:

Vilka fåglar äter vi i Sverige?

Innehållsförteckning:

  1. Vilka fåglar äter vi i Sverige?
  2. Hur går det för Sveriges fåglar?
  3. Får man skjuta fåglar i Sverige?
  4. Vilken fågel kan klättra nedåt?
  5. Vilka fåglar finns i Sverige på vintern?
  6. Är det olagligt att skjuta fåglar med luftgevär?
  7. Får man skjuta fåglar på sin egen tomt?
  8. Vad är det för fågel som knarrar?
  9. Vilken fågel bygger inte sitt bo?
  10. Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?
  11. Vilka fåglar är stannfåglar i Sverige?
  12. Får man skjuta kajor på tomten?
  13. Vad händer om man slutar mata fåglar?
  14. Vilken fågel låter Tjipp Tjipp?
  15. Vilken fågel låter Huitt?

Vilka fåglar äter vi i Sverige?

De allra flesta fröätande fåglar föredrar fettrika fröer som solrosfrö och hampfrö,medan nästan bara gulsparven har havre högst på önskelistan. Här har du någraexempel på vinterfåglarnas favoriter:

  • Hampfrö: grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, rödhake, entita, talltita.
  • Solrosfrö: grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka.
  • Havre, brödbitar, kokt osaltat ris: gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva.
  • Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö: gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink, gråsiska, grönsiska, järnsparv.
  • Bokollon: bofink, bergfink, nötväcka.
  • Körsbärskärnor, nötter: Stenknäck
  • Ekollon: nötskrika, nötkråka, ringduva, nötväcka.
  • Hasselnötter: nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett.
  • Jordnötter: de flesta mesarna, nötväcka och siskor.
  • Talg, ister, späck, kokosfett: blåmes, talgoxe med flera mesar, kungsfågel, större hackspett, nötskrika, skata, trädkrypare.
  • Kokosnöt: blåmes, talgoxe, nötväcka
  • Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär: trastar, sidensvans, kaja, stare.
  • Nypon: Grönfink

Hur går det för Sveriges fåglar?

Om inget händer med gråtrut de närmaste åren kommer den att avföras från rödlistan nästa gång.  Gråtruten minskade kraftigt för 20 år sedan men har varit stabil på en lägre nivå sedan dess. Så länge en art inte minskar till kritiskt låga nivåer kan den alltså avföras från rödlistan trots att den försvunnit från stora delar av landet. Flera av våra skogs- och jordbruksfåglar uppvisar samma mönster,en minskning under senare delen av 1900-talet och en stabilisering under 2000-talet.

Två arter som minskat kraftigt under lång tid och nu har kritiskt små populationer är rödspov, Starkt hotad (EN) och fältpiplärka, Starkt hotad (EN). Dessa arter hade sannolikt försvunnit om inte åtgärder genomförts för att vidmakthålla och restaurera deras livsmiljöer.

Gråkråkan har minskat med mer än 15 procent under de senaste 18 åren och har en uppskattad population på 145 000 par. För tio år sedan sköts 95 000 kråkor (2009) men antalet som skjutits har minskat för varje år och 2018 sköts 45 000. Avskjutning, ändrad sophantering och korpens predation på kråkans ungar kan förklara varför kråkan minskar.

Får man skjuta fåglar i Sverige?

Det finns två underarter av sädgås; tajgasädgås och tundrasädgås vilka kan vara svåra att skilja åt i fält. Båda underarterna förekommer i Sverige och tidvis överlappar deras områden varandra. Underarterna har olika bevarandestatus och förvaltningsmål vilket gör det viktigt att kunna särskilja dem åt, till exempel vid rapportering av fällt vilt.

De två underarterna av sädgås; tajgasädgås (Anser fabalis fabalis) respektive tundrasädgås (Anser fabalis rossicus) är svåra att skilja åt i fält. Det är framför allt genom att studera färgsättning och form på huvud och näbb som identifiering kan göras. Observationer av betande och rastande flockar samt närstudier av fällda fåglar gör det möjligt att bestämma de flesta individer till underart. Vissa individer kommer dock alltid vara för svåra att bestämma till underartsnivå.

Här är ett stöd för att kunna särskilja dem. Det är en översättning till svenska av en folder från AEWA European Goose Management Platform.

