Vilka djur är invasiva?

Invasiva (skadliga) främmande arter (IAS) är ett av de största hoten mot den globala biologiska mångfalden. Den största orsaken till utdöenden hos djur beror på effekter från invasiva främmande rovdjur, och invasiva främmande växter tar över och tränger bort naturligt förekommande växter i stor omfattning.

Främmande arter är arter som genom någon form av mänsklig hjälp, avsiktlig eller oavsiktlig, har tagit sig hit från organismens naturliga utbredningsområde, vilket hade varit omöjligt genom egen spridning. En tidsmässig brytpunkt utgörs av år 1800, där arter som etablerats tidigare än så och fortfarande finns kvar av egen kraft klassas som naturliga. Om arten däremot har etablerats efter år 1800 klassas de som främmande. Främmande arter som klarar att reproducera och sprida sig i den nya miljön, och som dessutom orsakar skada på dess biologiska mångfald kallas invasiva främmande arter. En del invasiva främmande arter kan även sprida sjukdomar till andra djur eller till människor, eller orsaka stora ekonomiska kostnader för samhället, vilket ytterligare späder på deras negativa effekter.Sedan tidigare finns ett antal internationella och nationella konventioner och mål som ålägger nationerna att förhindra, utrota eller begränsa invasiva främmande arter, t.ex. Riokonventionen, Bernkonventionen och den Europeiska biodiversitetsstrategin. I slutet av 2014 antogs även Europaparlamentets och Europarådets ännu striktare förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter inom EU.

Läs den här!

Från och med den 3 augusti 2016 blev det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i miljön eller hålla någon av de 37 arter som då listades som invasiva främmande arter av unionsbetydelse, bl.a. tvättbjörn (Procyon lotor) Sibirisk jordekorre (Tamias sibiricus) och gulbukig, rödörad samt gulörad vattensköldpadda (Trachemys scripta Spp.). Den 2 augusti 2017 lades ytterligare 12 arter till på listan, bl.a. mårdhund (Nyctereutes procyonoides), nilgås (Alopochen aegyptiacus) och bisam (Ondatra zibethicus). Förbudet mot mårdhund trädde dock i kraft först den 2 februari 2019. Enligt lagstiftningen måste medlemsländerna hantera, helst utrota, de listade arter som finns i respektive land. Den 1/1 2019 trädde den svenska förordningen om invasiva främmande arter i kraft.

Vilka är invasiva arter i Sverige?

Denna trädgårdsväxt som härstammar från Nordamerika är älskad av många, men också ett hot mot ängsblommorna vid våra vägkanter och dikesrenar. Den tränger undan annan växtlighet med sitt invasiva växtsätt.

En tålig buske som finns i många trädgårdar och planteringar. Den är inte så känd som invasiv, men det är ingen hemlighet för de som bor vid kusten i västra Sverige där den invaderat stränder och sanddyner.

En trädgårdsväxt som spridits ut i landskapet genom sina otaliga frön som följer med vinden. Många vet inte att den hör till de invasiva främmande arterna så det behöver bli känt.

Jättebalsamin är frösprättaren som har kommit hit ända från västra Himalaya. Här har den smitit från trädgårdarna och trivs alldeles för bra i det fria. Den är spridd i nästan hela landet. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.

Är lupiner förbjudna i Sverige?

Skulle Naturvårdsverkets förslag gå igenom kan det bli förbjudet att ha lupiner i trädgården. Foto: Lotta Löfgren/Sveriges Radio

INVASIVA ARTER

Publicerat fredag 16 juni kl 19.02

Enligt ett förslag som lämnats till regeringen vill Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten begränsa eller utrota 41 invasiva arter i Sverige.

Vad innebär det att en art är invasiv?

invasiv art [-si:ʹv eller iʹn-], exotisk art, främmande art, introducerad art, icke ursprunglig art vilken påverkar det ekosystem som arten koloniserar.

