Hur kom det första livet på jorden till?

De flesta förklaringsmodeller som finns utgår från en rad upptäckter kring livets molekylära och cellulära ursprung, som här räknas upp ungefär i den ordning de presenterades:

Gynnsamma förhållanden leder till att små, enkla molekyler, så kallade monomerer, som till exempel enskilda aminosyror bildas. Detta demonstrerades första gången av Stanley Miller och Harold Clayton Urey i det så kallade Miller-Urey-experimentet 1953.

Fosfolipider kan, om de är tillräckligt långa, spontant bilda dubbla lipidlager, en grundläggande beståndsdel av cellmembran.

Den brittiske etologen Richard Dawkins har i sin bok The Ancestor's Tale 2004 beskrivit autokatalys som en möjlig förklaring till abiogenes, det vill säga hur livet uppstod ur abiotiskt material. I sin bok nämner han ett experiment utfört av Julius Rebek och hans kollegor vid Scripps Research Institute i Kalifornien.

I experimentet kombinerade de aminoadenosin och pentafluorofenyl med autokatalysatorn aminoadenosintriacidester (AATE, amino adenosine triacid ester). Ett av de experimentella systemen innehöll varianter av AATE som katalyserade syntes av sig självt. Genom att de olika varianterna av AATE kom att tävla om reagensen, så sker en tävlan mellan de olika varianterna om vilken variant som under de givna betingelserna är den mest effektiva autokatalysatorn. Eftersom produkten av var och en av reaktionerna är identisk med det ursprungliga ämnet, så kan resultaten tolkas som att det mest "framgångsrika" ämnet, det vill säga det som lyckades duplicera sig självt i störst mängd, har vidarebefordrat sina egenskaper till en "avkomma". Därmed kan paralleller dras från autokatalysreaktioner till principen om naturligt urval, fastväl i en mycket rudimentär form.

Hur kan man förklara livets utveckling?

livets utveckling, de levande organismernas evolution från den första urcellen till dagens biologiska mångfald. De allra äldsta organismerna, som var encelliga och enkelt byggda, uppkom troligen för cirka 4 miljarder år sedan, då det tyngsta meteoritnedfallet i samband med jordens bildning ebbat ut. Se livets uppkomst.

De äldsta fossilt bevarade organismerna är nästan 3,5 miljarder år gamla och utgörs av enkla, ofta trådbildande prokaryoter, det vill säga encelliga

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vid övergången från prekambrium till kambrium, för cirka 542 miljoner år sedan, inträffade en av de största omvälvningarna i jordens och livets historia. Avlagringar från de första årmiljonerna av den kambriska perioden tycks avspegla något som kan liknas vid en explosion av nya livsformer.

Vilka var de första organismerna på jorden?

Undervisningen ska behandla följande innehåll enligt läroplan:

Biologi (mellanstadiet)• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

Biologi (högstadiet)• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.

Hur kom den första encelliga varelsen till?

De äldsta fossilt bevarade organismerna är nästan 3,5 miljarder år gamla och utgörs av enkla, ofta trådbildande prokaryoter, det vill säga encelliga

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vad krävs för att liv ska uppstå?

De flesta förklaringsmodeller som finns utgår från en rad upptäckter kring livets molekylära och cellulära ursprung, som här räknas upp ungefär i den ordning de presenterades:

Fosfolipider kan, om de är tillräckligt långa, spontant bilda dubbla lipidlager, en grundläggande beståndsdel av cellmembran.

Vad kom först växter eller djur?

När jorden var ny, blixtrade och mullrade det från åska och vulkaner. Meteoriter bombarderade marken. Jordbävningar ruskade och slet i klippor och berg.

Från början fanns det inget vatten på jordens yta. Kometer förde med sig is som smälte. Ur vulkanerna sprutade vattenånga. Ångan bildade moln, och regnet började falla. Det regnade i miljarder år. Vattnet samlades i sprickor och sänkor. Floder forsade. Från djupa dalar höjde sig världshavet sakta men säkert...

Floderna förde med sig salter och mineraler från stenar och jord. De stannade kvar när sötvattnet avdunstade från havsytan för att bilda nya moln. Havet blev så småningom salt.