Identifiering av tundra- respektive tajgasädgås (pdf 555 kB)

Vilken fågel kan klättra nedåt?

En kraftigt byggd fågel med förhållandevis stort huvud och lång rak mejselformad näbb och kort stjärt.

Enda fågeln som kan klättra nedåt med huvudet före.

Vilka fåglar finns i Sverige på vintern?

Den 29/1-1/2 är det dags för Vinterfåglar Inpå Knuten och då kan du hjälpa till att räkna alla fåglar som besöker ditt fågelbord. Räkningen ger värdefulla kunskaper om vinterfåglarna och vad som styr deras liv under den tuffaste tiden på året. Alla kan hjälpa till, det spelar ingen roll om du har många eller få fåglar vid din matning, din rapport är viktig!

För att ladda upp har vi samlat 10 av de vanligaste fåglarna i Skåne från fågelräkningen 2020:

1. Pilfink

2. Bergfink

Är det olagligt att skjuta fåglar med luftgevär?

OBS: fåglarna på bilden har inget samband med texten

Strax före Plantagenbutiken i Uppsala skulle öppna på tisdagsmorgonen gick en man som hade en Plantagen-tröja på sig ut från butiken med ett vapenliknande föremål i handen. Han började att sikta mot fåglar som parkerat sig uppe på butikens glastak.

En som blev vittne till händelsen var Nicklas, som stod och väntade på att få komma in och handla tillsammans med flera andra kunder, både vuxna och barn. Enligt honom sköt den anställde flera skott som träffade.

– Jag såg att en av fåglarna låg på taket och försökte röra sig men den kunde bara flaxa så det var uppenbart att den var skadad, berättar Nicklas.

Får man skjuta fåglar på sin egen tomt?

Det finns två underarter av sädgås; tajgasädgås och tundrasädgås vilka kan vara svåra att skilja åt i fält. Båda underarterna förekommer i Sverige och tidvis överlappar deras områden varandra. Underarterna har olika bevarandestatus och förvaltningsmål vilket gör det viktigt att kunna särskilja dem åt, till exempel vid rapportering av fällt vilt.

De två underarterna av sädgås; tajgasädgås (Anser fabalis fabalis) respektive tundrasädgås (Anser fabalis rossicus) är svåra att skilja åt i fält. Det är framför allt genom att studera färgsättning och form på huvud och näbb som identifiering kan göras. Observationer av betande och rastande flockar samt närstudier av fällda fåglar gör det möjligt att bestämma de flesta individer till underart. Vissa individer kommer dock alltid vara för svåra att bestämma till underartsnivå.

Här är ett stöd för att kunna särskilja dem. Det är en översättning till svenska av en folder från AEWA European Goose Management Platform.

Identifiering av tundra- respektive tajgasädgås (pdf 555 kB)

Vad är det för fågel som knarrar?

  • ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  • ^ Garcia-R, J.C., Lemmon, E.M., Lemmon, A.R. och French, N. 2020. Phylogenomic reconstruction sheds light on new relationships and timescale of rails (Aves: Rallidae) evolution. Diversity 12:70:1–10.
  • Vilken fågel bygger inte sitt bo?

    Göken är en medelstor, slank fågel med lång rundad stjärt och spetsiga vingar. Den är 32–36 centimeter lång. Honan är oftast något mindre än hanen. Vingspannet är mellan 54 och 60 centimeter och vikten upp till 160 gram. Den påminner i flykten om en liten falk eller en sparvhök. När den sitter, ofta helt öppet på stolpar och dylikt, hänger den ofta med vingarna under kroppen medan den lyfter stjärten.

    På ovansidan, samt på hals och bröst är hanen blågrå med brungrå vingar. Stjärtpennorna är svarta med vita spetsar och vita småfläckar. Nedre delen av bröstet, buken och kroppssidorna är vitaktiga med svartgrå tvärband. Honan har växlande färg. Ibland liknar den hannen, men har rostbrun inblandning på bröstet, halsens sidor och vingarna. Den yttre tån är som hos alla gökfåglar vändbar. Den kan alltså riktas både framåt och bakåt.

