinar förstörs infrastrukturen. Trots det är man ett av få länder som ännu inte ratificerat Parisavtalet. För det ryska civilsamhället finns det små möjligheter att påverka landets klimatpolitik. Men den senaste tiden har antalet miljöprotester blivit fler i Ryssland. Den fråga som engagerar medborgarna mest är sophanteringen, skriver Anna Zotééva, praktikant vid UI:s Rysslandsprogram.

Greta Thunbergs miljöprotester nådde under våren en global omfattning, med demonstrationer på alla kontinenter inklusive Antarktis. På kartan över ”Fridays for Future”-protester finns dock en stor vit fläck – Ryssland, där bara några enstaka demonstrationer har ägt rum. SVT har nyligen rapporterat om Moskvas ensamme klimatdemonstrant, musikstudenten Arsjak Makitjan. Han berättar bland annat om lagkravet på att varje demonstration måste godkännas av myndigheterna vilket hämmar de ryska ungdomarnas möjligheter att strejka för klimatet.

Skärmdump från #FridaysForFuture den 3 juli. Bild: Creative Commons

Riktningen i Rysslands klimatpolitik spelar en betydande roll för det globala arbetet mot klimatförändringarna. Med sina drygt 140 miljoner invånare stod Ryssland för 5 procent av de totala koldioxidutsläppen i världen, enligt beräkningar från 2014. Samtidigt bestod den ryska statsbudgetens inkomstsida år 2018 till 45 procent av oljeintäkter. Enligt Vladimir Tjuprov, chef för energiavdelningen på Greenpeace Russia, har de traditionella (fossila) energikällorna fortfarande en dominerande ställning i den ryska ekonomin. Den nyligen utkomna doktrinen för energisäkerhet nämner utvecklingen av förnyelsebara energikällor som en av utmaningarna för Rysslands energiförsörjning.

Vilket land har mest naturtillgångar?

USA är världens ledande producent av både olja och fossilgas, och växande utvinning har bidragit att landet nu åter blivit nettoexportör av energi. Landet är också rikt på mineral, skog och vatten.

Energisektorn i USA har i över 100 år dominerats av de fossila bränslena olja, fossilgas (naturgas) och kol. Efter en kraftigt ökad utvinning det senaste årtiondet var produktionen av energi större än konsumtionen 2019, för första gången sedan 1950-talet.

Det var ett resultat av förändringar i sektorn. Oljeproduktionen har ökat efter en lång nedgång och naturgasproduktionen har nått rekordnivåer. Kolutvinningen har däremot minskat och motsvarar nu bara 60 procent av den toppnivå som nåddes 1998, medan kolanvändningen har halverats sedan 2005. Orsaken är främst att fossilgas till stor del ersatt kol vid framställningen av elektricitet. Förnybara källor som vind- och vattenkraft har ökat och står för en dryg tiondel av både produktion och konsumtion av energi. Motsvarande siffra för kärnkraft är runt 8 procent.

Olja utvinns i 31 delstater och i vatten utanför kusterna, inte minst i Mexikanska golfen. Texas står ensamt för en tredjedel av oljeutvinningen och också för merparten av fossilgasen. Efter att ha nått en topp 1970 sjönk oljeproduktionen i USA under flera årtionden. Relativt låga och stabila oljepriser på världsmarknaden bidrog till växande import, inte minst från Mellanöstern. Från 2009 började utvinningen av råolja att öka igen, främst i Texas och North Dakota. Bakom uppsvinget låg ny borrteknik och produktionsmetoder som möjliggör utvinning av olja – och fossilgas – ur skiffer genom frackning . USA producerar nu närmare en femtedel av all olja i världen, nästan 50 procent mer än tvåan Saudiarabien, och produktionen ligger sedan 2018 högre än den gjorde vid den tidigare högstanivån 1970.

Hur får Ryssland sin energi?

av Jens Holm (V)

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Det är exporten av fossil energi som göder Vladimir Putins krig i Ukraina. Ungefär hälften av den ryska statsbudgeten finansieras med intäkter från försäljning av fossila bränslen. En stor del av världens nya kärnkraftsreaktorer byggs dessutom av ryska intressen, och Ryssland är också en stor exportör av uran, även till Sverige fram tills nyligen. USA har nyligen förbjudit import av rysk olja, och Storbritannien förbereder nu en utfasning. Ett omedelbart stopp för handeln med rysk olja, gas och uran skulle därför vara en verkningsfull åtgärd mot det ryska anfallskriget mot Ukraina.