Ingenting levde i början. Liv behöver syre. Det fanns inget syre i luften, bara mer eller mindre giftiga gaser. Men vatten innehåller syre. Ämnen i vattnet bildade aminosyror, livets minsta byggstenar. Solen bröt igenom molnen. Aminosyrorna snodde ihop sig till enkla bakterier. Det var för 3,5 miljarder år sedan. Livet hade börjat!

Floderna förde med sig salter och mineraler från stenar och jord. De stannade kvar när sötvattnet avdunstade från havsytan för att bilda nya moln. Havet blev så småningom salt.

Rent vatten består av ämnena väte och syre. Bakterierna frigjorde syre ur vattnet. Syret upp till ytan. Det förenade sig med andra gaser uppe i luften skapade syret ozon. Ozonet släpper igenom nyttiga solstrålar men skyddar mot de farliga. Enkla växter började växa på land.

Det gick miljarder år igen. För 540 miljoner år sedan vimlade havet av trilobiter. De var släkt med kräftdjur och insekter och kunde både simma och krypa. När de dog sjönk de in i leran på botten och förstenades. Idag finns det massor av fossila (förstenade) trilobiter, bland annat på Gotland och Öland.

För 500 miljoner år sedan kom koraller och fiskar. För 400 miljoner år sedan fick några groddjur lungor och kröp upp på land. Sakta utvecklades de till landdjur som levde av insekter och växter. Några blev rovdjur.

För 200 miljoner år sedan dominerade dinosaurier och andra kräldjur. Fåglar kom för 140 miljoner år sedan, och däggdjur för 65 miljoner år sedan. För att komma undan köttätande ödlor var de första däggdjuren små. De var aktiva på natten när dinosaurierna sov. Den tidens hästdjur var inte större än katter.

För 65 miljoner år sedan ändrades allt. En jättemeteor slog ner och rev upp enorma mängder damm och ånga. Atmosfären förmörkades i flera år. Solens strålar kom inte igenom. Växter vissnade. De flesta djurarter dog ut. Alla dinosaurier försvann.

Men många däggdjur överlevde. Nu kunde de växa sig stora utan att riskera att bli uppätna av skräcködlor. Från och med denna tid är det däggdjur som dominerar på land. (Människan är också ett däggdjur.)

Vad är livets kretslopp?

Vad är vattencykeln? Jag svarar utan att tveka att - det är jag! Vattencykeln beskriver förekomsten och rörelsen av vatten inuti, utanpå och utanför jordytan. Jordens vatten rör sig hela tiden, och byter ständigt skepnad, från flytande form till ånga till is och tillbaka igen. Vattencykeln har fungerat på detta vis i flera miljarder år och allt liv på jorden är beroende av den; jorden skulle vara en ganska avslagen plats att leva på om den inte fanns.

Detta diagram visar den naturliga vattencykeln och försummar människans inflytande.

Vattencykeln har egentligen ingen speciell startpunkt, men ett lämpligt ställe att börja på är i världshaven. Solen, som driver på vattencykeln, värmer upp världshavens vatten så att det evaporerar upp i luften. Uppåtgående vindar för vattenångan ut i atmosfären, där den lägre temperaturen får vattenångan att kondensera och bilda moln. Vindarna flyttar molnen runt jordklotet och molnpartiklar kolliderar med varandra, växer ihop och faller ner från skyn i form av nederbörd.

En del nederbörd faller som snö och kan ansamlas i form av enorma isflak eller glaciärer. Där klimatet är varmare smälter snön oftast när våren kommer och den smälta snön rinner fram över marken som smältvatten. Största delen av nederbörden faller direkt tillbaka till haven eller på land där det på grund av gravitationen rinner iväg - avrinning från markytan. En del av avrinningsvattnet tas upp av floder, vars flöde för vattnet mot världshaven. Både grundvattnet och vattnet som rinner av från markytan sipprar ut i sjöar och floder. Allt vatten tas dock inte upp av floderna. En hel del vatten tas upp av marken - så kallad infiltration. En del av detta vatten blir kvar strax under markytan och sipprar tillbaka till olika vattendrag och till haven genom grundvattenavrinning. Delar av grundvattnet letar sig igenom markytan och dyker upp i form av sötvattenkällor.