En potentiellt invasiv art

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Sedan livets uppkomst på jorden har arter migrerat inom och mellan kontinenter. Till exempel migrerade predatorer från Nordamerika till Sydamerika efter det att landbryggan mellan kontinenterna etablerats under pliocen cirka 5,3—2,6 miljoner år före nutid. Migreringen ledde till att flera däggdjursarter

Vilket är världens mest sällsynta djur?

Däggdjursfamiljen bältdjur lever i den centrala delen av den amerikanska kontinenten och är känd för sitt hårda, läderaktiga pansarskal. Vissa arter har förmågan att rulla ihop sig till hårda bollar för att på så sätt skydda sig mot fiender.[1] Bältdjurens närmaste släktingar är de nästan lika säregna myrslokarna och sengångarna.

Cantor's giant softshell turtle finns i sötvattendrag i Asien och spenderar nästan alla sin tid nedgrävd i sand.[2] Den kan bli 2 m lång och har som de flesta sköldpaddor ett kraftfullt bett.[2] Cantor's giant softshell turtle är en så kallad mjukskalssköldpadda och har en ovanligt platt kropp och ett skal som liknar hårt gummi. Tyvärr är den utrotningshotad eftersom den enkelt kan fångas för att ätas eller säljas.[2]

Världens konstigaste krokodildjur, åtminstone vad gäller utseende, måste vara gavialen, som lever i indiska floder och kan bli uppåt 6 m lång.[3] Tack vare en uppseendeväckande lång och smal nos full med vassa tänder är den en expert på att fånga fisk.[3] Tyvärr är den akut utrotningshotad på grund av minskade levnadsområden och att den fastnar i fiskenät.[3]

Narvalar lever i Norra ishavet och blir upp till 5 m långa.[4] Det unika med narvalar är hannarnas upp till 3 m långa "spjut".[4] Spjutet är faktiskt en förstorad tand som växer rakt framåt och bildar en spiralformad spetsig huggtand.[4] Ibland förekommer det att narvalar har två huggtänder.[4] Huggtanden innehåller nerver och kan möjligtvis hjälpa valen att känna.[4] Tanden kan också spela en roll när hannarna ska utöva dominans över varandra.[4]

Stenfisken finns i Stilla havet och Indiska oceanen och är delvis känd för sitt kraftiga gift som skjuts ut från taggarna i ryggfenan.[5] Men det mest häpnadsväckande med stenfisken är nog dess förmåga att kamouflera sig som en sten. Tack vare fiskens stenlika färg och textur kan den ligga på lur och nästan helt smälta in bland stenar eller koraller på havsbottnen.[5]

Taggagamen finns i Australien och är en ödla i familjen agamer. Taggagamens ovansida är helt täckt av skyddande hårda taggar, och den har en knöl på nacken som den visar för rovdjur för att lura dem att det är ödlans riktiga huvud.[6] Taggagamen är trots sitt skräckinjagande yttre ingen som kommer terrorisera Tokyo – den är bara cirka 20 cm lång och äter mest myror.[6]

Springråttor är en familj annorlunda gnagare som främst lever i Nordafrika, Mellanöstern och Asien. De flesta arterna av springråttor har ovanligt långa bakben och rör sig framåt genom att hoppa som kängurus. Bilden visar en jerboa, eller ökenspringråtta, som precis som de flesta springråttorna lever i väldigt torra områden. Ett liknande djur som tillhör samma ordning (gnagare) som springråttorna är den lika konstiga, och lika gulliga, springharen.

Blåsfiskar ("pufferfish" på engelska) finns i varma vatten runt om jorden och kan som namnet antyder blåsa upp sig själva till bollar. Blåsfisken gör detta när den känner sig hotad, och det ska skydda den från att bli svald av rovfiskar.[7] Blåsfisken innehåller också ett gift, kraftfullt nog att döda människor, men i Japan äts den som en delikatess kallad fugu efter att ha blivit tillagad av speciellt utbildade kockar.[7]

Den ovanliga och utrotningshotade näsapan finns bara på ön Borneo i Sydostasien. Särskilt artens hannar har ett utseende som domineras av stora hängande näsor. Näsapans magnifika näsa kan ha vuxit fram genom sexuellt urval, det vill säga genom att näsapornas honor föredrar att para sig med hanar med stora näsor.[8]

Får man ha sköldpaddor i Sverige?

