:

När kom det första livet på jorden?

Innehållsförteckning:

  1. När kom det första livet på jorden?
  2. Vilka var de första organismerna på jorden?
  3. Vad kom först växter eller djur?
  4. Vilka djur kom först?
  5. Hur kom det första livet på jorden till?
  6. Vilken växt var först på land?
  7. Vilket var det första livet på land?

När kom det första livet på jorden?

livets utveckling, de levande organismernas evolution från den första urcellen till dagens biologiska mångfald. De allra äldsta organismerna, som var encelliga och enkelt byggda, uppkom troligen för cirka 4 miljarder år sedan, då det tyngsta meteoritnedfallet i samband med jordens bildning ebbat ut. Se livets uppkomst.

De äldsta fossilt bevarade organismerna är nästan 3,5 miljarder år gamla och utgörs av enkla, ofta trådbildande prokaryoter, det vill säga encelliga

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vid övergången från prekambrium till kambrium, för cirka 542 miljoner år sedan, inträffade en av de största omvälvningarna i jordens och livets historia. Avlagringar från de första årmiljonerna av den kambriska perioden tycks avspegla något som kan liknas vid en explosion av nya livsformer.

Vilka var de första organismerna på jorden?

En av de mest framträdande teorierna på temat ”generna kom först” är den så kallade rna-världshypotesen. Teorin vilar på upptäckten att rna under vissa förutsättningar kan kopiera sig självt. En dna-molekyl är byggd som en trappa där de informationsbärande molekylerna, kvävebaserna, bildar par – de utgör själva ”trappstegen”. En rna-molekyl ser ut som en dna-molekyl delad på längden. Den har enkla kvävebaser som dock också vill bilda par. Kvävebaser på olika platser i rna-molekylen dras till varandra så att den knölas ihop till ett nystan – rna-molekylen liknar ett enzym, (se infografiken). Kanske lyckades en rna-molekyl vika ihop sig till ett självkopierande enzym – en molekyl som kunde föröka sig.

– En rna-molekyl som lyckats få den här förmågan skulle ju snabbt konkurrera ut andra rna-molekyler. Rna är dessutom väldigt instabilt så man kan tänka sig att kvävebaser ofta byttes ut, vilket skapade förutsättningar för evolution.

Men hur uppstod den allra första rna-molekylen? Vill man hitta svaret på den frågan får man dyka ner i ursoppan, en blandning av vatten och organiska föreningar, som tros ha existerat på jorden under samma tid som liv uppstod, det vill säga, för närmare fyra miljarder år sedan. Forskare har försökt återskapa den här urtida miljön i laboratorier. I början av 1950-talet utförde de amerikanska forskarna Stanley Miller och Harold Urey ett experiment som har blivit klassiskt. Forskarna blandade till ett slags tänkt urtida atmosfär bestående av metan, ammoniak, koldioxid och väte. Gasblandningen inneslöts i en lufttät behållare som var utrustad med ett par elektroder. Behållaren kopplades ihop med en glaskolv som innehöll vatten. Genom att skicka ström genom elektroderna simulerade forskarna åsknedslag, vars energiurladdningar startade kemiska reaktioner i den konstgjorda uratmosfären. Systemet kyldes ned så att de kemiska föreningarna som hade bildats kondenserade och hamnade i vattnet (ursoppan). Den här cykeln upprepades om och om igen under en veckas tid. När forskarna analyserade innehållet i sin ursoppa hittade de flera olika aminosyror, proteinernas byggstenar. Ulf Ellervik har byggt en liknande apparat och upprepat Miller-Ureys försök i sitt eget laboratorium.

På senare år har Stanley Millers och Harold Ureys experiment ifrågasatts. Den atmosfär som användes i försöket har troligtvis aldrig funnits på jorden. Men försöket har upprepats med nya gasblandningar och förbättrade analysmetoder. I dessa försök har man lyckats framställa ytterligare aminosyror och en mängd andra viktiga biomolekyler, exempelvis de kvävebaser som ingår i rna och dna. Det är antagligen omöjligt att hitta det exakta receptet på ursoppa. Men den verkar ha varit ordentligt kryddad med livsmolekyler.

Så, låt anta att det flöt runt självkopierande rna-molekyler samt en massa andra biomolekyler i ursoppan. Vad blev nästa steg mot livets uppkomst? Det är i princip omöjligt att svara på. Men vi vet i alla fall hur historien slutade.

– Rna kan visserligen både lagra information och fungera som ett enzym, men är inte särskilt bra på något av det. Så proteinerna tog över rollen som enzym och dna blev informationsbäraren. Rna blev länken mellan dem, budbäraren, säger Ulf Ellervik.

Cellmembranets andra huvuduppgift är att omsluta och skydda cellens maskineri. Om man vill vara filosofisk kan man se cellmembranet som själva gränsen för liv. Utanför gränsen finns världen, innanför finns individen. Det finns forskare som menar att livet började med ett cellmembran.

