Hur såg vikingarnas världsbild ut?

Vikingarna trodde inte på en gud utan på många. Olika gudar hade olika funktioner. En kunde ge regn, en annan kunde påverka skörden så att människor slapp svälta. Möt Oden, Tor och Freja, Frigg, Idun och Loke. Läs om kriget mellan asar och vaner och hur kriget...

Med utgångspunkt i Eddorna har Johan Egerkrans tolkat några av de nordiska myterna. Från skapelseberättelsen där ur-jätten Ymer styckas av Oden och hans bröder, till gudarnas ödesmättade undergång i Ragnarök. Från urtidens kaos, till världsträdets nio riken...

Hur såg vikingarnas världsbild ut? Vilka är de nordiska gudarna? Och vilka andra väsen finns med i de nordiska myterna? I den här boken får läsaren veta mer om hur människor på vikingatiden trodde att världen såg ut, vilka gudar de trodde på och om Valhall...

Det finns flera sätt att komma de gamla vikingarna in på livet. Här har deras spektakulära offertraditioner valts, som visar sig vara en omistlig nyckel till vår förståelse av deras sätt att tänka om krig, hierarki, ära, liv och död.[Bokinfo]

Vad heter Odens gris?

Grisen er et nyttig dyr for oss mennesker. Bøndene i Norge produserer nok grisekjøtt til alle som bor her i landet. Grisekjøtt er næringsrikt og sunt. Av grisekjøtt lager vi mye god mat som for eksempel pølser, ribbe og pålegg.

Tamsvinet stammer fra villsvinet og er et flokkdyr. Grisen liker derfor godt å leve sammen med andre griser. Når to griser møtes, begynner de å snuse på hverandre. Neste gang de møtes, kjenner de hverandre igjen på lukta. Grisen ser nemlig ganske dårlig, men luktesansen er god. Grisen har mange forskjellige lyder, og når den «prater» med andre griser grynter den rolig. Men hvis det skjer noe nytt eller uvanlig i grisehuset, vil du høre høye hyl fra grisene. Purka har mange ulike gryntelyder som forteller grisungene hva de skal gjøre. Grisen spiser mest kraftfor, men den liker nesten all slags mat. Grisen er altetende slik som mennesket, og den drikker vann. Grisen er nysgjerrig og lærer fort!

I Norge er det en lov som forteller hvordan fjøs og binger skal være og hvordan grisen skal ha det, slik at grisen skal få leve et godt griseliv. En fornøyd gris har krøll på halen. Griser er renslige dyr, og den er nøye med å ha en fast plass hvor den bæsjer. Da kommer den ikke borti møkka si når den leter etter mat eller hviler. Hvis grisen går ute, ruller den seg ofte i søle. Det gjør den for å avkjøle seg fordi den ikke kan svette.

De fleste purker blir kunstig befruktet for å bli drektig. Drektig er det ordet vi bruker om dyr som har unger i magen. Før purka skal grise, samler hun sammen halm med trynet sitt, for å lage et «rede» til ungene. Grisungene blir født 3 måneder, 3 uker og 3 dager etter parring. Ei purke får som regel et kull med ca. 12 grisunger to ganger i året, og hun har 14-18 spener. Bare noen få minutter etter at en grisunge er født, finner den veien til en spene. Den første melka som kommer fra spenene kalles råmelk. Råmelka beskytter grisungene mot sykdommer. Purka ligger på siden og grynter når grisungene skal få melk. For at det skal komme melk, puffer grisungene til spenene med trynene sine. Når melka kommer, lager purka en egen gryntelyd. Du hører at hun er fornøyd.

I begynnelsen krangler grisungene om den spenen som har mest melk. Oftest er det den største og sterkeste i kullet som får denne. Når de er ferdige med å krangle, er det vanlig at alle grisungene har hver sin faste spene.

Hur utövade Vikingarna sin tro?

Vikingarna spelade efter den regelbok som gällde där å då. Eller … Det där var inte riktigt sant. Vikingarna hade sina egen regelbok. De hade en tydliga regler som reglerade vad som var tillåter och vad som var förbjudet.

