Vad är svamp egentligen?

För att kunna använda lärardelen måste du godkännas i en skola. För att gå med i en skola klickar du på inställningsknappen och sedan på Skola och klass.

Registrera dig för att få tillgång till många gratis videor och quiz. Om du går med i en skola som har licens får du också tillgång till varje lektion.

Är svamp en växt?

För att kunna använda lärardelen måste du godkännas i en skola. För att gå med i en skola klickar du på inställningsknappen och sedan på Skola och klass.

Registrera dig för att få tillgång till många gratis videor och quiz. Om du går med i en skola som har licens får du också tillgång till varje lektion.

Hur skiljer sig svampar från växter och djur?

Senast ändrad: 13 september 2023

Svampar är en viktig grupp - både ekologiskt och ekonomiskt. Genom att svampar bryter ner organiskt material cirkuleras näringsämnen genom ekosystemen. Flera kärlväxter skulle inte kunna växa utan svampar som bildar mykorrhiza-symbios med växternas rötter som på så sätt kan ta upp viktiga näringsämnen. Andra svampar bidrar med medicin och mat, och är helt oumbärliga vid framställningen av bröd, vin och öl.

Forskare delar upp levande organismer i olika riken, där växter och djur utgör två utav dem. Under en tid ansågs svampar tillhöra växterna, men idag vet vi att svampar utgör en alldeles egen evolutionär linje och faktiskt är närmare besläktade med djuren än med växterna. I Sverige finns runt 10 000 arter, vilket gör svamparna till en av de artrikaste grupperna.

Ta en promenad i skogen. Överallt finns det svamp, under fötterna, i de multnande löven, i rötterna på träden. Hattsvamparna som du ser på marken och tickan som växer på stubben utgör egentligen endast en liten del av hela svampen. De är uppbyggda av miljontals av trådlika celler som kallas hyfer. Hyferna växer också som små trådar i marken – i ett gram jord kan det finnas 100 meter av svamparnas mikroskopiska hyfer. Hyferna bygger oftast upp ett nätverk av hyfer – detta kallas för mycel.

Vilken del av svampen äter man?

Vissa svampar kan bli lite fluffiga efter en stund i kylen, det betyder dock inte att den blivit dålig! Svamp fortsätter att utvecklas efter skörd, och det kan man se genom att det bildas ett vitt lager på ytan (det liknar mögel, men det är faktiskt svampens egna sporer, mycelerna, som fortsätter att växa). Detta vita lager kan enkelt skrapas av med en liten kniv eller torkas av med en hård borste/pensel. Sedan är svampen klar att användas.

Det bästa och säkraste sättet att avgöra om svamp blivit dålig är som med mycket annat i matväg att lukta på den. Luktar den unket och dåligt ska den givetvis slängas, men luktar den skog och jord går det bra att använda den.

Är svamp en frukt?

För att kunna använda lärardelen måste du godkännas i en skola. För att gå med i en skola klickar du på inställningsknappen och sedan på Skola och klass.

Registrera dig för att få tillgång till många gratis videor och quiz. Om du går med i en skola som har licens får du också tillgång till varje lektion.

Är svamp en ört?

En attraktiv växt med glänsande, djupgröna löv och blåviolette blommor på våren, svamp örtväxter brukar toppa på cirka 61 cm vid mognad. Men regelbunden klämning och frekvent skörd förhindrar benägenhet och håller växten buskig och kompakt.

Var kommer svampar ifrån?

Antalet svampinfektioner ökar globalt, men det finns ingen anledning att oroa sig för några monstersvampar som det ibland framställs populärkulturellt. Lena Klingspor är docent och överläkare och anknuten forskare på Karolinska Institutet. Hon har forskat på diagnostik och behandling av svampinfektioner. Avsnittet publicerades 27 juli 2022. Här kan du läsa intevjun i textform.

Medicinvetarna 99

Cecilia Odlind: Du har intervjuat Lena Klingspor som är docent vid Karolinska Institutet, institutionen för laboratoriemedicin och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Hon har länge forskat kring och behandlat svampinfektioner och din första fråga till henne var i all enkelhet vad är svampar?

