Hur ser man skillnad på kungsörn och havsörn?

Havsörnen, Europas största örn, kan bli 2,5 meter mellan vingspetsarna och kroppen kan bli en meter lång. Ändå väger en havsörn bara 4–7 kg. Från att ha varit nästan utrotad finns idag ett tusental havsörnspar i Sverige, tack vare Naturskyddsföreningens Projekt havsörn.

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Havsörnens föda består av fisk, fågel och en del däggdjur. Sammansättningen varierar både geografiskt och under året då tillgången på byten förändras. Vanligaste byten är större fiskar, änder och djurkadaver. I sällsynta fall fångar den harar och vattensork och inte sällan stjäl den mat av andra fåglar, inte minst från fiskgjuse. På senare år har havsörnen breddat sin födonisch genom att ta skarvar och skarvungar i bon – en ny födoresurs. Man beräknar att en havsörn behöver äta ungefär 600 gram fiskkött per dag, eller 350 gram fågel- eller däggdjurskött. (Fiskkött innehåller mindre energi.)

Havsörnen är en mångsidig jägare vilket man kan förstå av dess breda diet. Jaktmetoderna kan vara snabba överrumplingsattacker eller envisa förföljelser av fågelbyten, men även att bekvämt promenera på marken vid grunda fiskevatten. Ofta hittar örnen sina byten genom att sitta stilla och spana i väntan på att ett tänkbart byte ska visa sig.

När en havsörn upptäcker något, går den till snabb attack. När den istället söker byten från luften gör den det antingen genom att glidflyga i cirklar och successivt förflytta sig över jaktområdet eller genom att flyga lågt och snabbt för att överrumpla ett byte. Ibland jagar makarna i ett örnpar tillsammans.

När havsörnen fiskar gör den en dykning mot vattenytan och hugger tag i fisken med ena eller bägge fötterna och fortsätter ofta sin flykt med bytet i klorna. Ibland, om bytet i vattnet är stort, händer det till och med att havsörnen simmar iland med hjälp av vingarna.

Finns det örnar i Sverige?

Med lite övning lär du dig enkelt att urskilja en havsörn. De väldiga vingarna är anmärkningsvärt breda och raka och stjärten kort. Många fågelskådare benämner den som en flygande ladugårdsdörr. Den flyger med väldigt djupa och tunga vingslag – och tycks inte vara speciellt smidig. Ses den på lite närmre håll är den kraftiga, gula näbben kännetecknande och om det är en äldre fågel är den lysande vita stjärten lätt att känna igen.

Havsörn. Foto: Erik Hansson http://www.natursidan.se/fotografer/erik-hansson/

Havsörn. Foto: Tomas Lundquist http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-tomas-lundquist/

Var finns kungsörn?

Tidigare fanns kungsörnen över hela Holarktis, men har idag försvunnit från flera av de mer tätbefolkade områdena. Trots att den lokalt är utdöd på flera platser är den förhållandevis vida spridd och förekommer i Eurasien, Nordamerika och delar av Afrika. Den saknas helt i ökenområden och i den arktiska zonen.

Kungsörnen brukar delas in i sex underarter med följande utbredning:[4]

A. c. homeyeri – Iberiska halvön och nordvästra Afrika till Arabiska halvön och Iran
A. c. chrysaetos – västra Palearktis till Sibirien och bergskedjan Altaj
A. c. daphanea – Turkestan till Manchuriet, Pakistan, Himalaya och sydvästra Kina
A. c. japonica – Koreahalvön och Japan
A. c. kamtschatica – Sibirien och Altaj till Kamtjatka
A. c. canadensis – Alaska till västra centrala Mexiko och kustområden i nordöstra USA

Adulta kungsörnar varierar kraftigt i storlek och vissa tillhör de största örnarna inom släktet Aquila. Merparten av underarterna är mellan 65 och 100 cm, med ett vingspann på 150–240 cm, och väger 2,5–7 kg. Den minsta underarten är A. c. japonica och A. c. daphanea är den som i genomsnitt är störst.[6] Dock förekommer det att individer av A. c. canadensis kan bli större än medel och den största uppmätta kungsörnen var av detta taxa och vägde 9 kg och mätte 102 cm.[7] Som med många arter inom Accipitriformes, är honorna större än hanarna och kungsörnshonorna väger i genomsnitt en fjärdedel- till en tredjedel mer än hanarna.