Exempel. Vikingarna ansåg att det ibland var nödvändigt att döda men det fanns naturligtvis regler. Om någon förolämpat dig så kunde det vara rimligt att döda den som förorättat dig.Dock borde det göras på ett just och rimligt sätt. Gå fram till den du avser att slå ihjäl. Se honom i ögonen och förklarar läget. Sedan kan du slå ihjäl honom. Att däremot giftmörda någon var helt otänkbart.

Brott som var oacceptabla kallades för nidingsdåd. Den som begått ett sådant brott ställdes utanför den mänskliga gemenskapen. Han blev fredlös.

Så: Vikingarna hade moral och etik. Problemet uppstod eftersom de hade en delvis annan moral än de kristna folken. Skillnaden bestod framför allt i synen på religionen. Den medeltida kristna civilisation fäste stor vikt vid att den kristna kyrkan skulle hållas helig. Det var fel att döda. Om dy absolut ville döda någon så skulle du i alka fall inte göra det inne i en kyrka. Om du i alla fall skulle döda någon inne i en kyrka så skulle du i alla fall inte döda någon framme vid altaret. Dör gick en gräns.

Vilka gudar finns i asatron?

Begreppet asatro myntades under 1800-talet, då den nationalromantiska, samnordiska synen på vikingatiden skapades, och ett stort intresse för förkristen mytologi väcktes också i Tyskland (med Richard Wagners operasvit som främsta exempel). SAOB:s första belägg för begreppet är från 1820. [2] Under medeltiden användes benämningen fornsed (medeltida stavning: forn siðr eller fornum sid) – "den forna seden" – för att beskriva tron och sederna innan kristendomen.[3]

Som synonym för asatro används ofta fornnordisk religion, men detta begrepp omfattar även andra förkristna nordiska religioner, såsom samisk religion, finsk religion och Nerthuskult. En del svenska akademiker har därför börjat använda begreppet fornskandinavisk religion som synonym till asatro för att avgränsa mot just samisk och finsk religion.[4] Asatro avser religionen som fanns i perioden precis innan kristendomens införande, medan de förkristna religiösa uttrycken som fanns under bronsålder och stenålder i Norden skiljde sig från asatron.

Det som är känt om asatrons trosuppfattningar kommer främst från kristna källor, antingen isländska sagor nedtecknade efter kristnandet genomförts på Island, eller från kristna grannar som verkat samtidigt som asatron varit levande i Skandinavien, till exempel Adam av Bremen. Även Cornelius Tacitus skrev om germanerna och deras trosuppfattningar. De viktigaste källorna till nordisk mytologi är den poetiska Eddan och Snorres Edda från 1200-talet.

Det finns även arkeologiska källor som ger oss ledtrådar till hur och var asatron utövas. Ortnamn ger ofta vägledning om vilka gudar och gudinnor som dyrkades på en viss plats och sambandet mellan dessa. I nordiska ortnamn ingår följande gudars namn: Tor, Njord, Ull, Frö, Oden, Ti (Tyr), Frigg, Fröja, med binamnet Härn (isländska "Hörn"), Vrind (isländska Rind), möjligen också Vidar, Balder, Höder och Skade. Av gudomlighetsnamn används gud, as, dis, troligen också van, medan det i personnamnen ingår Tor, Frö, Oden, möjligen också Ti, liksom gud, as, ragn (gudamakt), dis, alv samt benämningar på valkyrior. Guden Ull har efterlämnat spår i ett stort antal svenska ortnamn som Ulleråker och Ullevi. Så trots att Ull har en undanträngd roll i Eddorna, så tycks han haft en viktig roll i de lokala offerkulterna.

Asatron utgjorde aldrig ett sammanhängande religiöst system, varför man kan säga att Snorre Sturlasson med sin Edda var den som först sammanförde berättelserna till en helhet. Den förkristna nordiska asatron var alltså aldrig någon enhetlig religion i modern bemärkelse utan var snarare en etnisk religion eller naturreligion, som saknade grundare och fastställda lärosatser. Mytologin fungerade troligen som en sorts teoretisk överbyggnad till kulten, som hade mycket lite att göra med tro och mer med handlande, traditioner och värderingar i samband med naturen, vädret, årstiderna och mänsklig verksamhet.