Vattensköldpaddor av arten Trachemys scripta, (gulbukig (T. s. scripta), rödörad (T. s. elegans), samt gulörad (T. s. troostii) blev 2016 upptagna på listan över invasiva främmande arter vilka enligt EU-förordningen måste hanteras av medlemsländerna.

Sedan mitten av 1990-talet har observationer av vattensköldpaddor i Sverige noterats i Artportalen, dit allmänheten kan rapportera in observationer av olika djur och växter. Sköldpaddorna har rymt eller blivit utsläppta av folk som tröttnat på att ha dem som husdjur, utan tanke på den skada de kan göra. Sköldpaddorna är allätare och äter bl.a. insekter, groddjur och deras rom, fiskar, små däggdjur och växter. Sedan 2010 har ett 30-tal vattensköldpaddor noterats i Artportalen, men det finns med säkerhet fler än så. Antalet observationer har ökat på senare år och sannolikt fanns minst ett hundratal sköldpaddor år 2019, framförallt i tätortsnära sjöar, dammar och vattendrag i södra och mellersta Sverige. Svenska Jägareförbundets har från och med 2019 i uppdrag av Naturvårdsverket att utrota de sköldpaddor som finns frilevande i Sverige. Under våren 2019 utbildades fältpersonalen i de förvaltningsmetoder och fångstredskap som använts under många år i Spanien. Inom LIFE+ projektet LIFE09_NAT_ES_000529 avlivades där 23 000 sköldpaddor under tre år.

Vattensköldpaddor av arten Trachemys Sp. har sitt naturliga utbredningsområde i södra och sydöstra USA samt nordöstligaste Mexiko. Det finns tre underarter, gulbukad-, rödörad- och gulörad vattensköldpadda. Trachemys Sp. är ett populärt husdjur i många delar av världen, bl.a. i Europa. I södra Europa finns nu på grund av förrymda eller illegalt utsläppta Trachemys talrika reproducerande bestånd på Iberiska halvön, i Frankrike och Italien. Arten är även dokumenterad i Schweiz, Österrike, Tyskland, Nederländerna, Finland och Sverige. Alla tre underarter kan bli 20-60 cm långa. Den rödörade vattensköldpaddan kännetecknas av framträdande röda fläckar på var sida om huvudet, den gulörade har gula fläckar på motsvarande ställe och den gulbukade har en gul buk med två mörka fläckar.

Trachemys Sp. är anpassningsbar både vad gäller livsmiljö och föda. I Europa återfinns den i olika typer av sötvattensmiljöer, både stillastående och strömmande, ofta i dammar och våtmarker i eller i närheten av bebyggda områden. Sköldpaddorna är allätare och äter bl.a. insekter, groddjur och deras rom, fiskar, små däggdjur och växter.

Finns det mårdhund i Sverige?

Finns det mårdhund i södra Sverige? Genom att släppa ut ett fåtal sändarförsedda mårdhundar på olika platser ska man få svar på frågan. Samtidigt får jägarna en ännu viktagare roll i arbetet med att upptäcka främmande invasiva arter i Sverige.

Svenska Jägareförbundets Mårdhundsprojekt har på uppdrag av Naturvårdsverket det nationella ansvaret för att utrota förekomsten av ett flertal invasiva främmande arter i landet, däribland mårdhund.

Projektet tar årligen emot hundratals tips och observationer om misstänkta mårdhundar i Syd- och Mellansverige. Dock har det aldrig gått att bekräfta en individ av arten längre söderut än Mjällom, Västernorrlands län där en individ togs i fälla 2010. Det är det sydligaste fyndet och i Västerbotten har bara ett 20-tal djur dokumenterats. Den absoluta majoriteten av de flera hundratals djur som projektet har avlivat har infångats i Norrbotten och då främst i Tornedalsområdet.