Lena Klingspor: Ja, svampar bildar ett eget rike bland alla organismer. Man räknar med att det finns ungefär mellan hundratusen till 150000 arter, men att det kanske finns betydligt flera som ännu inte har upptäckts. Ungefär 5-600 som kan ge upphov till sjukdom och cirka 100 arter kan infektera en frisk person. Man kan göra en grov uppdelning av svamparna. Den är väldigt grov. Man kan prata om storsvampar med synlig fruktkropp, som sådana som man plockar i skogen. Och under ytan Så finns det då ett mycel, alltså ett nätverk av trådar. Och så har vi mikrosvampar som är alla under en millimeter eller ännu mindre, alltså mikrometer stora, och de här grupperna som finns av svampar baseras på släktskap. Dels finns det basidiesvampar och så finns det sporsäcksvampar. De flesta är sporsäcksvampar som orsakar sjukdom hos människa som mögel, svamp och jästsvamp. Vidare är då svampar en eukaryot organism. Det gör att de påminner väldigt mycket om oss människor.

Är det bra att äta svamp?

Färska svampar är lätt kost eftersom största delen av deras vikt, mellan 85 och 90 procent är vatten och deras energiinnehåll i genomsnitt endast är 25 kcal/100 gram. Färska svampar innehåller endast ungefär 0,5 gram/100 gram fett. Svamp innehåller ungefär två gram protein per 100 gram. En del svamparters proteinhalt är högre och aminosyrestrukturen mångsidigare än i många grönsaker. Svamp innehåller utöver glukos svampsocker, trehalos, som inte absorberas vid matsmältningen och kan ibland orsaka symptom som påminner om laktosintolerans.

Svampar är bra kostfiberkällor. De innehåller 1,5–6 gram olösliga fibrer per 100 gram. Svampar innehåller måttliga mängder A-, B- och D-vitaminer. Av skogsvamparna innehåller kantarell och trattkantarell rikligt med D2-vitamin. Trattkantarellen innehåller ungefär 15,4 µg/100 g och kantarellen 5,8 µg/100g D-vitamin då den dagliga rekommendationen är 7,5 µg för vuxna i Finland. Även riskor innehåller måttliga mängder med D-vitamin, ungefär 5,5 µg/100g. Kantarellen innehåller också på grund av sin gula färg rikligt med förstadier till A-vitamin, karotenoider. Av B-gruppens vitaminer finns det mest B2-vitamin och B3-vitamin, det vill säga riboflavin respektive niacin i svamp.

En näringsmässigt viktig egenskap hos svampar är också deras stora mineral- och spårämneshalter, som är bättre jämfört med spannmål och trädgårdsväxter. Då de växer i naturliga förhållanden tar de effektivt upp näringsämnen ur sitt växtunderlag. Svamp innehåller framför allt kalium, järn, zink och selen. Eftersom svamp innehåller endast små mängder natrium lämpar de sig även för personer som har problem med blodtrycket.

Vid tillredning av svamprätter bör man komma ihåg att man med tillredningssättet kan påverka det slutliga näringsvärdet mycket. Om man steker i fett eller tillsätter grädde ökar energihalten i svamparna men då man steker dem finfördelade eller i en liten mängd växtolja lämpar sig svamp också för en bantare. Blötning och kokning förstör mineralämnen och vitaminer i svamp. Det lönar sig att undvika onödig kokning om det inte är nödvändigt att behandla svamparten i fråga på detta sätt.

Vad är den giftigaste svampen i Sverige?

Den vanligaste orsaken till svampförgiftning är att matsvamp förväxlats med giftig svamp och allvarliga förgiftningar inträffar framförallt då svamp intagits som måltid.

Illamående och kräkningar kan förekomma efter svampförtäring och behöver inte alltid betyda att svampen är giftig. Svamp är hårdsmält föda och en känslig färskvara vilket innebär att man kan må dåligt utan att för den skull vara förgiftad.

Här kan du läsa om och se bilder på våra giftigaste svampar.

Fler tips och råd kring förgiftningsrisker med svamp finns på Läs mer-sidorna om barn och vuxna.

Hur bildas en svamp?