Asatro tillhör de polyteistiska religionerna, och förutom gudar tror man även på olika naturväsen. Asatron är en del av en större familj av indoeuropeiska religioner där man även finner grekisk, romersk och slavisk fornreligion. Det finns även motsvarigheter till asatrons panteon i den indiska hinduismen.[5] En teori hävdar att olika indoeuropeiska stammar (indier, greker, italiker, kelter, slaver, germaner) har ett gemensamt ursprung, möjligen från områden i närheten av Svarta Havet och att dessa sedan utvandrat till övriga Europa samt Asien. Detta är en förklaring till likheten i religion och språk mellan dessa olika länder. Se urindoeuropéer.

Religionshistorikern Georges Dumézil menade att det urindoeuropeiska samhället varit uppdelat i tre delar, liknande det indiska kastsystemet. Detta kallade han trefunktionalitetssystemet. Detta tretal menade han även gestaltade sig i de indoeuropeiska gudsuppfattningen; de indoeuropeiska religionerna, menade han, hade alltid tre gudar som motsvarade den romerska mytologins Jupiter (övergud), Mars (krigsgud) och Quirinus (samhällsbeskyddaren och jordbruksgud). Han utvecklade sedan resonemanget med att uppställa ett schema över tretalens respektive egenskaper:

I eddadikten Valans spådom, Völuspá, återges, via en völva (spåkvinna), myter om skapelsen, konflikterna i världen och världsundergången. Forskningen har diskuterat om Snorres text ger uttryck för en cyklisk världshistoria eller om den med ett definitivt världsslut är påverkad av kristendomen. Völvan berättar om den ursprungliga tomheten, Ginnungagap, om universums tillkomst (kosmogoni) och skapelsen av Ask och Embla, de första människorna (antropogoni), samt om striderna mellan gudar och jättar som leder fram till undergången, Ragnarök. Snorres Edda beskriver att världen uppstod i Ginnungagap, ett svalg där hetta och frost smälte samman till jätten Ymer och kon Audhumbla. Audhumbla slickade sedan fram mannen Bure ur isen. Bures sonsöner Oden, Vile och Ve dräpte därefter Ymer och skapade världen av hans kropp.

Den övergripande mytologiska berättelsen handlar om en kosmisk maktkamp mellan gudarna och kaoskrafter. Gudarna representerade den ordnade världen, kulturen och civilisationen, som ständigt hotades av naturens krafter, representerade av jättarna och kaosmonster (till exempel Fenrisulven och Midgårdsormen). Men minst lika viktigt är Asgårds beroende av den hemliga kunskap som jättar och andra demoniska väsen besitter och de allianser, och äktenskap, som knyts mellan dessa två världar.

Snorre ger i sin Edda detaljerade upplysningar om hur universums är beskaffat: Midgård kallas människornas värld, i Asgård lever gudarna. Utgård kallas den utanförvärld där de demoniska väsendena håller till och där Jotunheim finns. Runt jorden ringlar sig Midgårdsormen, och utanför detta vidunder finns det personifierade världshavet, Ägir. I världens mitt står trädet Yggdrasil. Det symboliserar strukturen i kosmos med sina rötter i Hels underjord och grenar som sträcker sig långt upp till gudarna. Vid trädets fot ligger jätten Mimers brunn, vars vatten förmedlar kunskap om det som varit och det som komma skall. De tre nornorna Urd (det förflutna), Verdandi (det nuvarande) och Skuld (det som komma skall) och spinner ödestrådarna. Hel är namnet både på det underjordiska dödsriket och på dess härskarinna. De som fallit i strid hämtas av valkyrior och kommer till Odens Valhall eller till Freja Folkvang. I det sista slaget, Ragnarök, kommer de härskande gudarna att falla och världen kommer att gå under i en eld, varefter en ny och bättre värld kommer att uppstå ur den gamla.[6]

Vilken religion hade vikingarna?

Vid sidan av en övergripande religion av gudar och myter utvecklades under vikingatiden ett magiskt komplex kallat sejd, med en bred uppsättning ritualer som bland annat skulle ge stridslycka. Neil Price pekar i sin avhandling på paralleller till andra trossystem hos arktiska folk som kan ge oss ny kunskap om vikingatidens samhälle i stort.