– När det gäller eventuella förekomster av mårdhund i Syd- och Mellansverige känner vi oss i dagsläget trygga i att en mårdhund inte kan röra sig genom de södra delarna av landet utan att bli fångad på bild av någon av de cirka 100 000 viltkameror som sitter utsatta i naturen, främst i områden med vildsvin. Mårdhundarna lockas nämligen av fodret på vildsvinsåtlarna, säger P-A Åhlén.

Är katt en invasiv?

– Trots de höga dödstalen är antalet häckande fåglar ganska konstant från år till år. Det verkar alltså som att de klarar både katternas jakt och de övriga dödsorsakerna.

Men det går naturligtvis inte att dra alla fåglar över en kam. Vissa arter är mer utsatta än andra.

Det är faktiskt förhållandevis lätt att minska den egna kattens påverkan på fågelbestånden i närmiljön. Här är tips från kattkännaren Bo Söderström.

– Fåglarna är som mest utsatta i gryning och skymning. Så en enkel åtgärd är att släppa ut katten efter gryningen och ta in den innan skymningen, säger Bo Söderström.

Ett annat knep är att fästa en liten bjällra i kattens halsband. Det kan varna fåglar och kanske en del andra smådjur om att en fara närmar sig. En brittisk studie visar att en bjällra kan minska jaktframgången med drygt 50 procent.

Bukten Shark Bay på Australiens västkust är både ett naturreservat och att världsarv. För 200 år sedan levde 23 inhemska däggdjursarter där, idag återstår endast hälften. Får, getter, kaniner, rävar och katter – alla introducerade av människan – har gått hårt åt de inhemska djuren och växterna.

Sedan 1990-talet pågår ett projekt som försöker återställa områdets naturliga flora och fauna. Närmare 30 000 får och getter har avlägsnats. Katter och rävar har fångats i fällor och förgiftats med lockbeten. Kaninernas antal har minskats med hjälp av morötter spetsade med virus.

En smal halvö i Shark Bay har stängslats av så att inga främmande djur kan nå den – men ett litet antal katter finns dock kvar på fel sida av staketet. I början av 2000-talet blev det inhägnade området hem åt en grupp harvallabyer som fötts upp i fångenskap. En harvallaby ser ut som en korsning mellan en hare och en känguru. De väger ett par kilo och är akut hotade: två av totalt fyra arter är numera utdöda.

Vilka växter är förbjudna i Sverige?

Planerar du ett grävarbete på din tomt? Var extra uppmärksam på om det växer något invasivt där du vill gräva. Om det gör det, var försiktig så att du inte sprider det till nya platser. Flytta och använd inte jorden någon annanstans, eftersom det kan finnas rötter och frön som kan etableras på nya ställen.

Försök att få bort så mycket som möjligt av rötterna, helst alla. Har du möjlighet att sålla jorden, gör det! Lägg därefter tillbaka jorden där du grävde upp plantan så att eventuella nya plantor kommer upp på samma plats.

Om du ska du bygga något, till exempel en trall eller en friggebod, och inte kan lägga tillbaka bortgrävd jord på samma plats, så kan du lägga jorden på en presenning eller hårdgjord yta efter att ha tagit bort synliga rötter.

Ha sedan jordhögen under uppsikt och när du är säker på att det inte kommer upp något invasivt från jordhögen kan du återanvända den på din tomt. Det viktiga är att jorden inte lämnar tomten.

Får man ha vresros i trädgården?

Vresrosarten Rosa rugosa och dess vitblommiga variant (Rosa rugosa f. Alba) härstammar från nordöstra Asien. Den är lättskött och härdig och har därför planterats som prydnadsväxt i trädgårdar och längs vägrenar. I Finland började vresrosen breda ut sig redan i början av 1900-talet. Vresrosen är en invasiv främmande art som hotar naturens mångfald. Vresros har definierats som en invasiv främmande art i lagstiftningen. Vresros får inte födas upp eller släppas ut i miljön, importeras, köpas, säljas eller marknadsf

Vresrosen blommar hela sommaren och producerar rikligt med frökapslar på hösten. För att identifiera vresrosen är det skäl att granska flera kännetecken. Identifieringen är lättast på sensommaren.