Enligt uppgifter från den belgiska tankesmedjan Bruegel tjänade Ryssland 660 miljoner euro bara på en enda dags – den 3 mars – försäljning av naturgas. Ju mer gas- och oljepriserna stiger, desto mer pengar till Putins krigskassa. Det här säger något om den ekonomiska bakgrunden till Putins krig. Förutom de geopolitiska intressena handlar kriget om att vidmakthålla Rysslands position som en ledande fossilmakt och fördröja omställningen till förnybar energiproduktion i Europa.

Vad är speciellt med Ryssland?

Upprätthålla en stabil och fredlig grannrelation
Få politiskt stöd och legitimitet för den egna regimen
Förbättra det militära samarbetet för att balansera mot USA
Upprätthålla stabilitet i Centralasien
Fördjupa samarbete vad gäller ekonomiskt och teknologiskt utbyte
Global styrning.

– Finns en fredlig relation behöver inte Kina lägga resurser på att bevaka den 4 200 kilometer långa gränsen mot Ryssland, utan kan fokusera på USA och satsa på modernisering, säger Christopher Weidacher Hsiung.

Motiven ovan speglar att Kina och Ryssland är auktoritära stater, där eliterna är rädda för att förlora makten. Därför stöttar länderna varandra diplomatiskt, säger Christopher Weidacher Hsiung. Länderna försöker att ge varandra politisk legitimitet, speciellt mot det ”demokratiska väst” som de anser vill undergräva styret i Ryssland och Kina och verka för ett regimskifte.

I FOI-rapporten identifieras fyra utmaningar för relationen mellan Kina och Ryssland:

Historia och ömsesidig misstänksamhet, konkurrerande regionala intressen, begränsningar i det ekonomiska utbytet samt olika syn på den framtida globala ordningen.

Misstänksamheten kommer från gamla motsättningar och regionala intressen som kan krocka. Ett centralt område är Centralasien, där Ryssland länge har varit den dominerande stormakten, men nu utmanas av Kina.

Hur mycket utsläpp står Ryssland för?

Med bara några veckor kvar till klimattoppmötet i Glasgow lovar president Vladimir Putin att Ryssland ska bli klimatneutralt till 2060. Men kan vi verkligen lita på helomvändningen i den ryska klimatpolitiken?

Tidigare har den ryska presidenten avfärdat riskerna med den globala uppvärmningen. Även om Ryssland skrivit på Parisavtalet har få åtgärder vidtagits för att minska landets klimatpåverkan. Men det kan vara på väg att ändras, rapporterar Bloomberg. Det gäller dels Putins nya utfästelse om nettonoll-utsläpp 2060, dels en ny nationell klimatlag som bland annat skapar ett ramverk för utsläppshandel och gröna projekt.

Ryssland har kritiserats hårt för sina bristande klimatåtgärder då tidigare klimatmål möjliggjort en fortsatt ökning av utsläppen. De Löftena har visserligen låtit ambitiösa, som att till 2030 reducera utsläppen till 70 procent jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. I praktiken har det dock inneburit möjligheten att öka utsläppen eftersom landet hade så mycket högre utsläpp innan Sovjetunionen och dess tunga industri kollapsade 1991.

Ryssland är i dag världens fjärde största utsläppare av växthusgaser. Gas och olja står för 44 procent av landets export och är extremt viktig för ekonomin, då ungefär 30 procent av landets inkomster kommer från fossilindustrin.

Hur mycket naturgas finns det i Ryssland?

När Finland och övriga Norden till stor del använder sig av vattenkraft, kärnkraft och bioenergi är läget i övriga Europa ett helt annat.

– Om vi ser på energipaletten i Europa är närmare 70 procent av energin fortfarande fossil, påminner energiexpert Peter Lund, professor vid Aaltouniversitetet.

Lägg till att Europa knappt alls har egna fossila källor utan är väldigt beroende av import.

Sammanlagt importeras över 40 procent av EU:s naturgas från Ryssland, men det är alltså framför allt Tyskland och länder i östra Europa som får utmaningar vid stängda ryska gaskranar.