De flesta studier av vikingarnas religion fokuserar på dess högre aspekter – gudarna och myterna som berättar om dem – på bekostnad av en mer vardaglig tro på trolldom och vidskepelse. Faktum är att denna typ av alldaglig magi utgör ett av huvudtemana både i de isländska sagorna och i vikingatidens poesi, vilket gör det ännu märkligare att förhållandevis lite forskning har ägnats åt detta ämne. Det är mycket vi inte vet om hur denna värld av andliga krafter upplevdes och uppfattades av den yngre järnålderns män och kvinnor.

Neil Price behandlar i sin avhandling den fornnordiska magin i en resa som omfattar dess betydelse och funktion, utövande och utövare, samt de komplicerade mönster av sexuell identitet med vilka denna underbyggs. Särskild vikt lägger han vid idén om ett ”övernaturligt auktoriserande av våld” i vilket det vi idag kallar religion och krig möttes och blandades till någonting helt annat. I korthet kan man konstatera att den fysiska krigföringen verkar ha stöttats av en struktur av ritualer som syftade till att ge stridslycka. Trollformler användes mot fienden, och för att ge styrka till den egna sidan. Bredvid det verkliga slagfältet fanns en osynlig motsvarighet, på vilken man kunde släppa lös olika sorters övernaturliga varelser som kämpade vid sidan om de mänskliga krigarna. Bland de sistnämnda fanns också de som kunde hämta egen kraft från den andra världen, bärsärkarna, som trodde att de kunde förvandla sig till björnar eller vargar.

Kärnan i det hela var ett intrikat magiskt komplex, som gick under namnet sejd (”seiðr” på fornnordiska). Detta var nära förknippat med guden Oden, och har ofta tolkats som en slags shamanism. De som utförde sejden var framför allt kvinnor. Utövarna kan i några fall spåras arkeologiskt i gravarna från vikingatiden, bland annat genom att vissa av deras speciella redskap kan identifieras. Sejdkomplexet kan också ge oss kunskap om dåtidens samhälle i stort. Skandinavien rymde under vikingatiden en komplicerad blandning av kulturer, och man kan finna många likheter mellan sejden och samernas ritualer. Liknande paralleller kan dras till trossystem hos andra arktiska folk, och det är tydligt att vikingarnas religion hade mycket gemensamt med cirkumpolära kulturer över hela världen. Precis som snarlika fenomen i andra shamanistiska sammanhang, representerade sejden för nordborna inte bara ett centralt magiskt begrepp: den var helt enkelt ett sätt att förstå verkligheten.

Hur skapades jorden enligt asatron?

”Den fornnordiska skapelseberättelsen”

Eddan är en isländsk samling med dikter om fornskandinaviska gudar och hjältar som skrevs på medeltiden. Så här berättas det i Eddan om hur jorden och människan kom till;

För länge, länge sedan fanns det ingenting, bara ett väldigt, öppet, tomt, oändligt gap, som kallades Ginnungagap. Det fanns två andra världar, en fylld med is och den andra med eld. I söder låg det glödande Muspelheim, i norr låg det bitande kalla Nifelheim. Mellan dessa områden låg Ginnungagap. När de två världarna av is och eld möttes skapades det första livet – en jätte vid namn Ymer.

Allt eftersom skapades också en ko ur isen som hette Audhumbla. Kon fick föda genom att slicka salt från en sten. En dag syntes plötsligt en man i stenen, det var en gud som hette Bure. Efter ett tag fick Bure en son som hette Bor.

Varför har grisen ett äpple i munnen?

Miniatyr söt gris med äpple i munnenca 5 cm hög

Det finns ett antal olika små figurer i olika annonsersamfraktar

Vad heter Odens hund?

Den stora vikingatrenden beror kanske på de många vikingainspirerade serierna som visats under senare år? Eller är det den allmänna passionen för de gamla namnen från den nordiska mytologin?

Gammal fornnordisk mytologi och vikinganamn trendar rejält och tros bli en riktig hit under 2020. Namnet Freya ökade med hela 1 000 procent – och andra populära kvinnliga vikinganamn är alternativa stavningen Freja (+32 procent), Saga (samma som 2018), Signe (+71 procent) och Svea (+23 procent). De fem mest populära manliga vikinganamnen är Loke (+78 procent), Balder (+30 procent), Odin (samma som 2018), Ragnar (+125 procent) och Oden (-33 procent).

Vilket land kommer vikingarna ifrån?