    Göken känns framför allt igen på sitt lockläte, ett tvåstavigt go-gå (ofta återgivet som ”ko-ko”), med tonvikt på första stavelsen. Revirlätet är likt locklätet, men med ökande tempo beroende på hur nära en eventuell rival vågar sig.

    Göken är en flyttfågel som återfinns i nästan hela palearktis. Den förekommer i Europa, Nordafrika och större delen av Asien, och når ända till Indien och Indokina. Övervintringen sker i tropiska delar av Afrika.

    Göken brukar delas upp i fyra underarter med följande utbredning:[3]

    • Cuculus canorus canorus häckar från Skandinavien och Storbritannien österut till Kamtjatka och Japan, och söderut till Pyrenéerna, Medelhavet, norra Iran, Kazakstan, Mongoliet, Norra Kina och Koreahalvön.
    • Cuculus canorus bangsi häckar i de norra och centrala delarna av Spanien, på Balearerna, i Marocko, Algeriet och Tunisien.
    • Cuculus canorus subtelephonus häckar i nordöstra Iran, norra Pakistan, Afghanistan, Ladakh och Kashmir, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Uzbekistan, Xinjiang, norra Gansu, norra Kina och västra Mongoliet.
    • Cuculus canorus bakeri häckar i Sydvästra Gansu och Nordvästra Sichuan genom södra Qinghai till Tibet, och foten av Himalaya i norra Uttar Pradesh, i Nepal, Assam, norra Myanmar, nordöstra Laos och nordvästra Tonkin i Vietnam.

    Liksom övriga arter av samma släkte ruvar göken inte själv, utan överlåter sina ägg liksom ungarnas uppfödande åt andra fåglar – så kallad häckningsparasitism. Vanligen lägger göken sitt ägg i bon av fåglar som är betydligt mindre än göken själv, till exempel hos sångare. Gökhonan lägger endast ett ägg i de bon hon parasiterar och i de fall där det finns två eller tre gökägg i ett och samma bo är det ägg av olika honor. I förhållande till gökens kroppsstorlek är gökägget ovanligt litet. Till färgen är det mycket varierande och imiterar ofta fosterföräldrarnas ägg till färg och utseende. Hittar inte honan lämpliga värdföräldrar lägger hon ägg hos mindre lämpade arter. Gökägg har hittats hos doppingar, fasaner, ljungpipare, skator och kajor.

    Göken passar på att lägga sitt ägg när värdparet är borta från boet. Hon ersätter då ett ägg med sitt eget och flyger därifrån. Ibland verkar gökhanen hjälpa honan vid äggläggningen genom att distrahera värdparet så de inte ska märka att honan är vid boet och lägger sitt ägg.[källa behövs] Olika honor är specialiserade att lägga ägg hos olika fågelarter. Göken måste söka reda på just den fågelarts bo som den är inriktad på. Hon måste även se till att kullen är nylagd, så att ägget inte kläcks för sent. Göken är också observant på andra tättingars bobyggande för att kunna lägga sitt eget ägg vid rätt tidpunkt. Skulle hon upptäcka en lämplig värd men för sent, det vill säga att äggen redan har börjat ruvas, kan hon förstöra boet eller äggen för att tvinga värdfåglarna börja om med en ny kull.

    Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?

    Under fredagseftermiddagen avslöjade Anders Wirdheim på Bird Life Sverige namnet på vår nya nationalfågel.

    – Det här med nationalfågel startade någongång på 60-talet av tidningen Dagens Nyheter. De utlyste en omröstning bland läsarna, berättar P-G Bentz på Falsterbo Bird Show.

    Under fredagen utsågs koltrasten till Sveriges fågel i en omröstning. Tävlingen är dock inte officiell.

    – Många länder har nationalfåglar. Till exempel har England sin rödhake, Norge har strömstaren och Danmark har sin knölsvan. Och nu har äntligen Sverige fått sin koltrast.

    Vilka fåglar är stannfåglar i Sverige?

    Till de fåglar som kan ses vintertid hör även invasionsarterna eller invasionsflyttarna. Flyttningen dikteras i hög grad av att deras huvudsakliga näringskälla fluktuerar eller kanske helt uteblir, och de tvingas uppsöka andra geografiska områden där deras föda finns.