Förbered er med hinkar, korgar eller påsar som kan rymma den ved ni hittar.
Hitta en dunge med uppväxta buskar och träd, eller en oskött bit mark som länge legat täckt med tjocka lager blad, grenar och kvistar. Det går också bra att leta efter stubbar som stått ett tag.
Låt eleverna jämföra med en gräsmatta eller en yta som inte legat täckt: Hur ser det ut när de tar bort täckmaterialet? Finns det något liv - är det fler småkryp här än på en gräsmatta? Hur ser jord och mullagret ut, hur känns det för händerna? Hur luktar det?
Finns det några tecken på mycel eller svamp på grenar, löv och kvistar? Går det att hitta ved i olika faser av nedbrytning?
Skicka runt de murkna träbitarna - lukta, kläm och känn - hur skiljer sig de här träbitarna ifrån en färsk gren? Vilken kan tänkas flyta bäst?
Går det att hitta en stubbe eller trädstam som legat länge, och brutits ned olika mycket? Hur ser det ut där den brutits ned som mest - har det kanske redan börjat bli mull? Är det något som börjat växa i trädstubben rent av?
Undersök även här att gå på marken i en skog. Är marken hård, eller sviktar det lite när man går?

När eleverna fått känna på en porös och svampig bit ved kan det vara tillfälle att förklara svampens roll i skogen. Alla löv, grenar och annat organiskt material som hela tiden faller till marken har en viktig funktion för skogens kretslopp.

Genom att träden hela tiden bidrar med ny ”mat” till de närings- och fuktbindande svamparna bildas hela tiden djupare lager mulljord. Det blir, precis som i de luftiga, murkna grenarna, stora hålrum i marken som fylls med svamptrådar.

Svamparna som samarbetar med rötterna är experter på att binda fukt och näring. Av denna anledning suger skogens mark upp all näring från nedbrutet material och allt regn som faller. Precis som en tvättsvamp finns vatten och näring lagrat som ett batteri i skogens mark.

När kan en svampinfektion bli allvarlig?

Greatlife och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Dessa cookies behövs för att webbplatsen ska fungera tekniskt och funktionellt och måste därför accepteras för att kunna besöka sidan.

Är det farligt att ta i en giftig svamp?

– Ja. Djur har skinn, päls och taggar, växter har bark och annan kutikula, skyddsskikt. Men svampar växer nakna, i tusendels millimeter tunna hyftrådar under marken. Vad de har är en kemisk fabrik för att hålla insekter och andra djur borta. Doften kan avskräcka, och om någon tuggar på svampen omvandlas vissa ämnen och blir osmakliga, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Statens lantbruksuniversitet, SLU.

Medan en del ämnen förgiftar och förlamar hoppstjärtar eller nematoder sätter svamparna in andra ämnen mot bakterier, vilket vi människor dragit nytta av i till exempel penicillin. Men ämnen som aflatoxiner, som utvecklas av mögelsvampar, kan vara mycket giftiga för människan. Så det finns en stor spännvidd i hur svampgifter påverkar oss.

Utöver att skydda sig mot angripare använder svamparna sina kemikalier till att försvara eller utvidga sina territorier. De kan riktas mot andra arter eller mot andra individer av samma art.

Att svampar är individer och har en ”genetisk integritet” började man inse först på 1970-talet, enligt Anders Dahlberg, som på 1990-talet forskade i bland annat hur stora svampindivider kan bli.

Hyfer är långa hypertunna trådar av långsmala celler i enkelrad. De bygger upp en svamp och bildar stora nät, mycel, under marken. Hyfers jobb är att ta upp näring och hjälpa till med förökning.
Vissa mycel växer in i växters levande rötter och lever i symbios (samarbetar) med den andre växten i något som kallas mykorrhiza.
Forskare har också upptäckt att svampar har olika personligheter, och att hyfer beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter – i jakt på föda.

Källa: Fungal foraging behaviour and hyphal space exploration in micro-structured Soil Chips.The ISME Journal.

Mykorrhizasvampar, som växer i symbios med träd och hjälper deras rötter att ta upp olika näringsämnen ur marken, kan bli mycket stora. Hur stora de blir beror på en mängd faktorer, som temperatur och fuktighet. Det har försök i bland annat Lund visat.

