Hur lång är en Långhals?

Långhalsarna känns lätt igen på sin långa och muskulösa stjälk, som har utvecklats från främre delen av huvudet. Resten av kroppen, som innehåller magtarmkanal, nervsystem och könsorgan, inklusive de sex benparen är omgivet av ett tvåklaffigt skal (carapax), som innehåller vita triangulära förkalkade plattor. Benparen, cirri, är långa och fjäderlika och används för att filtrera födan. Långhalsarna saknar hjärta. Skalet är upp till 50 mm och stjälken 40–900 mm. Hos den vanliga arten Lepas anatifera är skalet 40 mm och stjälken 150 mm lång och 10 mm i diameter.

Långhalsarna lever på plankton, som filtreras ur havsvattnet. Förutom på klippor och stenar sitter de ofta på drivved. De sitter i kolonier som kan innehålla tusentals individer. Vissa arter som lever i tidvattenszonen är till skillnad från havstulpaner beroende av strömmande vatten för att få näring, och finns därför bara på kuster med starka flöden.

Långhalsarna är hermafroditer. Äggen förvaras i äggsäckar under skalet. Larven är först en naupliuslarv, sedan en cyprislarv liksom hos havstulpanerna. Den kläcks innanför moderns skal och lever en tid pelagiskt, varefter den fäster sig med hjälp av huvudets cementkörtlar på ett lämpligt underlag och utvecklas till ett fastsittande vuxet djur. Livslängden är upp till 3 år.

Långhalsarna räknades traditionellt som en ordning (Pedunculata) i överordningen Thoracica (havstulpaner och långhalsar) inom underklassen Cirripedia (rankfotingar) i klassen Maxillopoda bland kräftdjuren. Gruppen indelades i fyra underordningar.[3]

Modern systematik accepterar dock inte Pedunculata som anses vara parafyletisk. I stället indelas Thoracica i fem ordningar, varav fyra är de nämnda långhalsgrupperna (med 502 arter) och den femte är ordningen Sessilia med havstulpanerna.[4]

Ett långhalsliknande kräftdjur, Priscansermarinus, är känt från Kambrium. De besläktade havstulpanerna har troligen utvecklats från långhalsliknande former.[5]

Var dinosaurier?

Source publication

Contemporary non-fiction picturebooks for children are often fictionalised in one way or another. Many non-fiction picturebooks for children are thus hybrids between fiction and non-fiction but labelled as non-fiction for children and presented to children as non-fiction. Their purpose is to inform and teach, and at the same time entertain and elic...

Preschoolers are offered few opportunities to become acquainted with non-fiction books, and when they are given the possibility to read non-fiction picturebooks, these are often fictionalised in one way or another. The fictionalisation of children’s non-fiction blurs the boundaries between fiction and non-fiction picturebooks. This could mean that children’s early opportunities to experience how different kinds of books, pictures and texts can be used and produced for different purposes are also blurred. Against this background, reading activities are designed in this study in which a group of five-year-olds is introduced to fiction and non-fiction picturebooks side by side. The study aims to contribute to an understanding of how children distinguish and experience different kinds of picturebooks when they are introduced to differences between them, and answers the research question: What is in focus when preschoolers determine whether a picturebook is a non-fiction or not? The analysis shows that the depiction (whether the picturebook depicts imaginary constructs or established knowledge) is in focus when preschoolers make this determination . This gives the children in the reading activities the opportunity to experience different kinds of picturebooks, but also to question whether non-fiction picturebooks depicting imaginary constructed (‘made up’) things, characters and events are non-fiction and to evaluate the reliability of such fictionalised non-fiction picturebooks.

När hittades de första dinosaurierna?

Förstenade dinosaurieben var välkända i det gamla Kina och där ansågs de komma från drakar.

I Europa gjordes det första dokumenterade fyndet av en skelettdel från en dinosaurie år 1676.

När Robert Plot, professor vid Oxfords universitet, såg det jättelika urtidsfyndet kunde han konstatera att det var ett lårben och menade att det kom från en stridselefant som romarna fört med sig till England.

Vilken är den minsta dinosaurien?

Moderna och utdöda fåglar inkluderas i theropoderna, men listas inte upp här trots att det egentligen vore mer korrekt, exempelvis är bikolibrin (Mellisuga helenae) den minsta kända theropoden någonsin med en längd på 5–6 centimeter och en vikt på 2 gram.