Europas och särskilt Tysklands stora beroende av rysk naturgas var ett diskussionsämne redan före Rysslands attack på Ukraina. Men professor Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk miljöpolitik vid Helsingfors universitet, påminner om att Europa själv har försatt sig i den här situationen:

– Tanken har varit att om vi är beroende av Ryssland så är Ryssland beroende av Europa. Det har varit en stark diskurs och konsensus för Europa och särskilt Tyskland, Finland och Italien. Man har sett energihandeln som något som för Ryssland och Europa närmare varandra och är en fredsbevarande samarbetsform.

Hur kallt kan det bli i Ryssland?

Ojmjakon har drygt 500 invånare. Under 1920- och 30-talen var platsen ett populärt stopp för renskötare som gav vatten till sina flockar från en het källa. Därav fick byn sitt namn, ”Ojmjakon” betyder ”vattnet som inte fryser”. Sovjetregeringen tvingade senare ursprungsbefolkning att bosätta sig permanent på platsen.

1933 uppmättes 67,7 minusgrader i samhället, en av de lägsta temperaturer som har uppmätts på norra halvklotet. Lägre temperaturer uppmäts ofta i Antarktis, men där finns inga samhällen med en permanent befolkning.

Vad finns det för djur i Ryssland?

Visent, Eriksbergs viltpark

Några exempel på vad som hänt under året.

När WWF började stödja den jättelika ryska nationalparken Anuisky år 2011 fanns det åtta tigrar i området. Parken saknade modern utrustning och var dåligt övervakad. Sedan dess har två övervakningsstationer byggts, nationalparken har fått moderna snöskotrar, terrängfordon, båtar med utombordsmotorer, radiostationer, videokameror och satellittelefoner samt 100 nya kamerafällor. Nu ser vi att på bara sex år har antalet tigrar fördubblats i detta vintriga tigerområde. Amurtigern är en av världens största kattdjur och den lever i ryska Fjärran östern. Antalet amurtigrar i Ryssland har uppskattats till 430-500 individer och det gör att den klassificeras som ”hotad” av den internationella naturvårdsorganisationen IUCN.

Hur kommer det sig att Ryssland är så stort?

Under krigets första år beräknas mellan 50 000 och 100 000 ryska soldater ha stupat eller sårats. Materielförlusterna är stora och den ryska försvarsindustrin måste fokusera på att producera ammunition. Det är dock inget som får den ryska ledningen att ens överväga att avsluta kriget.

– Om inget väldigt radikalt inträffar kommer den ryska ledningen, med eller utan Putin, att fortsätta konfrontationen med Väst, ytterst med militära medel, som vi har sett i Ukraina. Ryssland ser sig som en stormakt med särskilda rättigheter och en inflytelsesfär som de ska bestämma över, säger Maria Engqvist.

Hon lägger till att Rysslands ledare understryker att kriget är riktat mot Väst som de menar vill krossa Ryssland som nation. Men genom att hävda att kriget är riktat mot västerländska ideal och inflytande kan de inte heller formulera vad som skulle kunna betraktas som en seger.

Var finns den ryska oljan?

En rysk robot ska ha träffat ett civilt fartyg nära en hamn i Odessa, enligt Ukrainas försvarsdepartement. Det skriver man på appen Telegram. Enligt ukrainska uppgifter ska en person ha dödats och tre skadats. Fartyget hade liberiskt flagg, men de skadade ska vara filippinska medborgare.

Två ukrainska soldater döms av ryska militärdomstolar till 19 respektive 20 år långa straff, för att de påstås ha skjutit civila vid separata tillfällen i ukrainska Mariupol förra året.

En av soldaterna döms till först tre års fängelse och resten av åren i en rysk straffkoloni, och den andra soldaten ska spendera hela straffet i straffkoloni, rapporterar AFP.

I början av det ryska fullskaliga kriget mot Ukraina genomförde Ryssland intensiva attacker mot hamnstaden Mariupol, där fler än 400 000 människor bodde innan invasionen. (TT)

Rysslands president Vladimir Putin har tagit emot den kinesiske toppgeneralen Zhjang Yoixia i Moskva. I en tv-sänd kommentar säger Putin att Kina och Ryssland inte bygger en militär allians, men att samarbetet är en “seriös faktor som stabiliserar den globala situationen”.