Vad kom först växter eller djur?

Man tror att jorden funnits i ungefär 4.6 miljarder år. Till en början var jorden ett glödande klot. Inget kunde leva eller växa på den. Vulkaner kastade upp grus och sten och flytande lava rann på ytan.

Någon gång i jordens tidigaste historia tror man att planeten träffades av kometer. Kometer är som gigantiska, smutsiga snöbollar som svävar runt i universum. När de smälte mot den glödande ytan bildades det vatten vi fortfarande har kvar på jorden.

Det finns ett ordspråk som säger att "Samma vatten vi dricker nu fanns när dinosaurierna levde" eller någon liknande tidpunkt långt tillbaks i tiden. Men det är inte sant eftersom fotosyntesen, när växter skapar socker som mat, spräcker vattenmolekylerna i syrgas och vätgas.

Vartefter jordens yta svalnade uppstod haven. Ursprungligen fanns nog allt vatten i molnen, men när temperaturen sjönk på jordytan lagrades alt mer vatten i havens djup. Man tror att det var en våldsam tid med hårda stormar och eviga åskväder.

Man tror att livet bildades för ungefär 3.5 miljarder år sedan genom att blixtar slog ner i varma vattensamlingar där det fanns ämnen som reagerade med varandra med blixtens hjälp. Ur de ämnena bildades de första levande cellerna, de så kallade urcellerna.

Toffeldjuret var ett av de allra första djuren i havet. Det finns fortfarande och är därför spännande för oss att studera. Toffeldjuren är ’’encelliga’’ och tillhör en grupp djur som kallas ’’urdjur’’. Toffeldjuret viftar med små trådar som kallas cilier. Med dem fångas bakterier upp och äts sedan upp av toffeldjuret. Det kan föröka sig på två vis, endera genom att para sig med ett annat toffeldjur, men även genom att helt enkelt dela sig själv på mitten.

Den allra största skillnaden mellan växter och djur är att växterna kan skapa sin egen mat med hjälp av fotosyntes. Så länge det finns vatten, koldioxid och solljus överlever en växt. Ett djur däremot måste äta andra djur eller växter för att överleva.

Vilka djur kom först?

Under de första tre miljarder åren i livets historia, hade det endast funnits encelliga organismer, men för ungefär 600 miljoner år sedan uppstod flercelliga varelser. De första flercelliga organismerna man känner till är de s.k. ediacaradjuren, en grupp platta djur som finns som fossil i Ediacara i Australien. Man vet inte om de är släkt med några nu levande djur eller om de dog ut och försvann för alltid.

Har det hänt många gånger att flercelliga djur misslyckats med att etablera sig?

Hur som helst, vid början av den geologiska period som kallas kambrium, inträffade en av de viktigaste händelserna i livets historia. Kort tid efter att djur med flera celler dykt upp på jorden, så uppstod de djur som skulle komma att bli förfäder till alla djur som lever idag.

På förbluffande kort tid utvecklades och spred sig dessa djur. Efter mindre än 30 miljoner år fanns över hela världen djur tillhörande de grupper vi är vana vid. Det fanns bland annat många maskar av olika slag, bläckfiskar, kräftdjur, trilobiter och våra förfäder - små ålliknande käklösa ryggsträngsdjur. Denna snabba utveckling under kambrium brukar kallas den "kambriska explosionen".

Hur kom det första livet på jorden till?

livets utveckling, de levande organismernas evolution från den första urcellen till dagens biologiska mångfald. De allra äldsta organismerna, som var encelliga och enkelt byggda, uppkom troligen för cirka 4 miljarder år sedan, då det tyngsta meteoritnedfallet i samband med jordens bildning ebbat ut. Se livets uppkomst.

De äldsta fossilt bevarade organismerna är nästan 3,5 miljarder år gamla och utgörs av enkla, ofta trådbildande prokaryoter, det vill säga encelliga

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vid övergången från prekambrium till kambrium, för cirka 542 miljoner år sedan, inträffade en av de största omvälvningarna i jordens och livets historia. Avlagringar från de första årmiljonerna av den kambriska perioden tycks avspegla något som kan liknas vid en explosion av nya livsformer.

Vilken växt var först på land?

Ljudspelare

Bild: sarangib / Pixabay License

Alla växter har fotosyntes. De kan omvandla solens energi till näring åt sig själva.

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Vilket var det första livet på land?

Vid början av kambrium hade livet i haven en explosionsartad utveckling. Från silur finns fossil av djur och växter som levde på land, ett stort steg i livets utveckling. Under devon utvecklades hos växterna en mängd olika växtgrupper som bildade skogar och andra växtmiljöer som täckte stora delar av kontinenterna. Devon är också fiskarnas tid. En rad nya fiskgrupper utvecklas. Insekter och groddjur är nya djurgrupper som med säkerhet fanns under devon, kanske redan under silur.