Sauropodernas storlek är svår att uppskatta på grund av de fragmenterade fynden. Sauropoderna hittas oftast utan bevarade svansar, så felmarginalen för längderna är stor. Massan beräknas ibland med hjälp av kuben av längden, så där massan baseras på längdmått är felmarginalen ännu större.

Dessa uppskattningar baserar sig primärt på undersökningar från Mike Taylor] (2003)[34] och Mickey Mortimer (2004)[35]. Uppskattningar där osäkerheten är speciellt stor har markerats med frågetecken.

Notera att stora sauropoder kan delas in i två kategorier – de kortare och mer satta formerna (mest titanosaurier) och de längre, smalare och lättare formerna (mestadels diplodocider).

Vad heter Långhals?

För ungefär 230 miljoner år sedan dök de allra första dinosaurierna upp. De utvecklades från en grupp kräldjur som kallas härskarödlor, arkosaurier. Ganska snabbt utvecklades många olika grupper med dinosaurier med olika anpassningar.

Juraperioden, 201 till 145 miljoner år före nutid, var jättarnas tid. Dinosaurierna var många, och några av dem är tidernas största djur.

Vilken är världens farligaste dinosaurie?

Även om vi aldrig kommer att veta säkert, hjälpte filmer, litteratur och fiktion till att sprida teorin att dinosaurier var mycket farliga vilda djur. Det är sant att det fanns många olika typer av dinosaurier, och alla var inte våldsamma. Det finns dock några av de farligaste dinosaurierna som kunde hittas från Jurassic.

I den här artikeln kommer vi att berätta om egenskaperna och livsstilen för de farligaste dinosaurierna som någonsin funnits.

Index

Har man hittat dinosaurier i Sverige?

Det hittas fossil från landlevande dinosaurier i Sverige, men det är mycket ovanligt. Runt Helsingborg och Vallåkra har fotavtryck hittats i sandsten men om man tycker att ben, kotor och tänder är lite mer fysiska bevis så är platsen där Åsens Fältstation ligger att betrakta som landets rikaste fyndlokal.

Fingerben, kotor och tänder från småvuxna varianter av växtätare har genom åren insamlats. Tänderna är oftast mycket små och osymmetriska. För stunden förs dessa tandfynd till släktet Leptoceratops, en mindre ”kusin” till den betydligt större Triceratops.

På Ivön som är den största ön i den intilliggande Ivösjön har ett ben från rovdinosaurie hittas ganska nyligen.

Så kan man ju stillsamt undra över hur det nu är möjligt att finna lämningar från landlevande dinosaurier i marina avlagringar? Men förklaringen kan vara ganska enkel, på Krithavets fastlandsstränder strosade dessa djur omkring och på de största öarna levde de säkert ett gott liv.

Har det funnits dinosaurier i Sverige?

Dinosaurierna tros ha funnits i Skåne i slutet av perioden Trias, det vill säga för ungefär 200 miljoner år sedan.

Totalt har 8 000 dinosauriefynd på en vikt av fyra ton gjorts i Billesholm. Nu undersöks benen av den polske paleontologen Grzegorz Niedźwiedzki vid Uppsala universitet. Han tror att fynden kommer att revolutionera synen på dinosaurier i Sverige.

– Vi har hittat mer, men det är för tidigt att säga vilken art det är, säger Niedźwiedzki till Sveriges Radio.

I vilka länder fanns det dinosaurier?

Rymdstyrelsen och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Vilken är den största dinosaurien?

Juraperioden, 201 till 145 miljoner år före nutid, var jättarnas tid. Dinosaurierna var många, och några av dem är tidernas största djur.

Vilken dinosaurie blev äldst?

Åldern omedelbart före dinosaurierna kallades Permian. Även om det fanns amfibiska reptiler, tidiga versioner av dinosaurierna, var den dominerande livsformen trilobiten, visuellt någonstans mellan en vedlus och en bältdjur. Under deras storhetstid fanns det 15,000 XNUMX sorters trilobit.

Dessutom, vilka är de 3 dinosaurieperioderna?

"Dinosauriernas tidsålder" (den mesozoiska eran) inkluderade tre på varandra följande geologiska tidsperioder (trias-, jura- och kritaperioderna). Olika dinosauriearter levde under var och en av dessa tre perioder.