– Våra relationer inom det militära och militärtekniska området blir allt viktigare, säger Putin till Zhang Youxia, enligt AFP. (TT)

Ukraina och Moldavien föreslås få börja förhandla om EU-medlemskap. Det väntade beskedet kom från EU-kommissionen i dag.

– Det här är en historisk dag, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.

Beslut i frågan behöver nu tas med enhällighet av EU:s nuvarande medlemsländer - något som lär uppta en stor del av tiden vid nästa toppmöte för stats- och regeringscheferna den 14-15 december.

En högt uppsatt regionpolitiker i det av Ryssland delvis ockuperade Luhansk har dödats av en bilbomb, rapporterar ockupationstrogna medier, skriver TT.

– En sprängladdning som detonerade i Michail Filiponenkos bil gav den folkvalde dödliga skador, säger hans son enligt rapporterna.

Ukrainas militär bekräftar för Kyiv Post att mordet utfördes i en ukrainsk insats.

Den nya slovakiska regeringen stoppar ett militärt stödpaket till Ukraina värderat till 470 miljoner kronor, som planerades av tidigare regering.

Ett av den nye premiärministern Robert Ficos stora vallöften var att han inte skulle skicka "en enda kula" till det svårt krigshärjade landet.

"Regeringen godkänner inte förslaget om donation av militär utrustning till Ukraina", enligt en resolution som antogs på onsdagen. (TT)

Nu fördjupas det militära samarbetet mellan Ryssland och Kina. Det budskapet sänder försvarsministern Sergej Sjojgu när han i Moskva tar emot Zhang Youxia, en kinesisk general som är vice ordförande för centrala militärkommissionen, Kinas högsta militära organ.

De ska diskutera "ytterligare steg för att utveckla det bilaterala försvarssamarbetet".

Rysslands president Vladimir Putin var nyligen i Kina för att söka stöd för anfallskriget i Ukraina. Kina har dock intagit en relativt avvaktande roll i krigsdebatten. (TT)

Både Ukraina och Moldavien bör få inleda formella förhandlingar om medlemskap i EU, uppmanar EU-kommissionen.

Samtidigt manas till att ge Georgien officiell status som kandidatland till EU, medan Bosnien och Hercegovina utlovas medlemskapsförhandlingar om man klarar av ett antal villkor.

För att förslagen ska bli verklighet krävs nu beslut med enighet från EU:s nuvarande medlemsländer.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har träffat EU:s utvidningskommissionär Olivér Várhelyi, skriver Kuleba på X.

Vilket land har mest gas?

Från Danmark importeras rörbunden naturgas till det västsvenska naturgasnätet. Till Sverige importeras även flytande naturgas, kallad LNG (Liquefied Natural Gas), som tas emot i svenska hamnar. I de 3 procenten av den totala energitillförseln ingår all import av naturgas till Sverige, så väl rörbunden som LNG.

Hur självförsörjande är Ryssland?

Did someone say … cookies?

X and its partners use cookies to provide you with a better, safer and faster service and to support our business. Some cookies are necessary to use our services, improve our services, and make sure they work properly. Show more about your choices.

Får man tycka vad man vill i Ryssland?

Enligt Jukka Korpela är det svårt för ryssar att acceptera i synnerhet det beslutsfattande som präglar västerländsk demokrati, där olika åsikter ställs mot varandra och de bästa argumenten vinner.

Den ryska kulturen betonar i stället enhällighet, så det som vi ser som demokrati ser i ryska ögon ut som gräl.

– Om man i Ryssland för fram motargument är man en fiende som hotar ordning och säkerhet. Folk ser inte avvikande åsikter som ett värde i sig, utan som olämpligt beteende, beskriver Korpela.

De olika sätten att se på sanning förklarar varför de ryska motiveringarna till anfallet mot Ukraina i väst verkar obegripliga.

– Man hänvisar till tusen år gamla krönikor, till religiösa fakta och till satansdyrkan. I Västeuropa går sådant inte att använda som politisk förklaring, men det lönar sig inte att påstå att de inte är äkta förklaringar i Ryssland, påpekar Jukka Korpela.

Enligt honom får vi inte bedöma Ryssland genom västliga glasögon. Om vi gör det tar vi lätt fel.