    Om till exempel tillgången på cembratallfrön i Sibirien är god så är de smalnäbbade nötkråkorna stationära där. Men om det är ont om frön eller om det inte finns någr alls så utvandrar de och når olika långt, allt efter frötillgången i de trakter de uppsöker. (Numera vet vi att de smalnäbbade nötkråkorna har en mycket varierad diet, men frötillgången verkar vara den styrande faktorn för migrationen.)

    Motsvarande gäller för till exempel mindre korsnäbb, svartmes och större hackspett vilka är mer eller mindre näringsspecialister på granfrön, sidensvans och tallbit som oftast äter rönnbär, bändelkorsnäbb vars huvudföda är lärkträdsfrön, eller nötskrika som gärna tar ekollon.

    Sveriges Ornitologiska förening anordnar  varje år en räkning av fåglar vid fågelborden, "Vinterfåglar inpå knuten" som alla kan vara med i. Resultatet från räkningen i januari 2013 visar att talgoxen regerar som den vanligaste arten vid fågelbordet. Därefter kommer blåmes och pilfink.

    Får man skjuta kajor på tomten?

    Kajor äter bland annat spillsäd på åkrar, frukt och bär i trädgårdar samt avfall från papperskorgar och liknande.

    Tätorter, såsom centrala Götene, blir en attraktiv plats för kajor eftersom det finns gott om mat. Det är också ett varmare klimat i samhället och färre fiender i form av rovfåglar.

    Vad händer om man slutar mata fåglar?

    Lisa Gustafsson 14 februari 2022

    Att mata vildfåglar kontinuerligt under hela året är bra för fåglarna och trevligt för dig! Risken för att de fåglar som flyttar skulle bestämma sig för att inte göra det på grund utav att du fortsätter att mata dem är mycket liten då den naturliga driften hos fåglarna är stark. Flyttfåglar äter i största del insekter och är därför inte heller lika intresserade av nötterna och fröerna vi förser övriga med.

    Att mata de vilda fåglarna som finns i vår svenska natur är inte bara trevligt för oss människor som får fantastiskt fina och nära naturupplevelser utan det är också välgörande för våra små befjädrade vänner. En fråga som ofta dyker upp när man pratar om vildfåglar är "När på säsongen ska man sluta att mata fåglarna?". Det behöver man inte! Snarare är det fördelaktigt för alla inblandade parter att vi fortsätter mata fåglarna under hela året. Absolut inte minst för fåglarnas skull. Vi som kontinuerligt matar fåglarna får fortsätta att glädjas av livet, sångerna och rörelsen alldeles intill husknuten och fåglarna får lättillgängliga och näringsrika måltider. En ultimat win-win-situation! 

    Under vintern i Sverige kan det vara tufft att vara en hemmavarande fågel då jakten på mat kan bli försvårad och behovet av energi och fett ökar för att kunna hålla värmen bättre under de kalla dagarna och nätterna. Hastigt växlande väderförhållanden kan också göra livet besvärligt för en vild fågel. Vintertid är skalade solrosfrön, skalade jordnötter, hampafrön och talgbollar väldigt bra att erbjuda då det inte krävs någon extra energi eller ansträngning för fåglarna att skala, det är bara för dem att hugga in! Frön och nötter är rika på energi och fett samt innehåller bra proteiner, vitaminer och mineraler. Talgbollar, fettstavar och liknande är också väldigt fett och är perfekta för fåglarna när de behöver bygga på energi/fettreserven. 

    Vilken fågel låter Tjipp Tjipp?

    Mindre korsnäbb, hanne © Steve Dahlfors Mindre korsnäbb, hona © Steve Dahlfors

    Latinskt namn:Loxia curvirostra - Loxia lär komma från grekiska och betyder "böjd åt sidan" och curvirostra betyder "krökt näbb".

    Typiska kännetecken:17 cm. Stor kraftig fink med korslagd näbbspets. Hannens röda och honans gröngula övergump syns tydligt i flykt.

    Förväxlingsrisk:Större korsnäbb: Har kraftigare näbb och kortare hals.

    Vilken fågel låter Huitt?

    Äntligen är våra efterlängtade fågelholks kameror tillbaka! Du kan följa med dygnet runt hos bland annat Minervauggla, Kattuggla, Pilgrimsfalk och Havsörn. Vi ser fram emot ytterligare en actionfylld säsong!