En av verdens største skøytehaller Hamar Olympiahall - Vikingskipet er en moderne flerbrukshall med en arkitektur som spiller på arven etter vikingenes båter. Anlegget ble bygget til OL i 1994 og har status som nasjonalanlegg. Det betyr at det kan brukes til internasjonale mesterskap. I dag er det stor aktivitet i hallen, med trening og konkurranser for aktive innen hurtigløp, bandy og kunstløp. Her gjennomføres det også små og store messer, firmaevents, utstillinger, banketter og konserter. Ved konserter har Vikingskipet en kapasitet på hele 20 000 personer. Vikingskipet ligger vakkert til ved mjøskanten, i Åkersvika, ikke langt fra Hamar sentrum. Fantastisk arkitektur Hallen er formet som en hvelvet båt og er blitt et profileringsbygg for norsk arkitektur og byggekunst, gjennom bruk av bærende limtrekonstruksjoner, hvor største spenn er 96 meter, med 4 meter høye dragere. Arkitektene er Biong & Biong Arkitektfirma og Niels Torp Arkitekter. På det lengste er skipet hele 250 meter langt, den største bredden er 110 meter og den største høyden under taket er 36 meter. Grunnflaten er 22.000 m2, isflaten er 10 000 m2, takflate er 30 000 m2 og volum er 350 000 m3. Prøv deg på glattisen I isperiodene er det mulig for alle å kunne gå på skøyter i Vikingskipet. Det er egen skøyteutleie og skøytebutikk i hallen.

Opplev Osebergskipet Oseberg Vikingarv har bygget en arkeologisk replika av dette skipet. I byggeprosessen ble det kun benyttet verktøy og byggemetoder identisk med hva som ble brukt under byggingen av orginalskipet i vikingetiden. Kopien av Osebergskipet kan du besøke på Vikingodden på havna i Tønsberg. En annen kopi av den vakre, utskårede baugen, kan sees i museumsgården til Slottsfjellmuseet. Klåstadskipet Oseberg Vikingarv har bygget en kopi av et annet berømt vikingfunn: Klåstadskipet. Også her ble det benyttet originale metoder og verktøy i byggeprosessen. Dette originalskipet befinner seg også på Slottsfjellsmuseet. Byggingen av skipet som har fått navnet, Saga Farmann, skjedde på bryggen i Tønsberg og ble sjøsatt i september 2018. Les mer om Oseberg Vikingarv. I 2021 startet også byggingen av en arkeologisk replika av Gokstadskipet. Byggingen vil foregå både på Vikingodden i Tønsberg og ved Hvalfangstmonumentet i Sandefjord. Her har du mulighet til å bli med og bygge skip med vikingenes verktøy. Salg av vikinge-suvernier På Vikingodden driver stiftelsen en kiosk hvor det selges suvenirer og gaveartikler. I helgene er dyktige guider på plass og forteller gladelig om Vestfolds vikinghistorie. Vikingaktiviteter for grupper 10 - 300 personer Det kan også bookes gruppeturer med vikingskipet Saga Oseberg

Med Viking Biking & Hiking kan du oppleve Oslo på nært hold, både på sykkel eller til fots. Viking Biking & Hiking tilbyr guidete turer i byen, vandreturer i marka, samt vandreturer på øyene i indre Oslofjord. Guidede turer Du kan selv velge om du vil delta på en åpen gruppetur eller bestille en privattur med en guide. Privatturer kan skreddersys etter dine ønsker – kontakt Viking Biking & Hiking for mer info. Privatturer kan tilbys på fransk, spansk, engelsk, tysk og norsk. Public Bike Tours: Oslo Highlights Mellom mars og november tilbys faste turer med guiding på engelsk. Turene starter 14.00, 7 dager i uka. Public Nature Walk: Island Hopping Fra første juni til og med første helgen i september tilbys turer ut på øyene i Oslofjorden som starter 12.00, 7 dager i uka. Public Bike Tour Oslo: Winter Highlights Mellom november og mars tilbys vinterturer som starter 12.00, mandag til og med lørdag. Forhåndspåmelding er ikke nødvendig, men anbefalt. Prisene inkluderer utleie av sykkel og valgfri hjelm for alle sykkelturer. Billetter for kollektivtransport er inkludert ved alle fotturer. Deltagere bes møte opp ved startpunktet for turen minst 15 minutter før den starter. Sykkelutleie Viking Biking & Hiking tilbyr også sykkelutleie for grupper som ønsker å dra på sykkelsightseeing på egen hånd, med kart som viser de beste rutene til ulike severdigheter. Du kan velge mellom standardsykler, elektriske sykler eller barnesykler/seter. For mer info.