När kom groddjur?

Grodor finns över hela jorden förutom på Antarktis och är en grupp av ryggradsdjur som består utav stjärtlösa groddjur, stjärtgroddjur och maskgroddjur. Det finns mer än 4000 olika arter av grodor men i Sverige finns det ungefär bara 13 olika arter som alla är fridlysta. Grodyngel är största del växtätare och äter t.e.x alger,växtdelar och smådjur. En vuxen groda är insekter som t.e.x flugor. En groda kan lägga 1000-3000 ägg på en samma gång. Grodor som lever vilt kan bli mellan 7-10 år gamla.

Man säger att grodan har 4 olika stadier. Grodans olika stadier kallas grodans livscykel, när grodan går från ägg till fullvuxen groda.

Vad kallas encelliga djur?

Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[3]

Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under Ediacara-perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.

Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Vilka 4 kriterier krävs för liv?

Ljudspelare

Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller andra typer av varelser – från blåvalar till de som bara syns i mikroskop.

Bild: royjeffords0 / Pixabay License

Att bestämma om något lever kan tyckas vara enkelt, men det är det faktiskt inte. Det finns många gråzoner. För att något ska få kalla sig levande måste det:

Vad är tecken på liv?

Vad är en sång? Musikern, låtskrivaren och artisten Michael Jeff Johnson har hela sitt liv ägnat sitt sångskrivande åt att upptäcka ”sången i sången”. Det är en ton som inte kan skapas, en ton som ﬁnns djupt nedlagd i varje människa. I TECKEN PÅ LIV utforskar han denna sång som aldrig ska tystna. Det är en personligt berättad bok, ofta med utgångspunkt från hans egna sångtexter. Samtidigt vill boken locka fram läsarens egna reﬂektioner och bjuda in till samtal.

"Jag vet inget annat sätt att möta den här världen än genom den sång som sjunger i mig. Jag vet inte varifrån jag annars skulle kunna känna hopp för framtiden, se ljust på tillvaron eller orka stå emot mörkret"

"Bland leverpastejmackor, frukostflingor och nybryggt kaffe formas och finns ett språk som inte hittas i botten av ett cornflakespaket och en musik som handlar om mer än ”övning ger färdighet”. Orden och tonerna kommer inifrån en tro på Jesus Kristus och den förvandlande kraft som finns i den dagliga vandringen med honom" Britta Hermansson

InledningKap 1 - Vad man kan lära av en harpunerareKap 2 - De släta stenarnaKap 3 - Den omöjliga sångenKap 4 - Goda grunderKap 5 - Världens bästa sångKap 6 - Marsvinet som gjorde sitt livs resaKap 7 - HusdrömmarKap 8 - Farväl till ensamhetenAvslutning

Vad heter läran om växter?

Liksom andra biologiska livsformer kan även växter studeras på olika nivåer, från molekyler, genetisk och biokemisk nivå till celler, individer och bestånd av plantor. På alla nivåer forskas kring klassificering, växtanatomi och växtfysiologi (funktion).

Historiskt sett har botaniker forskat om alla organismer som inte räknades till djurriket. Några av dessa "växtliknande" organismer var svampar (mykologi), bakterier och virus (mikrobiologi) och alger (fykologi). Alger, svampar och mikrober anses inte längre höra till växtriket. Bland de äldsta kända skrifterna om botanik kan nämnas Theofrastos skrifter Peri fyton historia ( Περί Φυτών Ιστορίας, Om växternas historia) och Peri fyton aition ( Περί Φυτών Αιτιών, Om växternas naturlära).

Växter är en mycket grundläggande del av livet på jorden. De skapar syre, mat, fibrer, bränsle och mediciner som möjliggör existensen av högre livsformer. Samtidigt absorberar växterna koldioxid, en viktig växthusgas, genom fotosyntesen. En djup förståelse för växterna är avgörande för mänsklighetens framtid eftersom växterna låter oss:

Huvudgrupper
- kärlkryptogamer
- barrväxter
- enhjärtbladiga
- tvåhjärtbladiga
växtsamhällen
- hedserien
- stäppserien
- ängsserien
- myrserien
- havsstränder
- sötvatten
- kulturmarker
endemiska växtarter
epifyter
fleråriga växter
foderväxter
forntidsväxter
Färgväxter
giftiga växter
honungsväxter
indigena växtarter
krukväxter
kryddväxter
kulturväxter
köttätande växter
marktäckare
oljeväxter
perenner
ruderatväxter
vallväxter
vilda växter
värdväxter
ängsväxter
åkerväxter

Hur bryter man samsara?