Kungsörnen anlägger adult fjäderdräkt under det femte året. Fjäderdräkten hos den adulta fågeln varierar från svartbrun till mörkt brun med en guldbrun hjässa och nacke. De övre vingtäckarna är ljusare medan vingpennorna är i det närmaste svarta. Även ovansidan av stjärtfjädrarna är ljusare närmast stjärtbasen med en otydlig mörk bandning. Juvenila och subadulta fåglar är mer jämnbruna men har istället en mer kontrastrik vingundersida och stjärt. I alla fjäderdräkter uppvisar undersidan av stjärten en vit bas i kontrast till de svarta stjärtfjäderspetsarna. Denna vita stjärtbas är större hos de subadulta fåglarna. På samma sätt är det med den vita fläck som subadulta fåglar har vid karpalleden och som långsamt bli mindre för varje ruggning.

I förhållande till havsörnen är den något mindre, har avrundad stjärt mot havsörnens spetsiga och fjäderklädda tarser, vilket havsörnen saknar.

Kungsörnen är en relativt tystlåten fågel. Ibland hörs en klagande vissling, "klyh". Ungarna och honan tigger med ett "pi-tjulp".[8]

Hur ser en kungsörn ut?

Färgerna kan vara förvillande, eftersom örnarna genomför mer än ett klädbyte under sina första fyra-fem år. Fjädrar slits hårt och behöver bytas ut − ruggas.

De flesta fåglar ruggar på sensommaren, i pausen mellan ungvård och höstflytt. Gäss och änder kan rugga i mer än en månad och under den tiden kan de inte flyga, utan håller sig på vattnet.

Så kan inte stora rovfåglar göra. Deras flygförmåga måste alltid vara på topp, annars får de ingen mat. Därför byter de några fjädrar i taget.

På hösten har en havsörnsunge hunnit bli lika stor som sina föräldrar, trots att den bara är ett halvår gammal. Den känns igen på sin mörka ”förstadräkt”.

Ungefär kring ettårsdagen börjar den byta till dräkt nummer två. Då blir den tonåring och får gradvis de gamla örnarnas ljusare stjärt, men fortfarande med ett mörkt band längst ut. Först i tredje eller fjärde dräkten börjar havsörnen få helvita stjärtpennor. Med åldern blir också näbb och öga mer och mer gula.

Vem är störst havsörn eller kungsörn?

Havsörnen är en mycket stor örn med ett vingspann på 190–240 cm[2], en längd på 76–94 cm[2] och en ungefärlig vikt på 3,5–7 kg (honor är i genomsnitt drygt ett kilo tyngre än hanar)[3]. Som hos de flesta rovfåglar är honan större än hanen. En vuxen havsörn kännetecknas av en jämnt brun grundfärg, huvudet är ljusbrunt och stjärten vit. Näbben är gul och mycket kraftig, även i jämförelse med kungsörnens. Vingarna har rak fram- och bakkant och vingspetsen är tvärt avskuren, med spretiga, mycket långa vingpennor. Stjärten är spetsig. I flykten skiljer den sig från kungsörnen genom sina breda vingar, sin korta stjärt och sitt utskjutande långa huvudparti som sticker ut nästan lika långt som stjärten. Juvenila fåglar saknar den vita stjärten. Stjärten blir successivt vitare med åldern för att bli helt vit när fågeln uppnår könsmognad.[2]

Havsörnen är tystlåten utom under häckningstid då den låter höra en kacklande och gäll ramsa påminnande om spillkråkans läte. Varningslätet är ett djupt och hårt "kleck".[2]

Havsörnen häckar på Grönland, Island, i Nederländerna (Oostvaardersplassen), norra Skottland, Norden, Baltikum, Östeuropa, på Balkan, i Turkiet, österut genom Ryssland och Sibirien, i Kazakstan, Azerbajdzjan, Iran, Mongoliet, Kina, Japan och österut till Berings sund.[4]

Vilken är den största örnen i Sverige?

Utrotningshotad och med bara omkring 3600 individer kvar i naturen krävs insatser för att rädda jättehavsörnen, världens största örn. Nyligen landade två jättehavsörnar från Moskva, med flyg, på Arlanda. Förhoppningen är att de genetiskt viktiga örnarna ska få ungar i Kolmårdens nybyggda anläggning för jättehavsörnar.

Med ett vingspann på 2,5 meter och en vikt uppemot 10 kg gör jättehavsörnen skäl för sitt namn. I specialbyggda transportlådor och med omfattande tillstånd från såväl ryska som svenska myndigheter kunde de två jättehavsörnarna flyttas från Moskva Zoo till Kolmårdens djurpark under våren. Örnarna överläts från djurparken i Moskva utan kostnad, vilket är praxis för utrotningshotade arter som flyttas inom den europeiska djurparksföreningen. De två örnarna deltar nämligen i ett internationellt bevarandeprogram för att rädda arten.