Vad händer efter döden i asatron?

Open navigation Go to Reddit Home

Get the Reddit app Log In Log in to Reddit

Open settings menu

Scan this QR code to download the app now

Var levde vikingarna i Sverige?

Publicerat: 24 nov, 2017

Många är särskilt intresserade av vikingatiden. Här hittar du några vanliga frågor och svar om den perioden.

Sverige fanns inte på vikingatiden men om man menar det landområde som idag är Sverige, bodde här ungefär 100 000 människor, kanske ännu färre. Innan Gustav Vasas regeringstid (1523-1560) hade man inga uppgifter på sådant.

Det beror på vilken typ av hus man menar. Det fanns exempelvis långhus och grophus.

Vem skapade jorden i mytologin?

Både kristendomens och judendomens skapelseberättelse behandlas i Första Mosebok. Den beskriver ett veckolångt förlopp som inleds med "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord" (1 Mos 1:1). Enligt Gamla Testamentet är denna första vecka både ursprunget till vår sjudagarsvecka och veckovilan. Gud skapar mannen genom att ta lera, forma leran till en mansfigur och blåsa liv i mansfiguren (1 Mos 2:7). Kvinnan skapades sedan utifrån ett revben från mannen (1 Mos 2:21-22). Eftersom Jesus hänvisar till skapelseberättelsen i flera sammanhang var det naturligt för kristendomen att anamma denna berättelse ur judendomens heliga skrifter.

Koranen har ingen skapelseberättelse med successiva faser som finns i Bibeln och nämner inte någon ordningsföljd beträffande skapelsen av jorden och himlarna. Koranen hänvisar både till himlarna före jorden och till jorden före himlarna, när den talar om skapelsen i allmänhet, vilket kan ses i sura 20:4: Gud som har skapat ”jorden och himlarna." Det som bör förstås av den koraniska beskrivningen är att de himmelska och jordiska evolutionerna åtföljde varandra.

Det är emellertid faktiskt möjligt att jämföra skapelsens sex dagar såsom de beskrivs i Bibeln, plus en extra dag på Guds sabbat, med denna vers från sura 7:54: "Er Herre är förvisso Gud, som skapat himlarna och jorden på sex dagar." Moderna kommentatorer betonar att betydelsen av ordet ”ayyam”, som kan översättas med "dagar", här betyder "långa perioder" eller "tidsåldrar" snarare än tjugofyratimmarsperioder.[2] Dock påpekar Gud särskilt i Koranen (sura 50:38) att han inte tröttnade efter dessa sex dagar.

Enligt Koranen är Gud alltings skapare (sura 25:59)[3]: ”Han som har skapat himlarna och jorden och allt som finns däremellan under sex dagar och som tronar [över skapelsen] i Sin allmakts härlighet, …”. Han frambragte allt levande genom vattnet (sura 21:30) och har skapat människan av formbar lera (sura 55:14).

Oden, Vile och Ve dödade jätten Ymer och skapade jorden av hans kropp.

I söder låg det glödande Muspelheim. I norr låg det bitande kalla Nifelheim. Mellan dessa områden låg ett stort tomrum, Ginnungagap. En dag träffades den kalla rimfrosten från Nifelheim av varma vindar från Muspelheim och det började droppa. Ur dessa uppstod ett liv, jätten Ymer. En man och en kvinna växte fram ur hans ena armhåla och hans ena ben avlade en son med det andra. Ymer livnärde sig på mjölk från kon Audhumbla, som även hon uppstått ur dropparna. Audhumbla fick föda genom att slicka salt från en sten. En dag syntes det ett manshuvud på stenen och några dagar senare en hel man, Bure. Bure fick med tiden en son, Bor, som äktade en jättedotter, Bestla, och fick sönerna Oden, Vile och Ve.