Följaktligen, Vilket djur är äldre än dinosaurier?

Vilket djur är mest likt dinosaurie?

Dinosaurier dominerade landlivet på alla kontinenter, även Antarktis. I Sverige har det gjorts tämligen få fynd. En grundläggande förutsättning för att hitta dinosauriefossil är att bergarterna som fossilen är inbäddade i, bildades under mesozoikum när dinosaurierna levde. Nedan följer en kort genomgång av de fynd som gjorts på olika kontinenter.

Europa: Detta var platsen de första dinosaurierna upptäcktes och beskrevs vetenskapligt, vilket skedde på 1820-talet. Man har gjort mycket rika fynd av dinosaurier från alla tre geologiska tidsperioder som dinosaurierna levde, framför allt i Väst- och Centraleuropa. Fynden inkluderar dinosaurier från alla stora grupper utom ceratopsiderna (”horndinosaurierna”).

Nordamerika: Den kontinent där de allra flesta fynden av dinosaurier från alla de stora grupperna gjorts och USA är det enskilda land där man hittat flest dinosauriefossil, dock har det även gjorts en mängd fynd i södra Kanada. Nordamerika var några av de mest kända dinosauriernas hemvist – som till exempel Tyrannosaurus rex, Triceratops, Diplodocus, Brachiosaurus och Stegosaurus. Fynden från Nordamerika spänner över hela dinosauriernas era.

Var i Skåne hittade man dinosaurier?

Det handlar om stora bestar, förklarar han. Av deras fotspår att döma kan de ha varit upp till tio meter långa.

– Det skriver om historien helt, för nu har vi någonting som liknar något som vi ser långt senare i evolutionen av dinosaurier, säger Martin Qvarnström.

Vid den här tiden, i slutskedet av triasperioden, hade dinosaurierna redan funnits i 30 miljoner år. Men de hade levt lite i skymundan.

Hur gammal blev en T Rex?

Teeth from what is now documented as a Tyrannosaurus rex were found in 1874 by Arthur Lakes near Golden, Colorado. In the early 1890s, John Bell Hatcher collected postcranial elements in eastern Wyoming. The fossils were believed to be from the large species Ornithomimus grandis (now Deinodon) but are now considered T. rex remains.[2]

In 1892, Edward Drinker Cope found two vertebral fragments of a large dinosaur. Cope believed the fragments belonged to an "agathaumid" (ceratopsid) dinosaur, and named them Manospondylus gigas, meaning "giant porous vertebra", in reference to the numerous openings for blood vessels he found in the bone.[2] The M. gigas remains were, in 1907, identified by Hatcher as those of a theropod rather than a ceratopsid.[3]

T. rex was one of the largest land carnivores of all time. One of the largest and the most complete specimens, nicknamed Sue (FMNH PR2081), is located at the Field Museum of Natural History in Chicago. Sue measured 12.3–12.4 m (40.4–40.7 ft) long,[29][30] was 3.66–3.96 meters (12–13 ft) tall at the hips,[31][32][33] and according to the most recent studies, using a variety of techniques, maximum body masses have been estimated approximately 8.4 metric tons (9.3 short tons).[29][34] A specimen nicknamed Scotty (RSM P2523.8), located at the Royal Saskatchewan Museum, is reported to measure 13 m (43 ft) in length. Using a mass estimation technique that extrapolates from the circumference of the femur, Scotty was estimated as the largest known specimen at 8.87 metric tons (9.78 short tons) in body mass.[35][36]

Not every adult Tyrannosaurus specimen recovered is as big. Historically average adult mass estimates have varied widely over the years, from as low as 4.5 metric tons (5.0 short tons),[37][38] to more than 7.2 metric tons (7.9 short tons),[39] with most modern estimates ranging between 5.4 metric tons (6.0 short tons) and 8.0 metric tons (8.8 short tons).[29][40][41][42][43]

Tyrannosaurus is the type genus of the superfamily Tyrannosauroidea, the family Tyrannosauridae, and the subfamily Tyrannosaurinae; in other words it is the standard by which paleontologists decide whether to include other species in the same group. Other members of the tyrannosaurine subfamily include the North American Daspletosaurus and the Asian Tarbosaurus,[18][60] both of which have occasionally been synonymized with Tyrannosaurus.[61] Tyrannosaurids were once commonly thought to be descendants of earlier large theropods such as megalosaurs and carnosaurs, although more recently they were reclassified with the generally smaller coelurosaurs.[49]