-Förhoppningen är att jättehavsörnarna ska häcka och få ungar här på Kolmården och på så sätt bidra till att skydda sin art. Jag tror många kommer att fascineras av att se dessa stora fåglar på nära håll, säger Filip Johansson, djurchef på Kolmården.

För att lyckas med häckningen har Kolmården specialbyggt en av Nordens största voljärer för rovfåglar med en höjd på 14 meter. Örnarna har precis flyttat in i voljären efter en tid i Kolmårdens fågelkarantän. I naturen minskar antalet jättehavsörnar och arten är utrotningshotad. Arten förekommer naturligt längs kusten i nordöstra Ryssland och Japan där blyförgiftning är en vanlig dödsorsak. Även kemikalier i vattnet och skogsskövling vid boplatser påverkar populationerna.

Vem är större havsörn eller kungsörn?

Havsörnen är tystlåten utom under häckningstid då den låter höra en kacklande och gäll ramsa påminnande om spillkråkans läte. Varningslätet är ett djupt och hårt "kleck".[2]

Finns det vithövdade havsörnar i Sverige?

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Hur många år kan en kungsörn bli?

Kungsörnen brukar delas in i sex underarter med följande utbredning:[4]

A. c. homeyeri – Iberiska halvön och nordvästra Afrika till Arabiska halvön och Iran
A. c. chrysaetos – västra Palearktis till Sibirien och bergskedjan Altaj
A. c. daphanea – Turkestan till Manchuriet, Pakistan, Himalaya och sydvästra Kina
A. c. japonica – Koreahalvön och Japan
A. c. kamtschatica – Sibirien och Altaj till Kamtjatka
A. c. canadensis – Alaska till västra centrala Mexiko och kustområden i nordöstra USA

I förhållande till havsörnen är den något mindre, har avrundad stjärt mot havsörnens spetsiga och fjäderklädda tarser, vilket havsörnen saknar.

Kungsörnen är en relativt tystlåten fågel. Ibland hörs en klagande vissling, "klyh". Ungarna och honan tigger med ett "pi-tjulp".[8]

Hur snabbt flyger en kungsörn?

Kungsörnen brukar delas in i sex underarter med följande utbredning:[4]

A. c. homeyeri – Iberiska halvön och nordvästra Afrika till Arabiska halvön och Iran
A. c. chrysaetos – västra Palearktis till Sibirien och bergskedjan Altaj
A. c. daphanea – Turkestan till Manchuriet, Pakistan, Himalaya och sydvästra Kina
A. c. japonica – Koreahalvön och Japan
A. c. kamtschatica – Sibirien och Altaj till Kamtjatka
A. c. canadensis – Alaska till västra centrala Mexiko och kustområden i nordöstra USA

I förhållande till havsörnen är den något mindre, har avrundad stjärt mot havsörnens spetsiga och fjäderklädda tarser, vilket havsörnen saknar.

Kungsörnen är en relativt tystlåten fågel. Ibland hörs en klagande vissling, "klyh". Ungarna och honan tigger med ett "pi-tjulp".[8]

Vilken örn är störst i världen?

Den största örnen dom senaste 1000 åren var moaörnen som levde uteslutande på Nya Zeeland. Den är en i raden av utdöda djur, och försvann troligtvis runt år 1500, samtidigt som dom stora moafåglarna försvann i landet – som örnen jagande och levde av. Den hade ett vingspann på 3 meter och kunde väga så mycket som 18 kg tror man. Dom örnar som fortfarande patrullerar skyarna ovanför oss är inte lika stora längre, men inte särskilt långt ifrån. Än idag finns det giganter.

Skillnaderna mellan världens största örnar är inte särskilt stora. Man kan rangordna storleken på örnar på lite olika sätt. Antingen via vingspann, längd eller vikt. I den här artikeln går vi efter vikten, men anger även vingspann för att göra artikeln så komplett som möjligt.

Finns havsörn i Sverige?

Vår största dagrovfågel med ett vingspann på mellan två och två och en halv meter. Från fem års ålder (könsmogna) är dräkten jämnt brunfärgad med ljusare hals och huvud, gula ögon och näbb och vita stjärtfjädrar. Yngre individer är mörkare med nästan svart huvud-hals, mörkbruna ögon och svart näbb (1-2 år), brokigare bruna kroppsfjädrar med svarta och vita inslag och mörk stjärt. En successiv övergång mot den vuxna fågelns dräkt sker under tredje-fjärde levnadsåret då ögonen börjar ljusna, näbben övergår i grågult mot gult, stjärtpennorna får mera vitt och kroppsfjädrarna blir en blandning av brokiga mellanårsfjädrar med vita inslag och mera jämnbruna fjädrar. Fjädrarna hos våra örnar byts successivt, utdraget över några år, vilket gör att dräkten innehåller en blandning av fräscha, nyanlagda fjädrar och äldre slitna och blekta fjädrar.