När sönerna växte upp och blev större och starkare, bestämde de sig för att slå ihjäl den onde jätten Ymer. De lyckades och blodet som strömmade fram dränkte alla jättar utom Bergelmer och hans familj. Oden, Vile och Ve lyfte Ymers kropp till Ginnungagaps mitt där de skapade världen av honom. Jorden byggdes av hans kött, bergen av hans benknotor. Blodet blev floder och hav. Tänder och käkar blev klippblock och stenar. Av Ymers skalle skapade de himlavalvet och av hjärnan skapade de molnen. Gnistor från Muspelheim placerades ut som stjärnor. Likmaskarna i Ymers kött blev vad vi kallar dvärgar. De placerade ut fyra stycken dvärgar; Östre, Västre, Nordre och Södre i varsitt hörn av skallen för att hålla den uppe. En dag såg de tre bröderna en ask och en alm. Av det skapade de, de första människorna, Ask och Embla. Oden gav dem liv, Vile gav dem förstånd och Ve gav dem hörsel och syn. De lät människorna bo i Midgård med den skyddande ringmuren gjord av Ymers ögonbryn. De satte Måne och Sol, Natt och Dag för att på sina hästar rida runt jorden. Till sist skapade de Asgård och bron Bifrost.

Vilket land kommer asatron från?

Ansgar kom med kristendomen till Birka på 830-talet.

Religionsskiftet i Skandinavien var en minst sagt segdragen process. Redan på 300-talet, när Romarriket blev kristet, kom nordborna i kontakt med den nya läran. Möten med kristna uppstod till exempel i samband med handel eller om man blivit värvad som soldat till den romerska armén. Det kan alltså ha funnits troende katoliker i vårt land långt tidigare än vad man kan tro.

Under vikingatiden blir det tydligt hur den gamla och den nya tron existerar parallellt i samhället. Det är vid denna tid som de första missionärerna dyker upp i det skriftliga källmaterialet. Den mest kända av dem är Ansgar, som missionerade i Birka på ön Björkö i Mälaren under 800-talet. Han kallas Nordens apostel, men sådde bara ett frö; det skulle dröja ännu ett par hundra år innan svenskarna konverterade.

Det finns flera tecken på vikingatidens »blandreligion«. I en av Birkas kammargravar från 900-talet har man funnit resterna efter en man, en kvinna och ett barn. I graven låg en torshammare och ett silverkors. Kanske kan det vara så att någon av de tre övergått till den nya religionen? Eller så ansåg man sig inte behöva välja, Jesus var bara ytterligare någon att tillbedja i den stora gudaskaran.

Vad heter galten som slaktas varje dag?

(Benämningar • Gudar & gudinnor • Platser • Föremål)

Förutom gudar och gudinnor finns i mytologin många andra gestalter: dvärgar, jättar, alver, människor, djur. Här hittar du dem med namn och en liten presentation.

"Ask och Embla" på Stortorget i Sölvesborg, av Stig Blomberg 1948. Foto: Henrik Sendelbach 2005.

Illustration från boken Wonderful Stories from Northern lands av Julia Goddard, 1871.

Vad kan grisar inte äta?

De böljande åkrar och fält vi håller så kära har kommit att förknippas med kor och får, men hur kommer det sig att vi aldrig ser grisar där? Grisar mår nämligen också som bäst när de äter gräs, får röra på sig och känna solen på sitt skinn!

Hos vår grisbonde Olle får grisarna en stimulerande, trygg och naturlig miljö med gott om utrymme både inne och ute. De äter en varierad kost av framförallt gräs och foder från den egna gården och i utbyte får vi friska och hälsosamma djur som sällan behöver mediciner eller antibiotika. Det här märks i sin tur på kvaliteten på fläsket!

Vid ett besök hos någon av Gårdssällskapets grisbönder möts du av en ovanlig syn: flockar med grisar som betar i stora hagar eller bökar efter mask i skogsbrynet. I Sverige lever grisar generellt hela sina liv inomhus. Mindre än 1% är KRAV-märkta, som våra, och får vara utomhus året runt, böka i jorden och ha det utrymme de trivs med och leva ett riktigt grisliv.

De stora hagarna hos våra bönder gör att grisarna själva kan välja mer plats när de vill ha det eller tränga ihop sig i skuggan när det är dags att vila. Gott om plats gör att grisarna tar det lugnt och inte hetsar varandra.