Many phylogenetic analyses have found Tarbosaurus bataar to be the sister taxon of T. rex.[60] The discovery of the tyrannosaurid Lythronax further indicates that Tarbosaurus and Tyrannosaurus are closely related, forming a clade with fellow Asian tyrannosaurid Zhuchengtyrannus, with Lythronax being their sister taxon.[62][63] A further study from 2016 by Steve Brusatte, Thomas Carr and colleagues, also indicates that Tyrannosaurus may have been an immigrant from Asia, as well as a possible descendant of Tarbosaurus.[64]

Below is the cladogram of Tyrannosauridae based on the phylogenetic analysis conducted by Loewen and colleagues in 2013.[62]

The identification of several specimens as juvenile T. rex has allowed scientists to document ontogenetic changes in the species, estimate the lifespan, and determine how quickly the animals would have grown. The smallest known individual (LACM 28471, the "Jordan theropod") is estimated to have weighed only 30 kg (66 lb), while the largest, such as FMNH PR2081 (Sue) most likely weighed about 5,650 kg (12,460 lb). Histologic analysis of T. rex bones showed LACM 28471 had aged only 2 years when it died, while Sue was 28 years old, an age which may have been close to the maximum for the species.[40]

Histology has also allowed the age of other specimens to be determined. Growth curves can be developed when the ages of different specimens are plotted on a graph along with their mass. A T. rex growth curve is S-shaped, with juveniles remaining under 1,800 kg (4,000 lb) until approximately 14 years of age, when body size began to increase dramatically. During this rapid growth phase, a young T. rex would gain an average of 600 kg (1,300 lb) a year for the next four years. At 18 years of age, the curve plateaus again, indicating that growth slowed dramatically. For example, only 600 kg (1,300 lb) separated the 28-year-old Sue from a 22-year-old Canadian specimen (RTMP 81.12.1).[40] A 2004 histological study performed by different workers corroborates these results, finding that rapid growth began to slow at around 16 years of age.[95]

Finns någon dinosaurie kvar?

Dinosaurierna härskade över planeten i 160 miljoner år för att plötsligt bara försvinna.

Endast ett fåtal dinosaurier överlevde, små fjäderklädda djur som utvecklades till vår tids fåglar. Orsaken till försvinnandet har debatterats i över hundra år och otaliga teorier har presenterats, bland annat krympande hjärnor, pandemier och avtagande sexlust.

På 1970-talet började forskarna luta åt att katastrofen hade utlösts av kraftiga vulkanutbrott, men år 1980 utmanades den teorin av en grupp amerikanska forskare med Luis och Walter Alvarez, far och son, i spetsen.

Debatten om dinosauriernas undergång var långt ifrån över. Jorden hade träffats av en stor asteroid, men många forskare höll fast vid att dinosaurierna var på väg att försvinna långt före nedslaget – och de hade en teori om orsaken.

I Indien ligger de så kallade Deccantrapporna, en geologisk formation som skapades av vulkaner i slutet av dinosauriernas tidsålder.

Där har forskarna hittat ett två kilometer tjockt lager urgammal lava som täcker ett cirka 500 000 kvadratkilometer stort område.

Paleontologen Robert DePalma från Palm Beach Museum of Natural History i Florida i USA hade inga större förväntningar när en privat fossilsamlare år 2012 berättade om en plats med fossiliserade fiskar utanför den lilla staden Bowman i delstaten North Dakota.

Fynd från dinosauriernas tid är närmast vardagsmat där. Staden ligger nämligen nära den fossilrika formationen Hell Creek, som sträcker sig genom de amerikanska delstaterna Montana, North Dakota, South Dakota och Wyoming.

Landskapet kallas ”badlands”, ett kargt och öde område med klippor och leriga jordarter som under miljontals år eroderats av vindar och vatten, så att klipplagren på många håll har blottlagts som tårtbottnar.

Tanis ligger i en öde del av North Dakota i USA. Bergen här bildades i slutet av den geologiska epoken krita och i början av den därpå följande perioden paleogen.

Robert DePalma & Robert DePalma/The University of Kansas/AFP/Ritzau Scanpix & Richard Barnes