Blommorna är stora, vanligtvis anilinröda eller vita, sällan ljusröda. Vresrosen har ofta enkla blommor med fem kronblad. Grenarna har tätt med taggar. Taggarna är raka, täthåriga och av olika längd. Tjocka bladen är räfflade och rynkiga på ytan – att bladen är vresiga har gett arten sitt namn. Vresrosens frökapslar, nyponen, som mognar på hösten är röda och tillplattade på mitten och har formen av en rova.

Vilka djur är nära på att dö ut?

– Vi lever för närvarande i ännu en period av kraftigt ökad utrotning av arter. Men denna gång sker det inte på grund av naturkatastrofer utan på grund av mänsklig aktivitet, säger Søren Faurby vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande, medförfattare till den aktuella studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Enligt studien skulle naturen behöva tre till fem miljoner år för att återhämta sig och återfå de arter som tros försvinna under de närmaste femtio åren. Och det kommer att ta fem till sju miljoner år att återställa den biologiska mångfalden till den nivå som fanns i människans barndom.

En av däggdjursarterna som kan vara utdöd om 50 år är enligt forskarna den svarta noshörningen. Den asiatiska elefanten uppges också vara hotad på sikt.

– Våra data och metoder kan användas för att snabbt identifiera utrotningshotade, evolutionärt separata arter, så att det går att prioritera bevarandeinsatser och fokusera på att undvika de allvarligaste utrotningarna, säger Søren Faurby.

Vad är det äckligaste djuret i världen?

Ja tack, jag vill gärna få mejl från Illustrerad Vetenskap (som ges ut av Bonnier Publications International AS), med artiklar, erbjudanden, tävlingar, m.m. Läs mer. Jag kan avregistrera mig när som helst via länken i mejlet. Läs personuppgiftspolicyn här.

Hur mycket kostar en liten sköldpadda?

Det kostar en hel del att skaffa en sköldpadda, men det är värt alla pengar. Jag tycker det är bra med djur som kostar, då tänker man mer än en gång. Jag har lagt ut hitills ca 3550 kr, men då är det både material till buren, belysning Uvb, dagsljus, armatur, värme, pingvinen, sand, jord, mat, och paddan såklart.

Men det världens bästa underbaraste djur. Och jag ska skaffa en till, till våren.

Glömde nämna uteburen som också kostade en slant jag köpte en pallkrage.

Mvh Pontus

Vad kostar en sköldpadda i månaden?

Hejsan, jag tänkte nämligen skaffa mig en landsköldpadda och har några frågor. Har läst på allmänt om sköldpaddor men har några frågor som jag inte fått svar på.

1. Kan man ha en sköldpadda ensam?( Läste någonting att dom helst inte bör vara ensamma)

2. Hur stor bör "buren" vara om man ska köpa 1 landsköldpadda? (i cm)

3. Hur mycket kostar en sköldpadda och även hur mycket kostar dom året runt? (med tanke på foder osv.)

Finns det Mård i Sverige?

Vesslan är vårt minsta mårddjur. Längst i norr blir den inte mycket mer än en decimeter, medan den i södra Sverige blir omkring två decimeter. I norr blir vesslan ofta vit och kallas snövessla, medan de sydliga småvesslorna behåller sin bruna färg året om.

Gamla stenmurar är bra jaktmarker för hermelinen och där kan man få se den sticka upp huvudet. Nyfikenheten är så stark att den gärna kollar in oss noga flera gånger, trots årtusenden av jakt på den fina vita pälsen. Vit blir den bara på vintern, i trakter med snörika vintrar. Fast svansspetsen är svart året om, vilket är det bästa kännetecknet för att skilja hermelin från vessla.

Minken är ett nordamerikanskt mårddjur som togs till Sverige för den vackra pälsens skull. De första minkfarmerna startade här 1928 och sedan dess har rymlingar skapat en vild minkstam. Minken skiljer sig från övriga svenska mårddjur genom att vara en skicklig simmare som äter fåglar och fågelägg. En kombination som blivit ödesdiger för många sjöfåglar. Även iller kan simma men inte alls lika bra och den är inte lika effektiv som minken på att jaga större byten.