Många mykorrhizasvampar har också små, små kristaller på sina hyfer – myceltrådar.

– De bildas för att svampen har en förmåga att lösa upp mineraler genom att bilda till exempel oxalsyra. Kristallerna som bildas kan också fungera som växters taggar, säger Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap vid Lunds universitet.

Vad kan svampar orsaka?

I Umeå studerar vi svamporganismer i en mängd olika sammanhang - som stabila och enkla modellorganismer för att belysa cellulära processer, som producenter av kemiska föreningar vilka används inom industri och medicin (till exempel antibiotika), som invånare av olika ekosystem, och som infektiösa agens som orsakar sjukdom hos växter, djur och människor.

Svampar är evolutionärt sett nära släkt med djur. Dessa eukaryota organismer bor i de flesta områden på jorden - från djupt vatten till torra öknar, till och med i mag-tarmkanalen hos högre djur som en del av mikrobiotan.

Forskare har identifierat cirka 100 000 olika svamparter, men det finns förmodligen mer än 1,5 miljoner arter.

Kan man äta råa svamp?

Som vanligt blir jag så besviken när jag besöker en restaurang som serverar råa champinjoner: Av någon underlig anledning når vi inte ut till konsumenter, handlare, restauratörer och odlare med vårt budskap:– Champinjoner ska inte ätas råa.– Undvik överkonsumtion. Ät inte mer än 200 gram per person och månad.

Råa champinjoner innehåller agaritin, ett svampgift (ett hydrazin-derivat).Halten gift reduceras vid upphettning. Det försvinner inte helt. Därför ska vi inte äta så mycket champinjoner över huvud taget. Max 200 gr per person och månad (rå vikt).

Så här skriver Livsmedelsverket“Det är uppenbart att det är mycket svårt att ge råd till allmänheten utifrån de gjorda försöken. Det kan dock, utifrån en samlad bedömning av alla data, vara lämpligt att avråda från en alltför hög konsumtion av champinjoner. På samma sätt som med många andra livsmedel bör man undvika extrem konsumtion. Som ett riktmärke för en konsumtion som innebär en mycket liten risk kan man ta medelintaget av champinjoner i Sverige som ligger mellan 2 och 2,5 kilo per person och år. Detta motsvarar ett par hekto per månad. Konsumerar man i stället denna mängd varje vecka under lång tid kan det finnas anledning att tänka över sitt intag.För att minska exponeringen för de ingående fenylhydrazinerna kan man tillaga svampen innan den äts. Kokvatten bör kasseras. Konserverad svamp innehåller betydligt lägre halter än färsk svamp. Mängden fenylhydrazin minskar ytterligare om man inte använder lagen i burken.”

Efter det att Livsmedelsverket har gjort om sin hemsida, har denna text ersatts med följande:“Det finns risker med att äta stora mängder champinjoner regelbundet under lång tid. Champinjoner innehåller fenylhydraziner som kan vara cancerogena. Som med många andra livsmedel bör man därför undvika extrem konsumtion. Att äta cirka ett hekto i månaden eller mindre är ingen fara. Men skulle du äta den mängden en gång i veckan under lång tid finns risk för effekter på hälsan. Forskare har sett samband mellan champinjoner och cancer i djurförsök.Konserverad champinjon innehåller betydligt lägre halter än färsk svamp. Mängden fenylhydrazin minskar ytterligare om man inte använder lagen i burken.”

Vilken svamp kan man inte äta?

Det är inte farligt att ta i en giftig svamp, utan den vanligaste orsaken till svampförgiftning är att man misstagit en giftig svamp för en matsvamp och tillagat och ätit den. Svamp är också en hårdsmält och känslig färskvara och du kan må dåligt och kräkas utan att ha blivit förgiftad. Ta hand om den så snart som möjligt när du kommer hem.

Kräkningar, diarréer, yrsel, dubbelseende, sluddrigt tal och muskelvärk är tecken på svampförgiftning. Det vanligaste är magsymtom.

Man ska bara plocka det man är helt säker på. En gammal regel är att undvika vita svampar med vita skivor, till exempel vit flugsvamp, och bruna svampar med bruna skivor.