I flykten är havsörnen karaktäristisk med sina långa och mera jämnbreda vingar än kungsörnen, och med hals-huvudpartiet lika långt framskjutande som stjärten baktill. Kungsörnen har kortare hals och mindre huvud och näbb, och proportionellt betydligt längre stjärt (mera vråk-lik). Unga havsörnar har längre vingpennor och stjärtpennor än äldre fåglar vilket gör att de kan se ännu större ut, och mera gam-lika ut. Flykten är ofta tungt vevande med ganska grunda vingslag, omväxlande med glidflykt. Havsörnen är en suverän segelflygare som kan ligga på nästan orörliga vingar högt i skyn, med handpennornas spetsar spretande som långa fingrar.

Havsörnen är en födogeneralist och är opportunistisk i sitt födosök, och använder olika jaktmetoder i olika situationer. Ofta används den bland rovfåglar vanliga "sitta och vänta" strategin, där örnen spanar av omgivningarna efter potentiella bytesdjur. Örnen är ofta tydligt selektiv när det gäller att skilja ut potentiella byten som avviker/är skadade eller på annat sätt är mer lätta att fånga. Den jagar också mera aktivt efter t ex andfåglar, som lyfter för att komma undan när örnen anfaller. Individer som då inte "hänger med" vid uppfloget, blir kvar på vattnet eller dyker, löper då störst risk att bli tagna. Fåglar som dyker väntas ut av örnen i luften och attackeras när de kommer upp till ytan igen, detta kan upprepas många gånger innan bytet tas – eller örnen ger upp, vilket inte är ovanligt. Fisk tas i stor utsträckning under leken på grunda bottnar under havsörnens häckningstid och då kan tillgången vara så god att fåglarna lägger upp ett förråd av fisk i boet. Vid fiske efter lekande eller vandrande fisk kan örnen vada i det grunda vattnet om inte sittplatser finns intill som ger överblick. Den kan också söka av områden i aktiv flykt, eller segla runt över vattenområden och spana efter fisk nära ytan. Fisk som fångas i aktiv flykt huggs oftast i farten vid ytan, men det händer också att örnen slår ner i vattnet både efter större fisk eller efter fågel, och sedan inte kan lyfta utan får simma iland med bytet med hjälp av vingarna. Ytterligare ett sätt att jaga är genom s k kleptoparasitism, där örnen tvingar av andra djur sina byten. Just denna teknik tycks användas i olika utsträckning av enskilda individer. Arten utnyttjar till stor del också kadaver och slaktrester efter jakt och har då ofta ledning av kråkfåglar för att lokalisera förekomsterna.

Kan en havsörn ta en hund?

Vithövdad havsörn. Foto: Yathin S Krishnappa via Wikimedia

En webbkamera som visade hur en vithövdad havsörn lämnade en kattunge som byte i sitt bo har väckt upprörda känslor i USA. En oro spreds snabbt bland folk att örnarna tar katter, men både SOF BirdLife Sverige och amerikanska Audubon lugnar kattägare.

En sekvens på hur den vithövdade havsörnen lämnar sitt byte i form av en redan död katt kan ses i det här klippet. Videon har i dagsläget 1,6 miljoner visningar och ungefär 700 kommentarer varav många verkar tolka filmen som ett bevis för att örnar tar levande katter som byten. Så är dock inte fallet.

LÄS ÄVEN: • Guide: Se skillnad på havsörn och kungsörn.

Kan kungsörn ta katt?

Pepsi och hennes bror Max, båda halvtannat år, gick utanför huset i Reinsnes på Sortland väster om Narvik, då kungsörnen slog till.

Hittades blodig vid väg Efter att örnen hade släppt sitt grepp hittades Pepsi avsvimmad och blodig liggandes vid en väg av Rune Nilssen. Han trodde att katten hade blivit påkörd och tog henne till en veterinär, enligt Bladet Vesterålen. Men veterinären kunde inte hitta något benbrott eller andra tecken på att Pepsi var påkörd. Däremot spår av örnklor. Kattens ena lunga innehöll vätska, ett tecken på att den hade punkterats av en klo. Pälsen hade också lossnat på delar av kroppen.

Matte mycket tacksam Pepsis matte Tone Toften är mycket tacksam för att Rune Nilssen såg till att katten fick omvårdnad, vilket räddade hennes liv. Pepsi har fått smärtstillande och penicillin och är åter hemma. Hon får hålla sig inomhus tills hon har återhämtat sig helt. – Jag tror att hon har förbrukat fem av sina nio liv nu, säger Tone Toften.