SAMSARA

Ordagrant betyder Samsara ”vandring som pågår”. Många föreställer sig detta buddhistiska begrepp som beteckning på den plats där vi lever för närvarande. – platsen som vi lämnar när vi når nibbana. Men i de tidigaste buddhisttexterna är förklaringen inte frågan ”var är vi” utan frågan ”vad gör vi”. I stället för en plats är samsara en process med en tendens att vilja fortsätta att skapa världar, som vi sedan förflyttar oss till. Så snart en värld störtar ihop, skapar du en annan och far dit. Samtidigt träffar du på andra människor som också skapar sina egna världar.

Spelet och kreativiteten i denna process kan ibland vara angenämt. I själva verket skulle det vara harmlöst om det inte medförde så mycket lidande. Världarna vi skapar är oupphörligt på väg mot förintelse och de dödar oss. Att förflytta sig till en ny värld kräver kraft och innebär inte bara smärtor och risker genom att födas till den. Det medför också de hårda tag – fysiskt och psykiskt– som det innebär att åter och åter gå från barndom till vuxen. Buddha frågade en gång sina munkar: Vad tror ni är mest, vattnet i haven eller tårarna som ni fällt under den pågående vandringen?” Hans svar var ”Tårarna.” Tänk på det nästa gång du tittar ut över havet eller leker i vågorna.

Vi skapar dessutom inte bara lidande för oss själva, ty världarna vi skapar tar energi från andras världar precis som vi tar från deras. Ibland är givandet ömsesidigt angenämt och berikande, men även system kommer till ett slut. Ännu mer betecknande är att ett sådant system vållar ont för åtminstone en av relationens sidor, ofta för båda. När du tänker på det lidande som finns i att förse bara en enda person med kläder, mat, husrum och hälsa – lidande både för de som ska betala dessa förnödenheter och de som arbetar eller dör i arbetet för det - kan du förstå hur exploaterande även den mest elementära process att skapa en värld kan vara.

Vad är egentligen karma?

Karma är sanskrit för ”handling”. Inom buddhismen är karma lagen om orsak och verkan – varje handling leder till en motsvarande reaktion. Buddhisterna ser karma som en av universums naturliga krafter, precis som gravitationskraften. Enligt karmans lag om orsak och verkan genererar alla våra handlingar, tankar och avsikter energi. Om vi utstrålar positiv energi drar vi till oss bra saker. Och om vi sänder ut negativ energi i världen får vi dåliga saker tillbaka. Karma är helt enkelt ett eko av allt vi gör, säger och tänker.

Vad utmärker groddjur?

Observera att övervåningen på Våtmarkshuset är under renovering och endast grönfläckig padda kan ses i parken (utanför Våtmarkshuset).

På Nordens Ark kan man få möjlighet att lära sig mer om till exempel våra bevarandeprojekt för den hotade kycklinggrodan eller grönfläckig padda.

En tredjedel av världens omkring 8 500 arter av groddjur är utrotningshotade. De största hoten mot groddjuren är klimatförändringar och människans exploatering av de områden som de lever i. Dessutom hotas de av miljögifter och av sjukdomar exempelvis den smittsamma sjukdomen chytridiomycos som orsakas av en svamp (Batrachochytrium dendrobatidis). Sjukdomen tros ha orsakat över 90 arters utdöende samt katastrofala populationsminskningar runt om i världen.

Grodor och paddor tillsammans med salamandrar och de mindre kända maskgroddjuren kallas även groddjur eller amfibier. Namnet amfibie det kommer från grekiskan och betyder dubbellevande och syftar på att groddjuren lever både i vatten och på land. Av de 8 500 arterna av groddjur återfinns 13 arter i Sverige, två av dessa är salamandrar, tre är paddor och åtta är grodor. Alla svenska groddjursarter är fridlysta.